Motivering (skydd): BRO KYRKA har ett ursprung i 1100-talet, men fick sin nuvarande form vid en kraftig ombyggnad under åren 1692-96, kompletterad 1937-38 med ett nytt kyrktorn samt sakristia.
Kyrkan ligger i en samlad kulturhistoriskt värdefull miljö av riksintresse för kulturmiljövården, med prästgård, flera skolbyggnader samt andra byggnader som har koppling till platsens funktion som sockencentrum. En ruin efter en medeltida kastal finns ca 500 m nordöst om kyrkan. Kyrkomiljön är väl synlig i det omgivande landskapet.
Av den MEDELTIDA STOMMEN återstår väst- och norrvägg, dvs nuvarande kyrkans nordvästra hörn, samt det medeltida vapenhusets sydvägg. Dessutom enstaka profilerade stenar i det övriga murverket, vilket till delar är uppbyggt med material från de medeltida syd- och östpartierna.
Kyrkans EXTERIÖR fick sin nuvarande form vid ombyggnaden 1692-96. Kyrkan är därmed ett i Bohuslän ovanligt tidigt exempel på medeltida kyrkor som senare förstorats. Mindre ändringar har därefter skett, dels i samband med reparationer och dels när sakristian och tornet byggdes till. Tornet ansluter i formen till tidigare trätorn.
INTERIÖREN har en tydlig och sammanhållen barockprägel, och domineras av de högklassiga arbetena i altaruppsats och predikstol, samt det praktfullt bemålade taket. Även övriga inventarier och målningar tillkomna under 1600- och 1700-tal bidrar till denna karaktär.
Särskilt värdefull är innertakets målning av Christian von Schönfeldt 1709, ett av hans bästa bevarade verk. Vidare altaruppsatsen av Marcus Jäger senior, tillverkad till kyrkans återinvigning 1696 och målad av Johan Hammer, samt predikstolen av Christian Falk 1722. Här finns också kyrkans äldre uppsats av Hans Swant, från 1667, dopfunt från 1697 (senare målad av Christian von Schönfelt) samt läktare från 1738, målad 1742 av Mårten von Schönfelt.
Det enda klassicistiska föremålet i interiören är orgelfasaden, ritad av E von Rothstein 1856.
Kyrkorummet har lång historia, men barockkaraktären är den som framhävdes vid den senaste stora renoveringen 1937-38, då också nya golv lades in och helt ny bänkinredning byggdes, vilken i sin form inspirerad bl a av prästbänken från tidigt 1700-tal. Senare arbeten har inte förändrat denna karaktär.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida delarna av murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument - Kyrkans tydliga barockkaraktär, särskilt interiört.
- Den mycket värdefulla äldre träinredningen.
- Christian von Schönfelts takmålning är ett av hans mest värdfulla bevarade verk, och är omistligt.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2003)
BRO KYRKA - består av långhus, fullbrett kor med femsidig koravslutning i öster, sakristia i norr, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en delvis utskjutande granitsockel. Granitsockeln är synlig i västra delen av kyrkan, framförallt på norrsidan. Det nordvästra hörnet av kyrkan är den medeltida kyrkans murar, och i västra delen av södra långhusväggen finns sydgaveln av ett medeltida vapenhus. Övriga murar från 1692-96-talet. TAKET är ett sadeltak, avvalmat över koret, och täckt med enkupigt lertegel. Även sakristian har ett tegeltäckt sadeltak. Taklist av trä, vitmålad. Under takskägget i norr sitter två kraftiga träkrokar, förmodligen för att hänga upp stege på.
TORN - av sten med vita spritputsade fasader som kyrkan i övrigt. Uppmurat 1937-38 av tuktad granit. Klockvåningen är något indragen. Rundbågiga ljudluckor sittande i par åt alla väderstreck. Mycket små fyrkantiga fönster, högt sittande åt norr och söder, samt små runda fönster i läktarvåningen, samt ytterligare ett rundbågigt fönster i bottenvåningen på sydsidan. Tornet avslutas uppåt av en kopparklädd tornhuv som avslutas uppåt som en spira, krönt av ett kors med klot på ändarna.
Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En rundbågigt avslutad öppning med dubbeldörr av trä med diagonalpanel, målad i brunt. På väggen ovanför sitter en ellykta av patinerad koppar i form som tornspiran. Ytterligare en ingång på södra korväggen, under ett fönster. Rektangulär öppning med enkeldörr av trä, brun.
FÖNSTREN är rundbågiga halvhöga träfönster, spröjsade med korspost. Fönstren är ljust gråmålade. Två på vardera långsidan och tre i koret. Kopparklädda solbänkar. Sakristian har ett mindre rundbågigt avslutat fönster i öster och två kvadratiska gluggar i norr. Tornet är försett med små kvadratiska fönster samt rundfönster i norr och söder, och dessutom ett mindre rundbågigt avslutat fönster i södra vapenhus väggen.
KYRKORUMMET är förhållandevis brett, och får sin karaktär av de många barockinventarierna samt den anslående målningen i taket. Koret är inte särskilt markerat från långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre.
GOLVET i långhus och bänkar är ett lackat trägolv, troligen från 1937-38. I mittgången täckt med en bred röd matta. Golvet i koret är av kvadratiska kalkstensplattor av något varierande storlek och ålder. Här finns också en GRAVHÄLL i kalksten på sydsidan, med reliefer och järnringar i hörnen. Gravhällen ligger över amiralen Olof Strömstiernas gravkor, där han och hans hustru ligger, döda 1730 respektive 1746.
VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är ett flackt brädklätt trävalv. Tvärs över kyrkorummet går fyra tvärbjälkar, enkelt marmorerade i rödbrunt. Så är även den profilerade taklisten målad. Taket är helt täckt med MÅLNINGAR, indelat i fält med flera bibliska scener och emellan dessa grisaillemålade (illusionsmålade) lagerkransar, vinrankor etc. Mitt över långhuset en stor oval med en målning av yttersta domen, och i fälten kring detta framställningar av de sex skapelsedagarna. Kortaket är avvalmat och indelat i fem delar, i varje del finns ovaler med motiv hämtade ur Psaltaren och Höga Visan, och i en oval ovanför altartavlan det allseende ögat. I kortakets zenit en rundel med motiv ur Hosea 2:19. Målningarna är utförda av Christian von Schönfeldt 1709 och är av mycket hög klass. Konserverade 1937-38 och 1970.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt en mindre ingång på korets sydsida. Dörren till vapenhuset är en dubbel spegeldörr med fyra speglar, målad i blågrått. Från 1937-38. Kordörren sitter i en nisch under ett av fönstren, med några trappsteg ner till själva dörren, som är en enkel plankdörr målad i blågrått. Kordörren nyttjades tidigare bl a av innehavarna av Vese gård, vilka hade sin bänk längst fram på sydsidan. Ingång till sakristian sker genom den prästbänk som är sammanbyggd med predikstolen. FÖNSTREN är rundbågiga halvhöga träfönster, spröjsade med korspost. Fönstren är gråmålade och har innanfönster. Fönstren är av äldre datum men sannolikt renoverade och kompletterade 1937-38. På västväggen, ovanför läktaren på norrsidan, ser man en rektangulär medeltida fönsternisch. Liten fönsterglugg och starkt skrånande sidor. Ej öppet ut. Troligen 11-1200-tal, igenmurat 1692-96, åter framtaget 1937-38.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av rektangulära granitplattor, vitputsade väggar och gråmålat brädtak. I ena hörnet är en modernare inbyggnad med WC. Trappa längs norrsidan, under denna förråd. I väggen under trappan är en äldre gravhäll inmurad, och på väggen mot kyrkorummet är ytterligare en fasklamrad. Den inmurade är en kalkstenshäll med delvis bevarade inskriptioner. Slitna reliefer i form av central oval, evangelistmedaljonger i hörnen m m. Över Christen Eriksson-Bruhn m fl. 1699. Den som är klamrad utanpå väggen är en
kalkstenshäll med oläsliga latinska inskriptioner, troligen över Björn Ulfson omkring 1390. I tre delar, sammanhållna av järnbultar. Båda hällarna låg i korgolvet till 1937. EN TRAPPA UPP i tornet är ett körrum inrett 1988. Rummet är isolerat från våningarna ovanför, vilka är helt oisolerade. Dörren in till läktaren är från 1937-38 och av samma typ som övriga dörrar i kyrkan.
SAKRISTIA - Byggd 1937-38 och med inredning från denna tid, kompletterat med ett skrudskåp senare. Kalkstensgolv, ljusblå putsade väggar, blåmålat brädtak med tidstypisk rundad taklist. Dörrar till kyrkorum, vindfång samt skåpsinredning är alla spegeldörrar med fyra speglar.
INREDNING:
ALTARE - Enkelt brädklätt altare, brunmålat, med avfasade hörn.
ALTARRING - Halvrund av trä. Smala svarvade dockor med svaga grå marmoreringar och förgyllda band. Överliggare och knäfall är klädda med grått gulrandigt tyg. Ingång in i altarringen österifrån, genom två fyrkantiga dörrarna med enkla speglar och svarvade pinnar i överkanten; gråmålade. Ommålad 1970 i enlighet med utseendet 1937-38.
ALTARUPPSATS - I kyrkorummet finns två altaruppsatser, båda från 1600-talets andra hälft och båda utförda av framstående bildhuggare med ungefär 30 års mellanrum.
1. PÅ ALTARET står en altaruppsats av rikt skulpterad ek. Huvudmotivet är en förhållandevis stor målning på trä, rundbågigt avslutad uppåt, föreställande en korsfästelsescen. Under denna en lägre men lika bred målning på trä, föreställande nattvarden. Nattvardsmålningen ingår i uppsatsens nederdel och är omgiven av kungamonogram för Carl X och Carl XI. Den stora målningen är omgiven av ett rikt skulpterat och till stora delar förgyllt bladverk. På sidorna om detta två änglaskulpturer som håller Kristi pinoredskap, och ovanför bladverket två basunblåsande änglar på ömse sidor om en skulptur av Kristus med segerfanan. Altaruppsatsen är utförd av Marcus Jäger d.ä. 1696, korsfästelsemålningen av Johan Hammer vid samma tid och nattvardsscenen av Christian von Schönfeldt 1734. Restaurerad 1937-38.
2. På norra långväggen hänger den ÄLDRE ALTARUPPSATSEN. I mitten en nattvardsmålning inom smal oval flätram, flankerad av evangelistskulpturer. Dessa är samtidigt karyatider (mänskliga kolonner) och stående på änglaprydda konsoler bär det upp ett kraftigt entablement (överstycke). På entablementet ett textstycke mellan änglaprydda konsoler, och på ovansidan ett skulpterat krön i form av broskverk med ett änglahuvud i mitten. Uppsatsen är tillverkad av Hans Swant 1667 och målad av Baltzar Wuchtus. Restaurerad 1937-38.
PREDIKSTOL - Placerad vid norra långväggen. Består av trappa, korg och ljudtak, trappan dessutom sammanbyggd med en prästbänk, vilken tidigare delvis fungerade som sakristia. TRAPPANS barriär har två spegelfält, målade röda med gröna växtmotiv, under ett profilerat listverk med förgyllningar. KORGEN är åttkantig, mycket rikt arbetad i barock. På sidorna spegelfält omgivna av snidade och delvis förgyllda blomrankor. I fälten skulpturer föreställande Jesus och evangelisterna. I predikstolens hörn vridna kolonnetter, vilande på änglaprydda förkroppningar i underdelen och till synes uppbärande den kraftiga profilerade överkantslisten. Korgen är huvudsakligen målad i rött med förgyllningar, och med grön överkant liksom den rundade undersidan. I underkanten hänger medaljonger med miniatyrmålningar, i hörnen druvklasar. LJUDTAKET är tillverkad i liknande utförande, med en underkantslist som motsvarar korgens överkant. Under denna druvklasar och festonger, över denna i hörnen står änglaskulpturer och mellan dessa textmedaljonger med information om givaren (Olof Strömstierna). Det kupolformade taket kröns av en ängel med språkband. Tillverkad 1722 av Nicolaus Falk. Restaurerad 1937-38.
DOPFUNT - Placerad på sydsidan i koret. Den är förhållandevis stor och tillverkad av trä. Den är kalkformig med sexkantig cuppa och fot, och däremellan ett klotformigt skaft med kransornament. Profilerade lister runt cuppan och profileringar på själva foten. Funten är tillverkad 1697. Marmorerad i grått 1726 av Christian von Schönfeldt. Restaurerad 1937-38. Tidigare fanns en himmel, hängande i en järnlänk från en takbjälke.
BÄNKINREDNING - Slutna bänkar i två kvarter intill långväggarna. Rektangulära gavlar och dörrar med försänkta speglar. Skärmar mot koret och längst bak i liknande utförande. Utsidan målad i blått med gråblå överliggare, speglarna mönjeröda med grönsvarta fläckar. Insidan målad i blågrön lasering. Bänkarna från 1937-38, färgsättningen hämtad från prästbänken. Bänkarna borttagna under läktaren, kompletterade med låga skåp i utförande som ansluter till bänkarna.
KORBÄNKAR - På sydsidan en bänk i samma utförande som övriga bänkar, tidigare avsedd för innehavarna av Vese gård. På norrsidan en inbyggd prästbänk, sammanbyggd med predikstolstrappan. Ramverk målat i blågrönt, med balusterformiga lövsågerier kring öppningarna. En brunmålad fyllningsdörr med en enkel spegel nertill och ett genombrutet snidat bladverk upptill, och den övriga framsidan med små försänkta speglar, målade i mönjerött med svarta och grönsvarta fläckar. Kan härröra från 1700-talet.
Prästbänk vid sakristians ingång i norra korväggen, bestående av en bänk med avskärmning som övrig bänkinredning men med rak genombruten överbyggnad med profileringar, sammanbyggd med predikstolens trapp barriär och försedd med en rektangulär dörr. Denna har en högt placerad fyrkantig fönsteröppning, i vilken insatts ett genombrutet snidat blomverk, svartmålat. Allt i trä. Blåmålad med brun dörr. 1700- tal? Restaurerad 1937-38.
LÄKTARE - I väster, buren av åtta fyrkantiga träpelare, rödmålade. Rak barriär med sexton rektangulära speglar, alla försedda med målningar. Läktarbarriären är gråmålad med enkla mörkare grå lister i över- och underkant. Målningarna föreställer scener ur Jesu liv, från Marie bebådelse och födelsen längst i söder till uppståndelse och himlafärd längst i norr. På det grå ramverket är målat förklarande texter. Läktaren byggdes 1738 och fick sina målningar 1742 av Mårthen Schönfeldt (Christian von Schönfeldts son) och Eskil Broman. Restaurerad 1937-38.
ORGEL - Klassicistisk orgelfasad indelad i tre fält, åtskilda av släta pilastrar. Mittpartiet är krönt av ett rundat överstycke med förgyllda ornament. Fasaden är målad i vitt med förgyllningar. Från 1856, ritad av E von Rothstein. Det första orgelverket byggdes samma år av Söderling. Det ersattes av ett nytt verk 1936, men under 1999 byggdes åter ett nytt orgelverk av Ålems orgelbyggeri, med utgångspunkt i det ursprungliga Söderlingverket.
NUMMERTAVLOR - Två stycken på ömse sidor om altaruppsatsen. Rektangulär ram av trä med avfasade hörn och med skulpterat och förgyllt krönstycke i form av fackla med band. Svart tavla med förgylld ram.. Nummertavlorna sitter på smala ståndare med förgyllda ornament, placerade på sifferskåp i form av fyrsidiga gråmålade piedestaler. Nummertavlorna från 1828.
KLOCKOR - I tornet hänger tre klockor. Den minsta är gjuten 1648 i Köpenhamn. De bägge större är gjutna 1937 och är försedda med inskriptionerna "Tala Herre" respektive "Din tjänare hör".
BELYSNINGSARMATURER - Under läktaren sitter elektrifierade lampetter från 1937-38, troligen ritade av Gustaf Ljungman.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER:
I kyrkorummet sitter på sydväggen två större epitafier, vilka bidrar till kyrkorummets barockkaraktär. Det främre utgörs av en vapensköld, krönt av en hjälm med rikt skulpterat gehäng och under skölden en porträttmedaljong omgiven av militära attribut. Av rikt skulpterat trä, målat i blått med förgyllningar och försilvringar. Tillverkat 1715 för amiralen Olof Strömstierna, död 1730. Det bakre har formen av en svart texttavla, flankerad av två marmorerade kolonner vilka bär upp ett rundat tympanonfält. Målat i röd och grå marmorering med svarta textfält med guldbokstäver. Över prosten Andreas Bornander, död 1750, och två hustrur.
Utanför sakristian står kyrkans medeltida altarhäll, rektangulär, av röd granit. Översidan har relikgömma i form av en fyrkantig fördjupning med fals (för glasskiva). Den är uppställd lutande på stensockel mot sakristians östvägg. Sockeln kan möjligen också höra till altaret.
Dopfuntsfot av täljsten. Fyrkantig, uppåt skrånande och i mitten försedd med ett koniskt hål. Sprucken i två delar. Troligen från före 1250. Placerad vid norra korväggen på fyrkantigt granitblock
Fasadkulör (2003): Vit
Byggnadsdel (2003): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
BRO KYRKA har ett medeltida ursprung, sannolikt uppförd på 1100-talet eftersom den hade en romansk planlösning med absid i koret, vilket var smalare än det rektangulära långhuset. Ingångar har funnits i norr och söder. Kyrkan har också varit försedd med kryssvalv i sten, något som var ovanligt i Bohuslän. Valven var kanske inte ursprungliga utan tillkomna senare under medeltiden, men någon närmare datering av dem finns inte. Kyrkan var vigd åt S:a Maria och S:t Olof. Framför den södra ingången byggdes någon gång före 1600-talets början ett vapenhus i sten.
Under åren 1692-1696 skedde en mycket kraftig ombyggnad, då kyrkan gjordes större och fick en utpräglad barockkaraktär. Den breddades åt söder så att södra långväggen byggdes i samma läge som vapenhusets sydgavel, medan det smala medeltida koret revs och ersattes med ett nytt brett och femsidigt kor. Den nya kyrkorummet fick ett välvt innertak, och nya stora fönster togs upp.
(Den medeltida norra långväggen och västgaveln ingår alltså i den nuvarande kyrkan, liksom vapenhusets sydgavel. och det medeltida stenmaterialet från övriga väggar användes som byggmaterial och vid senare reparationer har inmurade kapitälstenar och valvbågar kunnat iakttas)
Ombyggnaden av kyrkan är ett led i de insatser i kyrkan som inleddes redan på 1660-talet, då bl a en ny altaruppsats av Göteborgsbildhuggaren Hans Swant införskaffades (1667). Denna altartavla ersattes redan 1696 av en ny uppsats av Marcus Jäger. Inredandet av kyrkan fortsatte under tiden närmast efter ombyggnaden, med bl a en ny predikstol 1722 och framförallt Christian von Schönfeldts uttrycksfulla takmålning från 1709. Schönfedlt återkom under de efterföljande åren och målade flera andra delar av inredningen.
Kyrkan har haft en för Bohuslän mindre vanlig nära koppling till en näraliggande storgård, Vese. Innehavaren Olof Strömstierna donerade bl a den nya altartavlan 1696, och bekostade eller stöttade förmodligen flera av de övriga arbetena vid denna tid. Han lät också anordna en bänk i koret för sig och sin familj 1728, den s k Vese-bänken. Bänken hade en överbyggnad som gav den en sluten karaktär, en överbyggnad som dock avlägsnades 1859.
Kyrkan har haft torn av trä åtminstone sedan 1600-talets början. Det tornet revs vid arbetena 1692-1697 och ersattes av ett nytt trätorn. Detta byggdes helt om 1734, var då rödfärgat. Tornet förändrades på 1870-talet, men revs på 1930-talet då det ersattes av det nuvarande, byggt 1937 av sten. Tornets form är inspirerat av en lantmäterikarta från 1698.
Under 1800-talet skedde mest underhållsarbeten, men också vissa nytillskott, bl a byggdes kyrkans orgel 1856.
1937-1938 skedde en större renovering i kyrkan. Förutom det tidigare nämnda nya tornet byggdes också en sakristia på norrsidan. Kyrkorummet fick ett nytt golv, där korgolvet höjdes ett steg och gravhällar togs ur golvet, och nya bänkar. Kyrkan elektrifierades också. Arbetena skedde efter ritningar av arkitekterna Axel Forssén och Gustaf Ljungman. Senare arbeten har inte inneburit några egentliga förändringar av kyrkan.
År 1230-1269 Nybyggnad
Långhuset uppfört.
År 1250-1499 Valvslagning
Valv slagna över kyrkorummet.
År 1667 Fast inredning - altaruppsats
Altartavla utförd till kyrkan.
Konstnär - Dekormålare: Baltzar Wuchters
Konstnär - Bildhuggare: Hans Swant
År 1669 Fast inredning - bänkinredning
Lagning av bänkar.
År 1696 Fast inredning - altaruppsats
Ny altartavla, skänkt av Olof Strömstierna.
Konstnär - Dekormålare: Johan Hammer
Konstnär - Bildhuggare: Marcus Jäger (d ä)
År 1709 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar i hela kyrkan.
År 1709 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kyrkans takmålningar utförda.
Konstnär - Dekormålare: Christian von Schönfeldt
År 1722 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol.
Konstnär - Bildhuggare: Nicolaus Falk
År 1728 Fast inredning - bänkinredning
Högreståndsbänk i koret, den s k Vese-bänken.
År 1731 Fast inredning - bänkinredning
Klockarestol på sydsidan av koret.
År 1734 Fast inredning - altaruppsats
Nattvardsmålningen i altaruppsatsen utförd.
Konstnär - Dekormålare: Christian von Schönfeldt
År 1738 Fast inredning - läktare
Läktaren byggdes om.
År 1742 Fast inredning - läktare
Läktarbarriären bemålad.
Konstnär - Dekormålare: Mårten von Schönfeldt
År 1783 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen restaurerad 1783 enligt inskription på baksidan.
År 1856 Fast inredning - orgel
Kyrkans orgel byggd.
Arkitekt: Edvard von Rothstein
År 1859 Fast inredning - bänkinredning
Den s k Vese-bänkens överbyggnad avlägsnades, så att bänken liknade de övriga.
År 1936 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
År 1937-1938 Teknisk installation - värme
Elvärme installerad.
År 1937-1938 Konservatorsarbeten
Konservering av takmålning, altaruppsats, predikstol, gamla altartavlan, prästbänk mm. av Thorbjörn Engblad ATA.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1951 Fast inredning - orgel, orgelverk
Omdisponering av orgelverket.
År 1965 Fast inredning - läktare
Ombyggnad av läktarens gradäng
År 1970 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning av väggar, bänkar, altarring mm i enlighet med 1937 års färgsättning.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1970 Konservatorsarbeten
Konservering av Altaruppsats, predikstol, äldre altaruppsats, bänkar, läktarbarriär.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1980 Underhåll
Isolering av innertaket.
År 1983 Underhåll - exteriör
Utvändig putslagning, utvändig trälagning, ommålning.
År 1991 Underhåll - exteriör
Utvändig omputsning av söderväggen, tornet, samt ommålning.
År 1996 Fast inredning - orgel, orgelverk
1996 Nytt orgelverk efter förslag från Orgelgruppen i Göteborg, efterliknande Söderlings originalverk från 1856.
År 2000 Konservatorsarbeten
Konservering av altaruppsats, predikstol, altarring, äldre altaruppsats, läktarbarriär, dopfunt mm.
Konservator: Christer Wildenstam
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Hallbäck, Sven Axel: Christian von Schönfelt - kyrkomålaren. Vänersborg 1956
Rydstrand, Sven: Bro kyrka - historik och beskrivning. Munkedal 1972..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin