Motivering (skydd): SVENNEBY GAMLA KYRKA är sannolikt från 1100-talet. 1698 revs triumfbågen, 1729-30 togs fönsteröppningarna upp och innertaket välvdes. Träinredningen (läktare, bänkar, altaruppsats etc) tillkom i omgångar 1698-1770, och 1741 bemålades hela interiören av Jonas Ahlstedt. Vapenhuset byggdes 1753. Dessa förändringar har givit kyrkan dess nuvarande utseende.
Kyrkan övergavs som ordinarie församlingskyrka efter det att Svenneby nya kyrka invigts 1915, och sedan dess har inga moderniseringar skett, endast reparationer, samt en restaurering 1962. Då togs Jonas Ahlstedts måleri från 1741 fram, vilket hade varit övermålat, en mindre förlängning på norrläktaren avlägsnades, liksom att korbänkarna återställdes till ett äldre utseende.
Byggnadens MEDELTIDA konstruktion och planlösning (förutom triumfbågen) är, med undantag av förstorade fönster, välbevarad, och den är i detta en särdeles god representant för en medeltida sockenkyrka.
EXTERIÖRT har kyrkan inte ändrats sedan de nuvarande fönstren upptogs 1730 och vapenhuset byggdes 1753. Taktegel har legat på kyrkan åtminstone sedan 1750-talet. Kyrkan representerar därmed en medeltida kyrka som genomgått de vanliga förändringarna under 1600-1700-tal (vapenhus, förstorade fönster och riven triumfbåge), men den har samtidigt inte genomgått några ombyggnader orsakade av den allmänna befolkningstillväxten under 1700-1800-tal.
Med några undantag är fönsterbågar och portar troligen tillkomna vid olika tidpunkter mellan 1730 och 1800-talets början.
INTERIÖRT är kyrkan inte moderniserad sedan 1915, och har genom restaureringen 1962 återfått sin 1700-talskaraktär. Kyrkorummets inredning stammar i allt väsentligt från 1600- och 1700-talen, där inte minst den anslående takmålningen bidrar till att förmedla ett livfullt intryck av den sena barocktidens kyrkorum i de bohuslänska landsbygdskyrkorna. Interiören har inte genomgått någon målningsrenovering, varför hela inredningen samtidigt förmedlar en känsla av ålder och patina.
Kyrkorummets fasta träinredning är välbevarad, och här finns predikstolen av Hans Swant från mitten av 1600-talet, läktaren (åtminstone läktarbröstningen) från 1698, välvt innertak 1729-30, altarring och träaltare 1731, ny altaruppsats 1741 (men med en del äldre delar), bänkar 1770. Norrläktaren är dock från 1800-talets första hälft. All träinredning utom bänkar och norrläktare är bemålad av Jonas Ahlstedt 1741, och mest anslående är de välbevarade takmålningarna med bibliska scener omgivna av illusionsmålade ramar och bladverk.
I kyrkan finns också den medeltida dopfunten (början eller mitten av 1200-talet) och under träaltaret finns också ett äldre murat altare.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan:
- SVENNEBY GAMLA KYRKA, med bevarat medeltida murverk, och med inredning från främst 1700-tal, är mycket kulturhistoriskt värdefull, omistlig i ett nationellt perspektiv.
- Kyrkan är så ömtålig att endast varsamma underhålls- och konserveringsåtgärder är lämpliga. - Exteriören visar på kyrkans utseende från 1750-talet, utan senare tillägg. Flertalet fönsterbågar och dörrar är också av motsvarande ålder.
- Den medeltida dopfunten.
- Inredningens alla detaljer är mycket värdefulla. Inte bara takmålningen utan flertalet målade ytskikt härrör från 1700-talet.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2003)
SVENNEBY KYRKA är förhållandevis liten och har ett rektangulärt långhus och smalare rakslutet kor i öster. Den medeltida grundplanen är helt bevarad. FASADERNA är spritputsade och vita, förutom östra långhusgaveln som är klädd med rödfärgad locklistpanel. Sockeln är mycket markerad eftersom den består av i trappstegsfrom utskjutande sten, hög i sydöst, nära nog inte synlig alls i nordväst. TAKET över långhus och kor är tegeltäckta sadeltak med profilerade träståndare i gavelspetsarna. I takfoten en kraftig profilerad taklist, rödfärgad. I väster är ett VAPENHUS av trä tillbyggt 1753. Det är timrat med fasad av enkel rödfärgad locklistpanel. Också vapenhuset har ett tegeltäckt sadeltak.
Kyrkans HUVUDINGÅNG går genom vapenhusets sydsida, där det sitter en rektangulär träport med diagonalställd panel, svart av tjära. EN bred stentrappa i två steg utanför. Ytterligare en ingång finns på korets sydsida, en mycket smal port med inåtgående trädörr, även den med svart diagonalställd panel. Båda ytterdörrarna troligen från 1700-talet eller tidiga 1800-talet. FÖNSTREN sitter alla på södra och västra sidan. De stora fönstren är tresidigt avslutade uppåt, inom rundbågiga fönsternischer. Fönstren är spröjsade med korspost, och solbänkar av grå kalksten. Ett mindre fönster sitter på sydsidan under läktaren, i det som ursprungligen var kyrkans sydport. På västgaveln, uppe under taket, sitter ytterligare ett mindre fönster. De båda mindre fönstren har motsvarande utseende som de större, dock rundbågiga. Vapenhuset har ett litet kvadratiskt fönster på västsidan, med ytterligare ett ännu mindre ovanför, som ger ljus till vapenhusvinden.
KLOCKSTAPELN är byggd i stolpverkskonstruktion, klädd med lockpanel. Nederdelen är starkt skrånande in under klockan, vilken hänger synlig under klockstapelns tak. Taket är brutet och valmat åt alla håll, och även det täckt med lockpanel. Hela klockstapeln är rödfärgad.
KYRKORUMMET är förhållandevis litet, med ett kort men relativt högt långhus, och ett något lägre och smalare kor. Inredningen fyller ut nästan hela kyrkorummet och här finns få fria ytor. Eftersom kyrkan aldrig moderniserats, och eftersom ingen inredning har tillförts under 1900-talet, förmedlas en stark atmosfär av äldre dagars kyrkorum.
GOLVET är täckt med kvadratiska kalkstensplattor i mittgång och kor (och även i vapenhuset). Plattorna är nötta och ligger inte helt jämnt. Korgolvet är ett halvt steg högre. Inne i bänkkvarteren ligger obehandlade trägolv av breda spontade brädor. VÄGGARNA är slätputsade och vitkalkade. På östra korväggen synes röda och grå färgfragment, de senare förmodligen rest av en draperimålning, som överkalkades 1741. TAKET har brädklädda tunnvalv över långhus och kor, något lägre över koret eftersom det är smalare. Två tvärbjälkar går tvärs över kyrkorummet, den ena placerad i korbågen. En kraftig profilerad taklist finns i mötet mellan tak och vägg. Innertaket från 1729-30.
Hela innertaket är helt täckt av MÅLNINGAR, med polykroma motiv och grå dekorationer mot en röd eller rödbrun botten. Taklisten är dels marmorerad och har dels en illusionsmålad bladfris, tvärbjälkarna har vinrankor, och i de stora takvalven finns föreställande målningar inom grisaillemålat (illusionsmålat) ramverk. Över koret föreställer målningen Kristi förklaring. Över mittgång och bänkar har målningen en stor framställning av yttersta domen, med bl a Kristus överst och en framställning av skärselden längs ned. Över läktaren finns ytterligare en målning som allegoriskt framställer den smala respektive den breda vägen. Målningen är skadad och retuscherad ovanför läktaren på norr- och södersidan. Ovanför fönstret i västgaveln finns i målningen en textkartusch som berättar att målningen är utförd av Jonas Ahlstedt 1741.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset och på korets sydsida. Dörren till vapenhuset är en dubbel spegeldörr, ljust gråmålad. Den sitter i en rundbågig portnisch. Två låga trappsteg leder upp till vapenhuset, vars golv ligger något högre. Korporten är en mycket smal rektangulär muröppning, med en ytterdörr av trä, vars insida är en gråmålad plankdörr med naror, hängd på enkla smidda gångjärn. Utsidan är klädd med diagonalställd profilerad kraftig panel, tjärad. Dörren förefaller att vara från 1700-talet.
Kyrkorummet har tre större FÖNSTER, alla åt söder, två i långhuset och ett i koret. Fönstren är av vitmålat trä och tresidigt avslutade uppåt, inom rundbågiga fönsternischer. Fönstren är spröjsade med korspost, och innanfönster saknas. Ett mindre fönster sitter på sydsidan under läktaren, i en nisch som ursprungligen var kyrkans sydport. På västgaveln, uppe under taket, sitter ytterligare ett mindre fönster. De båda mindre fönstren har motsvarande utseende som de större, dock rundbågiga. Fönstren är inte äldre än 1730. I korets östvägg, bakom altartavlan, finns en rundbågig nisch, utåt avsmalnande, vilket är en igenmurad medeltida fönsteröppning.
I koret finns två NISCHER, som troligen är sakramentsskåp, ett i vardera norra och södra korväggen. Liggande rektangulära nischer. Den södra med vägg och lucka av trä, sammanbyggd med korbänkens ryggstöd. .
VAPENHUS från 1753 av timmer, på kyrkans västsida. Golvet täckt med samma typ av kalkstensplattor som inne i kyrkorummet. Väggarna har timret synligt och obehandlat. Innertak av obehandlade brädor ovanpå de synliga takbjälkarna. INGÅNG på sydsidan, genom en inåtgående ytterport, rektangulär. Insidan av breda plankor sammanhållna av naror och hängd på enkla smidda gångjärn. Ålderdomligt kammarlås med låskista av trä. Dörrens utsida klädd med diagonalställd bred profilerad panel, svart av tjära. Dörren kan vara jämnårig med vapenhuset, eller senast tidigt 1800-tal.
SAKRISTIA saknas, visst utrymme finns dock bakom altaruppsatsen.
INREDNING
ALTARE - i öster, en knapp meter framför östväggen. Altarbord av sten, sannolikt medeltida, inklätt med trä 1731. Sidorna indelade i speglar och marmorerade i ljust grått och grönt. Altarskivan brunmålad. Målningen från 1741, restaurerad av Thorbjörn Engblad 1962.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats av trä, bestående av predella (understycke) med målat bibelcitat, mittparti med vingar på sidorna, och överstycke. I mittpartiet en kvadratisk oljemålning på trä inom bred marmorerad ram. Målningen föreställer en nattvardsscen, och är flankerad av släta marmorerade kolonner, och längst ut plattskurna vingar i form av bladverk i blått och rött. Kolonnerna bär upp ett kraftigt entablement med ett psalmcitat, och ovanpå detta en rektangulär kröntavla med ytterligare ett psalmcitat. Ovan på denna liksom vid dess sidor står tre plattskurna figurer, den översta en Kristusfigur. Sammansatt till nuvarande utseende 1741, delvis med äldre delar, samt även målad detta år av Jonas Ahlstedt. Restaurerad av Thorbjörn Engblad 1962.
ALTARRING - Sluten rund av trä med smala profilerade dockor, ljust gråmålade med gröna marmoreringar. Svagt profilerade överliggare och knäfall, målade i mörkt rödbrunt. Golv av obehandlat trä. Byggd 1731, målad 1741 och restaurerad 1962.
BÄNKINREDNING - Två slutna kvarter intill långväggarna, dessutom två på läktare. Bänkdörrarna indelade i två speglar, med ytterligare speglar på ramverket. Helt raka ryggar uppbyggda i ramverk med stående speglar. Främsta bänken på norrsidan skiljer sig något från de övriga, den är något högre och har något mer arbetad utformning än de övriga, dock från samma tid. Bänkkvarterens utsidor målade i ljusbrun ådring, insidan i mörkt rödbrunt.
Läktarens bänkar av något enklare utformning, förutom mittpartiet på västläktarens främsta bänk, där ryggen (väl synligt nerifrån kyrkorummet) är fint snickrad med spegelindelning och en profilerad överkantslist.
Bänkinredningen tillverkad 1770 av Snickare Jon Hansson och Chrester Baltzar, målningen möjligen något senare. Målningsskikten är mycket fint patinerade genom nötning och detta är aldrig övermålat.
KORBÄNKAR - Två vid respektive norra och södra väggen, i något enklare utförande än bänkinredningen i övrigt, men målade på samma sätt.
PREDIKSTOL - Vid södra väggen ovanför främre delen av södra bänkkvarteret. Den består av korg och trappa samt dörr till trappan. KORGEN har fyra sidor av en sju- eller åttsidig grundplan. Sidorna har en skulpterad dekor i två våningar. I nedre delen reliefer föreställande maskaroner med bladverk. Ovanför dessa en kraftig list runt om, på vilken i hörnen står kolonner som bär upp överkanten. Mellan kolonnerna figurmålningar inom bladverk i relief. Längs överkanten bibelcitat och vid hörnen änglahuvuden. Allt är målat i olika kulör mot en i huvudsak mörkt rödbrun botten. Sidan som vetter mot sydfönstret har förlorat all färg. TRAPPAN har en barriär, fältindelad i speglar, vilka är marmorerad i ljusgrått och grönt. DÖRREN har ett gallerverk i överdelen och en fyllning i nederdelen. Ovanför dörren ett enkelt gavelstycke med tre svarvade klot. Dörren med omfattning i mörkt rödbrunt, med grönt galler och marmorering som på barriär och altare. Korgen är ett arbete i barock från 1600-talets mitt, som möjligen har attribuerats till Hans Swant. Trappa och dörr yngre, möjligen 1698. Allt målat av Jonas Ahlstedt 1741. Restaurerad av Thorbjörn Engblad 1962.
LÄKTARE - Läktare finns i väster och längs norrväggen, av olika ålder. VÄSTLÄKTAREN är buren av fyrkantiga pelare, målade i rödbrunt med grågröna marmoreringar. Läktarens undersida målad vit med slingor i rött-grått-gult. Läktarbarriären är fältindelad i speglar med arkadfält, åtskilda av utanpåliggande pilastrar. Sju fält med apostlamålningar samt en Kristusbild. Polykroma målningar mot en i huvudsak brun bakgrund och ett svart fält ovanför bilderna med respektive namn på apostlarna. Läktaren möjligen från 1698 eller ännu äldre, ombyggd (fördjupad) 1724. Målningar från 1741 av Jonas Ahlstedt (undersida senare). Restaurerade av Thorbjörn Engblad 1962. Ytterligare fyra apostlamålningar med samma utformning har placerats längst fram på NORRLÄKTAREN, som är byggd någon gång mellan 1830 och 1800-talets mitt. Den är uppburen av liknande pelare som västläktaren, och med likadan undersida. Klassicistisk läktarbarriär med fältindelning med långa liggande speglar med rundel i mitten av vardera spegeln. Målad i vitt och brunt. Tidigare försedd med en utbyggnad i koret (för orgel) med trappa, borttagen 1962.
DOPFUNT - Vid norra korväggen. Av täljsten i två delar, mycket låg. Närmast cylindrisk cuppa, sida ornerad med platt huggna arkadbågar förenade med band och liljor. Foten är skivformad med ett uppåt något skrånande skaft, utan dekor. Genomgående uttömningshål, från 1200-talets förra del.
NUMMERTAVLA - På smal ståndare vid predikstolstrappan, med enkel utformning, Rektangulär svart siffertavla omgiven av en slät marmorerad ram, och med sifferlåda i underdelen. Från 1859.
KLOCKOR - I klockstapeln hänger en klocka utan inskription, förmodligen från 1200-talet.
Fasadkulör (2003): Röd, Vit
Byggnadsdel (2003): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2002
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
SVENNEBY GAMLA KYRKA är med all sannolikhet uppförd på 1100-talet. Det äldsta skriftliga belägget för Svenneby är från 1317. Dopfunten i kyrkan är daterad till början eller mitten av 1200-talet. En förhållandevis trång triumfbåge skiljde långhuset från koret. I denna triumfbågsmur finns på 1600-talet omnämnt en uppgång till en predikstol. Det är oklart om denna uppgång hade ett medeltida ursprung såsom uppgång till ett lektorium eller om den tillkom på 1600-talet. Kyrkan hade två ingångar, en i koret och en i långhuset, båda vettande åt söder.
Predikstol från 1600-talet, tillskriven Hans Swant. 1698 revs triumfbågen, och med den också östra långhusgaveln som fick ersättas med en trägavel. Möjligen uppfördes också läktare vid denna tid.
Sitt nuvarande utseende fick kyrkan huvudsakligen genom ett antal byggnadsarbeten under åren 1724-1770, kompletterade med ett invändigt dekorativt måleri 1741. De nuvarande stora fönstren togs upp, korets väggar förhöjdes, och troligen flyttades ingången från sydsidan till västgaveln. Målningsarbetena, vars främsta del är takmålningarna, utfördes av Jonas Ahlstedt. 1753 byggdes vapenhuset, och 1770 byggdes nya bänkar i kyrkan.
En brand i Kville prästgård gör att uppgifter från 1800-talet är mycket sparsamma. En läktare längs norrväggen byggdes någon gång efter 1830, och det interiöra måleriet kom också delvis att målas över någon gång under 1900-talet. Någon större ombyggnad eller mer omfattande renovering ägde dock aldrig rum, och kyrkan hade därför kvar mycket av sin ålderdomliga prägel när den ersattes av en nybyggd kyrka 1915.
Svenneby gamla kyrka var då i ett ganska dåligt skick. Efter en reparation 1920-21 övertogs vården och nyttjanderätten av Sällskapet Vikarvet i Lysekil, som behöll detta fram till 1982/83, då det återgick till församlingen. Den enda förändring som skett i kyrkan efter 1915 är den restaurering som skedde 1962 under ledning av Evald Gustafsson och som till stora delar utfördes av konservatorn Thorbjörn Engblad. Jonas Ahlstedts måleri från 1741 togs då fram under senare påmålningar. En mindre förlängning åt öster på norrläktaren avlägsnades också, liksom att korbänkarna återställdes till ett äldre utseende. Rena underhållsarbetena har skett med jämna intervall under 1900-talet, men mest problematiskt har varit de sprickor som finns i murverket. Grundförstärkning gjordes 1932-33, men sprickbildningen har fortsatt och geotekniska mätningar har gjorts 1950-51 respektive 1980-81.
(Not: På 1920-talet framfördes en tanke om att det skulle finnas ett släktskap med kyrkan på Moster som Olav Tryggvasson skulle låtit uppföra på 990-talet, och att Svenneby gamla kyrka därför också den skulle kunna vara så gammal. Detta stämmer dock inte, för även om det byggdes en kyrka på Moster vid det tillfället, så är den nuvarande kyrkan där uppförd på 1100-talet.)
År 1200-1299 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1640-1678 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol.
Konstnär - Bildhuggare: Hans Swant
År 1669 Underhåll
Klockstapeln ombyggd eller reparerad.
År 1691 Underhåll - exteriör
Reparation av taket, som då var belagt med tegel.
År 1694 Underhåll - exteriör
Reparation av taket.
År 1698 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Triumfbågen revs, med ingång till predikstol. Även östra långhusgaveln riven. Ny placering av predikstol, med ny trätrappa.
Sydvästra murhörnet reparerat, och möjligen sätts sydporten igen och västport tas upp. Möjligen byggs också läktare.
Hantverkare - Murare: Jöns Erlandsson
År 1724 Fast inredning - läktare
Läktaren byggs om till nuvarande djup (eventuellt helt ny läktare).
Hantverkare - Snickare: Peder Christensson Möller
År 1729-1730 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Kyrkan genomgår genomgripande förändringar: murarna vitrappades, korväggarna påmurades till nuvarande höjd, de stora fönsteröppningarna i söder upptogos och innertaket fick sin trävälvning. Möjligen också nya takstolar.
Byggmästare: Chresten Olufsson Horn
Hantverkare - Murare: Lars Utmark
År 1729-1730 Nybyggnad
Ny stiglucka.
Byggmästare: Chresten Olufsson Horn
Hantverkare - Murare: Lars Utmark
År 1731 Fast inredning - altarring
Ny altarring, träklädnad altare.
Hantverkare - Snickare: Christer Hansson
År 1741 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Hela träinredningen målas, inklusive den stora takmålningen och en draperimålning bakom altaret.
Konstnär - Dekormålare: Jonas Ahlstedt
År 1741 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats med nyttjande av 1600-talsdelar.
Konstnär - Dekormålare: Jonas Ahlstedt
År 1753 Nybyggnad - Vapenhus
Nybyggnad - Vapenhus - Nytt vapenhus av timmer.
Hantverkare - Snickare: Jöns Olsson
År 1757 Underhåll - takomläggning
Nytt taktegel.
År 1770 Fast inredning - bänkinredning
Nya kyrkbänkar.
Hantverkare - Snickare: Chrester Baltzar
Hantverkare - Snickare: Jon Hansson
År 1772 Underhåll - exteriör
År 1830-1860 Fast inredning - läktare
Norrläktare byggd.
År 1920-1921 Underhåll - takomläggning
Nytt undertak, komplettering av tegel.
Byggmästare: Ossian Jonasson
Arkitekt: Sven Brandel
År 1920-1921 Underhåll - grundförstärkning
Lagning av sprickor, omläggning av parti i sockeln åt söder.
Byggmästare: Ossian Jonasson
Arkitekt: Sven Brandel
År 1920-1921 Underhåll
Reparation och målning av klockstapel.
Byggmästare: Ossian Jonasson
Arkitekt: Sven Brandel
År 1920-1921 Underhåll - exteriör
Putslagning utvändigt, utvändiga snickerireparationer och målning.
Byggmästare: Ossian Jonasson
Arkitekt: Sven Brandel
År 1933-1934 Underhåll - grundförstärkning
Grundförstärkning genom att betongsträng gjöts mot sidan av undergrunden på södra, norra och östra sidorna. Dräneringar utförda.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1943 Underhåll - exteriör
Diverse utvändiga reparationer: västra gavelväggen omklädd, vapenhusets sydsida omklädd, ommålning av trävirke, söder- och östsidorna helt omputsade, norrsida delvis omputsad, översyn av taktegel.
År 1943 Underhåll - interiör
Diverse mindre invändiga småreparationer, invändig omkalkning.
År 1944 Nybyggnad
Ny stiglucka uppförd.
År 1950-1951 Underhåll - grundförstärkning
Geotekniska undersökningar efter sättningar. Vägförstärkningar; asfaltsvall mot södra kyrkogårdsmuren.
Konstruktör: Ingemar Zandén (civilingenjör)
Konstruktör: Karl Åhreberg (civilingenjör)
År 1962 Fast inredning - bänkinredning
Korbänkar restaurerade.
Arkitekt: Evald Gustafsson
År 1962 Konservatorsarbeten
Konservering av läktarbröstning, altaruppsats, altarring, predikstol och takmålningar.
Arkitekt: Evald Gustafsson
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1962 Fast inredning - läktare
Norra läktarens östligaste del borttagen.
Arkitekt: Evald Gustafsson
År 1971 Underhåll - stomme
Lagning av vapenhussockeln.
År 1971 Underhåll - takomläggning
Yttertaket omlagt (med komplettering av skadade pannor genom annat begagnat tegel). Masonite lagd på undertaket.
År 1973 Underhåll
Klockstapeln restaurerad.
År 1975 Underhåll - exteriör
Utvändig kalkning.
År 1981-1982 Underhåll
Geotekniska undersökningar.
Konstruktör: Göran Sällfors (CTH)
År 1982 Underhåll - exteriör
Utvändiga träreparationer (vindskivor, gavlar mm), översyn av taktegel.
År 1987 Underhåll - takomläggning
Nytt taktegel, papp på undertaket, reparation av norra takfoten.
År 1987 Underhåll
Spricklagning, ny ytputs (hydrauliskt kalkbruk), kalkning av väggar invändigt och utvändigt, utvändig ommålning av fönster, blyplåt på sockelhörn, ytdränering längs norrsidan.
Arkitekt: Ture Jangvik
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Gustafsson, Evald: Svenneby gamla kyrka. Svenska fornminnesplatser 48. 1966.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 2. Bohusläns museum (stencil). .
Grodås, Halvard och Nero, Kjell: Svenneby gamla kyrka. Analys av möjliga sättningsorsaker. Göteborg 1981.
Gustavsson, Evald: Svenneby gamla kyrka. Vikarvet 1960/61.
Gustavsson, Evald: Svenneby gamla kyrka. Svenska fornminnesplatser nr 48. Stockholm 1966.
Hallbäck, Sven Axel: Det efterreformatoriska kyrkomåleriet. Göteborg 1947.
Hallbäck, Sven Axel: Medeltida dopfuntar i Bohuslän. Vänersborg 1961.
Hörman, Ernst: Svennebykyrkan -Vikarfskyrkan. Ur Vikarvet 1922, sid. 5 ff.
Hörman/Karlsson: Svenneby Ödekyrka. Lysekil 1943
Karling, S: Hans Swant. Ur GBFT 1943.
Losch, Fritz: Svenneby ödekyrka. Ur Vikarvet 1934, sid 76 ff.
Norberg, Rune: Bohusläns medeltida träskulptur. Ur GBFT 1939.
Sandelin, Börje och Nilsson, Artur: Ödekyrkan i Svenneby. Göteborg 1962.
Svenneby-projektet. Grupparbeten för Göteborgs universitet. Stencil april 1982.
Åmark, Mats: Bohusläns medeltida kyrkklockor. Uppsala 1945, sid. 17.
Åtgärdsförslag 1961 av Evald Gustafsson. I ATA.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin