Motivering (skydd): GRINNERÖDS KYRKA uppfördes 1859 efter ritningar av Axel Nyström, på samma plats som sin medeltida föregångare, och med bibehållande av den äldre kyrkans 1700-talstorn. Tornet fick dock helt nytt utseende. Kyrkan har ett väl synligt läge i det omgivande landskapet.
KYRKANS EXTERIÖR är, trots vissa ändringar (tillbyggd sakristia, igensatt sydport, takpannor av betong) ett tydligt exempel på de nyklassicistiska sockenkyrkor som i sin utformning också hämtat influenser från medeltida byggnadsverk. Detta framträder framförallt i det medeltidsinspirerade trappgavelstornet. Det senare är mycket ovanligt i Bohuslän.
INTERIÖREN är väl sammanhålen. Med bevarade inredningsdetaljer från byggnadstiden (altarring, bänkkvarterens utsida, läktarbröstning) samt äldre värdefulla inredningsdetaljer (altaruppsats 1675, predikstol 1672, dopfunt sent 1600-tal) har den i huvudsak inte ändrat sin helhetskaraktär sedan renoveringen 1942.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan:
- Exteriörens utformning.
- De värdefulla 1600-talsinventarierna (predikstol, altaruppsats, dopfunt).
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
GRINNERÖDS KYRKA är byggd i sten, och består av långhus, fullbrett kor med halvrund koravslutning i öster, sakristia i norr, och ett torn av sten i väster. Sakristian är byggd 1942. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en spritputsad grå sockel. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med röda betongpannor. Under takfoten löper en gråmålad taklist i form av en bågfris.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt, och dess nederdel stammar från 1700-talet. I den sluttande terrängen står tornets fot något lägre än långhuset. Tornet har en för Bohuslänska kyrkor ovanlig form, avslutat uppåt med trappgavlar, vars krön är murade i gult tegel, med arkadbågar ner mot de putsade ytorna och avtäckta med kopparplåt. Tornets utseende ger snarast associationer till skånska medeltidskyrkor, vilket förmodligen också var avsikten. Tornet har rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck, med gråmålade ljudluckor av trä.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa i två steg och med järnräcken i muren leder till en dubbel trädörr med diagonalställd panel, placerad i en enkel rundbågiga portnisch. Ovanför dörren ett halvrunt överljusfönster, och på tornväggen ovanför portnischen en minnesplatta med kyrkans byggnadsår 1859. Förutom till sakristian har kyrkan inga ytterligare ingångar. Till sakristian leder en stentrappa med järnräcke och en panelklädd grå trädörr. Alla ytterdörrar av yngre datum. I sakristians västvägg syns också en igensatt dörr till pannrummet. FÖNSTREN är höga rundbågiga träfönster, målade i mörkgrått. Blyinfattade antikglas. Solbänkar av skiffer. Fönstren från 1969. Halvvägs upp på västra tornväggen sitter ett runt fönster, och i våningen ovanför sitter små rektangulära gluggar.
KYRKORUMMET upplevs som ljust, och ganska brett i förhållande till längden. Koret har rundad avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. På korets sydsida är en dopplats anordnad, med ett enkelt "dopaltare" i form av en smal kalkstensskiva på konsoler, och med tavlor och vävnader upphängda. Sakristia finns på korets norrsida.
GOLVET i mittgången är ett brunt lackat trägolv, av äldre datum. I bänkkvarteren ligger också lackade trägolv, sannolikt från 1942, och i koret ett brunt oljat trägolv från 1990-talet. VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat i koret. Taket är ljust ockragult I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist med tandsnitt, målad i blått och rött.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, genom spegeldörrar med tre fyllningar, gråmålade med ljusare speglar. Dörrarna sannolikt från byggnadstiden. Till sakristian en enklare spegeldörr av motsvarande utseende, från 1942. FÖNSTREN är höga rundbågiga träfönster fönster, målade i vitt, och med innanfönster. I fönstren sitter antikglas i blyinfattning. Fönstren från 1969, liksom antikglasen.
SAKRISTIA - På korets norrsida, byggd 1942, med brunt oljat trägolv (liknande korets), vitputsade väggar och ett gråmålat brädtak med en ljusgrå rundel i mitten. I vindfångets tak är en enkel skiss av kyrkan målad. Taken från 1942. Modernare skåpsinredning. Fönster åt öster med blyinfattat antikglas.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning, beläget tre trappsteg lägre än långhuset. Golv av lackade brädor, av äldre datum, vitputsade väggar och ett vitmålat brädtak. Trappor till läktaren på norr- och sydsida, målade i grått, båda från byggnadstiden. Dörren in till kyrkorummet är en dubbel spegeldörr, målade i grått och med svarta smidda gångjärn. Från byggnadstiden. RUMMET EN TRAPPA UPP har ett motsvarande utseende och ålder, och med en spegeldörr in till läktaren, med kraftiga smidda gångjärn, från byggnadstiden.
INREDNING:
ALTARE - Längst i öster, av gråmålat trä med altarskiva av samma material. På framsidan målat Kristusmonogram, palmkvistar och små kors. Sannolikt från 1942.
ALTARUPPSATS - Snidad, målad och förgyllt barockarbete av ek. HUVUDMOTIVET är en skulpterad relief med en framställning av Kristus med lärjungar och en botad spetälsk man. Bilden syftar på Lukas 17 kap, vilket också textbandet längs uppsatsens överkant visar: Aff 10 Spedälske mänd som blefüe hieulpne fanits alleeinste En som gaff Güd äre. Hoos Luc 17 Cap". Ovanför bilden en förgylld arkadbåge med änglar ovanför, och på sidorna flankeras bilden av två skulpturer av Paulus och Johannes döparen mellan dubbla kolonner. Ytterst vingar med skulpturer och snidade druvklasar och ornament. Uppsatsen KRÖNS av en snidad kartusch omgiven av ornament och flankerad av två mindre änglar. I kartuschen har sannolikt funnits en bild eller en text, men idag endast ett blått fält. I UNDERSTYCKET ett bibelcitat, från Hebreerbrevet 8 kap: Ieg vil giffue min Lov i deris Sind, oc ieg vil scriffüe hende i deris Hierte: och ieg vil vere deris Gud oc de skulle vere mit Folk". UTFÖRD 1672, sannolikt från Hans Swants verkstad. Övermålad under 1800-talet, restaurerad av C O Svensson 1943, då ett senare mellanstycke avlägsnades.
ALTARRING - Halvrund sluten med balusterdockor av trä, marmorerad i grått. Knäfalll och överliggare klädda med rött tyg. Från byggnadstiden, möjligen något ombyggd senare.
PREDIKSTOL - Placerad på norrsidan. Snidat och skulpterat barockarbete av ek med målning och förgyllning. Består av korg, ljudtak och trappa. KORGEN är sexkantig och har skulpterade evangelistbilder på sidorna, omgivna av kraftigt profilerade och skulpterade arkadbågar, och med spiralvridna kolonner i hörnen. Skulpterade och profilerade ornament och lister längs under och överkant. Står på en enkel svarvad stolpe. LJUDTAKET är sexkantigt även det, med kraftigt profilerad överkantslist samt skulpterade ornament på över och undersidan. Små änglaskulpturer på hörnen. l600-tals arbete, möjligen snidad i Hans Swants verkstad i Göteborg, eller också av Peder Hansson eller Johansson från Kungälv. Sannolikt målad 1675 av Arnold (Arend) du Bois. Övermålad undre 1800-talet, restaurerad av C.O. Svensson 1943 .TRAPPRÄCKET i barockstil med förgyllda vridna kolonnetter verkar vara en sen komplettering. Konserverad 1943 av C.O. Svensson.
DOPFUNT - Placerad på korets sydsida, på den dopplats som är anordnad där. Tillverkad av sandsten, målad i grå marmorering med guldbemålade dekorationer. Består av en rundad CUPPA med skulpterade änglahuvuden på sidorna, placerad på ett åttkantigt och relativt högt skaft, och med en åttkantig profilerad fot. Från 1600-talets andra hälft.
BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning i två kvarter utmed långväggarna. Spegeldörrar mot mittgången, och med enkla klassicistiska ornament på bänkgavlarna. Utsidan målad i rödbrunt, med grå lister och dekorationer, och med gråblå överliggare. Ljusare gråblå inredning i bänkarna. Bänkdörrarna är av äldre datum, förmodligen ursprungliga medan själva bänkarna är ombyggda 1942.
LÄKTARE - I väster, buren av runda balusterformade pelare på ömse sidor om
mittgången, målade i grått. Läktarbröstningen indelad i speglar med smala profilerade lister runt om samt en profilerad överliggare med tandsnitt. Målad i ljusa grå nyanser och med ett rödbrunt schablonmönster i speglarna. Från byggnadstiden. På läktarbröstningen sitter monterade fyra skulpturer, symboliserande rättvisan, tron, hoppet och försiktigheten. Stammar från gamla kyrkans läktare, var 1859-1942 placerade ovanpå altaruppsatsen. Sedan 1943 placerade på nuvarande läktarbröstningen. Sannolikt 1700-talsskulpturer, restaurerade 1943 av C O Svensson.
ORGEL - Nyklassicistisk orgelfasad, med tre större rundbågiga pipöppningar krönta av gavelfält, och med mindre pipöppningar i mellanpartierna. Målat i grått och blått, och med mycket sparsamt förgyllda ornament. Orgelfasaden från 1899, ritad av A.T. Gellerstedt. Orgelverket från 1962- 65 av Hammarbergs orgelbyggeri.
NUMMERTAVLOR -Två stycken, som står på hög fot, placerade på ömse sidor om altaret, innanför altarringen. Mörkt gröna rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade och förgyllda ramar, och med snidade och förgyllda krönornament. Den ena gåva till kyrkan 1738, den andra kopia gjord 1942 efter den äldre.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor. Storklockan Kyrkklocka gjuten av M Allbardt i Hamburg 1631. Lillklockan gjuten av A. Öfverström i Göteborg 1814. Den används ej. Har tidigare varit skeppsklocka.
BELYSNINGSARMATURER - Över mittgången en ovanligt stor kristallkrona. På väggarna elektrifierade mässingslampetter och under läktaren infällda armaturer, båda från renoveringen 1942.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
GRINNERÖDS KYRKA är uppförd 1859 efter ritning av Axel Nyström, och bygget utfördes av byggmästare Anton Persson från Bollebygd. Invigningen skedde 7/9 1862. Den gamla kyrkan med medeltida ursprung som samtidigt revs, låg på samma plats, och den hade ett torn från 1700-talets mitt, som fick stå kvar och inkorporerades i det nya kyrkbygget. Tornet byggdes dock om och har ingenting av sitt äldre utseende kvar. Ursprungligen var avsikten att bygga om den gamla kyrkan, men man bedömde att murarna var så dåliga att de inte skulle klara detta, varför det endast blev tornet som behölls.
Kyrkan fick de för tiden vanliga nyklassicistiska grunddragen, men också några för tiden moderna drag, inspirerade av medeltida arkitektur, som exempelvis trappstegsgavlarna på tornet. Dragen är dock hämtade från den medeltida kyrkoarkitektur som finns i Skåne och Danmark, vilket kan förklaras med att arkitekten Axel Nyström tidvis också var verksam i Lund.
1902 genomgick kyrkan en invändig renovering, som introducerade det för sekelskiftet 1900 typiska dekorativa måleriet, med fältindelningar, schabloner etc, utfört av M B Wallström från Lödöse. Då byggdes också en vid korbåge som markering mellan kor och långhus.
Vid nästa större renovering 1942 avlägsnade man sekelskifteskaraktären helt, och anknöt i stället till det klassicistiska formspråket i kombination med kyrkans egen historia där altaruppsats och predikstol från 1600-talet betonades. En sakristia byggdes också till, vilket innebar att korpartiet inne i kyrkan kunde renodlas, fritt från den tidigare sakristieavskärmningen. Korbågen från 1902 togs därför också bort.
Senare arbeten har inte förändrat denna karaktär. Vid renoveringen 1997 flyttades altaret fram till ett fristående läge.
År 1899 Fast inredning - orgel
1899 Orgel byggd.
Arkitekt: Albert Theodor Gellerstedt
Orgelbyggare: Kaspar Thorsell, Göteborg
År 1902 Underhåll - interiör
Ommålning invändigt, med ny färgsättning.
Konstnär - Dekormålare: Martin Bernhard Wallström
År 1902 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Korbåge uppförd.
Konstnär - Dekormålare: Martin Bernhard Wallström
År 1943 Konservatorsarbeten
I samband med kyrkans renovering, restaurerades och konserverades predikstolen, altaruppsatsen, dopfunten, brudstolen mm.
Konservator: C O Svensson
År 1962-1965 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad av orgelverket.
År 1997 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstol, altaruppsats, psalmnummertavlor mm.
Konservator: Göran Bryntesson
År 1997 Underhåll - interiör
Invändig renovering, med ommålning av innertak och träinredning i ny färgsättning, ytbehandling av golv, nytt trägolv i koret.
Arkitekt: Magnus Wångblad
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1979. Bohusläns museum (stencil).
Hellman, A: Grinneröds kyrka. Historik och beskrivning. 1971.
.
Hellman Axel. Grinneröds kyrka, historik och beskrivning. Uddevalla 1971. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Persson,Anton:Byggmästare"; "Nyström,Axel:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin