Motivering (skydd): HUNNEBOSTRANDS KYRKA uppfördes 1911 på ny kyrkplats, efter ritningar av Sigfrid Ericsson. Kapellet representerar de kapell och kyrkor som uppförts i den bohuslänska kustbebyggelsen, på grund av de långa avstånden till den egentliga sockenkyrkan. Kyrkan ligger i en bebyggelsemiljö som är kulturhistoriskt värdefull och som ingår som en av miljöerna i det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet.
Kyrkan är en god representant för de arkitektritade och stilmässigt genomarbetade mindre kapell och kyrkor som uppfördes under 1900-talets första hälft, i detta fallet Sigfrid Ericsons nationalromantik. Färg och materialval samspelar med kyrkobyggnadens utformning till en mycket väl sammanhållen helhetsgestaltning, som väver samman inspiration från stavkyrkorna med sina många takfall, ofta krönta av takryttare, med den fornkristna basilikans höga ljusföring i kyrkorummet.
EXTERIÖREN är nära nog oförändrad sedan byggnadstiden, särskilt sedan den röda färgen återställdes 1995. Anslutningen till församlingshemmet kan inte sägas ha påverkat kyrkans exteriör i övrigt.
INTERIÖREN har genomgått vissa förändringar, som med tiden skapat ett än rikare kyrkorum än det ursprungliga. Grundarkitekturen har inte förändrats, men tillskapandet av en mittgång 1936, arrangemanget med den genombrutna korväggen 1951/52 liksom dopplatsen vid samma tid har snarare berikat ursprungsarkitekturen än att splittrat den. De moderna bänkarna är även de i samklang med kyrkorummets arkitektur, något som även gäller orgelhuset.
I interiören finns också bevarade och tidstypiska belysningsarmaturer från kyrkans byggnadstid och strax därefter.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan:
- Exteriören är välbevarad, och arkitekturhistoriskt mycket värdefull.
- Interiörens arkitektur är värdefull.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia, Takryttare, Torn - Indraget, Vapenhus
Inventeringsår (2004)
HUNNEBOSTRANDS KYRKA är byggd av trä i en uttrycksfull nationalromantisk stil, och består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, och ett torn i form av en takryttare i väster. FASADERNA är klädda med rödfärgad stående lockpanel, med en sockel av granit.
Utformningen av kyrkans TAK är en viktig del av dess arkitektur. Alla takfallen är skifferklädda, valmade åt alla håll, och är uppbyggda i två nivåer, med ett lågt väggparti emellan (klärestorium). Även detta väggparti är skifferklätt. I väggpartiet sitter också de fönster som leder in ljus till kyrkorummet. Ovanför huvudingången ett skifferklätt gavelparti med rödfärgade vindskivor, och med en gavelspetsdekoration av trä, krönt av ett smideskors.
Långhustakets västra gavelspets kröns av en TAKRYTTARE, skifferklädd även den. Dess nederdel smälter samman med takfallen, ovanför denna klockvåningen med öppna gråmålade träjalusier i alla väderstreck. Överst en smal spira med svängda sidor och utsvängt brätte. Spiran kröns av ett högt smideskors med kopparklot i ändarna.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom tre dubbla dörrar i ett indraget entréparti. Upp till ingången leder en bred granittrappa i sju steg. Dörrarna är klädda med lister i ett rombformigt rutnät, och målade i grått. Sidodörrarna från byggnadstiden, mittdörren upptagen 1936. Även stentrappans nuvarande form från detta år. Som en andra huvudingång fungerar också den glasade gången som ansluter från församlingshemmet i norr. Mindre ingångar finns också i öster, till sakristia och biutrymmen, med liknande utformning på dörrarna som vid huvudingången.
FÖNSTREN är alla gråmålade småspröjsade träfönster. I fasadernas nederdel finns endast små nästan kvadratiska fönster, dels på västsidan fyra på vardera sidan om entrén, och dels ett enda par på sydsidan, ledande ljus in under läktaren. Kyrkorummet får i övrigt sitt ljus från de större fönstren i väggpartiet mellan de två takfallen, där halvhöga rektangulära fönster sitter, med en romb i mitten av spröjsningen. Mindre fönster finns också i öster, till sakristian och biutrymmen.
KYRKORUMMET är ljust, och uppbyggt som en basilika, om än i liten skala. Det högre mittskeppet är där som alla bänkar finns, och här faller också ljuset in genom de högt sittande fönstren. Sidogångarna är låga och relativt smala.
KORET är något smalare än mittskeppet, och skiljs från långhuset genom en tresidigt avslutad koröppning, med texten "KOMMEN TILL MIG, I ALLEN SOM ARBETEN OCH ÄREN BETUNGADE SÅ SKALL JAG VEDERKVICKA EDER! Math ev 11:28". Koret får sitt ljus ovanifrån, från högt sittande fönster, vilka inte syns från mittskeppet eftersom de skyms av korbågen. Koret är tre trappsteg högre än långhuset. Dess östvägg är genombruten på ömse sidor om altaret, och där bakom sitter två målningar, med Uppståndelsen till vänster (norr) och Jesus talar till lärjungarna om liknelsen om sådden (Matt 13, Luk 4) till höger (söder). Målningarna signerade Saga Walli 1951, troligen uppsatta året därpå, då också genombrytningen i korväggen bör ha skapats. Tidigare var altaret placerat längre in i den snedtaksförsedda nisch där målningen nu sitter. På väggen ovanför altaret är med guldfärg målat texten "SE, GUDS LAMM SOM BORTTAGER VÄRLDENS SYNDER! Joh Ev 1:29"
Predikstolen är placerad i en öppning omedelbart norr om koröppningen, och en DOPPLATS är arrangerad omedelbart söder om koröppningen, med en stor målning föreställande Jesu dop. Målningen utförd av Saga Walli 1951, och dess placering innebar att man samtidigt satte igen den öppning som tidigare fanns här, som korresponderade mot predikstolens öppning på andra sidan korbågen.
GOLVET är ett lackat trägolv, från byggnadstiden. VÄGGARNA är klädda med vit liggande fasspontpanel. Mittskeppets högre sidoväggar bärs på vardera sidan upp av en rad snidade träpelare med balusterform och jugendinspirerad dekor. Pelarna är ljust gråmålade liksom den längsgående överliggare med en enkel förgylld skärning längs kanten som pelarna bär upp. TAKET är ett panelklätt sadeltak öppet upp till nock med synliga takstolar. Taket är vitmålat, takstolarnas kraftiga tvärbjälkar ljust gråmålade. I mötet mellan tak och vägg en kraftig gråmålad taklist, slät men med en dekorativ skärning längs sin rundade nederkant. Låga spetsiga tak ovanför sidoskeppen, klädda med samma vita panel som övriga väggar och tak.
INGÅNGAR finns i väster från förhallen, samt från församlingshemmet med en dörr placerad under läktaren. I väster finns tre ingångar, i mitten samt längst i norr och söder. Dörrarna i norr och söder dubbla spegeldörrar indelade i fem kvadratiska speglar vardera. Mittdörren har glasad överdel och är något enklare utformad. Dörrarna i norr och söder från byggnadstiden, mittdörren från 1936. Mindre sidoingångar i öster, i sidoskeppen, till sakristia och biutrymmen.
FÖNSTREN är rektangulära småspröjsade träfönster, målade i vitt. Ytterbågarna troligen från byggnadstiden, innanfönstren yngre. I sidoskeppen finns endast ett litet parfönster under läktaren på sydsidan, alla övriga fönster sitter i mittskeppets (och korets) övre del (klärestorievåning).
SAKRISTIA - På korets norrsida, samtida med kyrkan. Enkel inredning med samma panelklädsel som i resten av kyrkan.
VAPENHUS - Innanför huvudentrén i väster finns en förhall, som löper längs hela västsidan av kyrkan. Eftersom entrén är indragen, så är förrummet smalast i mitten, men bredare åt sidorna. Väggar och tak klädda med samma panel som i kyrkorummet, dock ljust brunröd på väggarna. Golvet täckt med linoleummatta. In till kyrkorummet finns tre ingångar, i mitten samt längst i norr och söder. Dörrarna i norr och söder dubbla spegeldörrar indelade i fem kvadratiska speglar vardera. Mittdörren har glasad överdel och är något enklare utformad. Ytterdörrarnas insidor klädda med panel i rombmönster (diamantsnitt), och målade i grått. All inredning från byggnadstiden, med undantag för dörrarna i mitten (såväl yttre som inre) vilka tillkom 1936.
INREDNING:
ALTARE - Placerat invid östra korväggen. Av trä, med sidorna indelade i fält. Vitmålat. Från byggnadstiden. ALTARUPPSATS - Placerad på altarets bakkant. Av snidat och målat trä. Består av ett krucifix placerad mot en bakgrund, halvrunt avslutad uppåt och omgiven av ett snidat bladverk. Allt placerat på ett lågt fundament, med texten "ALLT ÄR FULLBORDAT". Rödbrunt kors, gråmarmorerad bakgrund. Tillverkat av Johan Björk, Göteborg, 1928.
ALTARRING - Öppen rektangulär av trä med smala svarvade dockor, marmorerade i ljust gråbrunt med förgyllda band. Överliggare och knäfall klädda med ljusrött tyg. Från byggnadstiden.
PREDIKSTOL - Placerad på väggen norr om koröppningen, med ingång från sakristian genom en öppning i väggen. Korgen har tre sidor mot kyrkorummet, med skurna dekorationer i hörnen och sidornas fält marmorerade i grått. Mitt på framsidan en snidad dekoration i relief, med en s k Lutherros omgiven av evangelisternas namn och symboler. Predikstolen från byggnadstiden, Lutherrosen snidad 1961 av Valfrid Andersson, Timmerås, Forshälla och målad av C O Svenson, Långedrag.
DOPFUNT - Söder om koret, vid dopplatsen. Smal åttkantig snidad träfunt, med trappstegsformad fot och ett brett brätte, uppburet av små konsoler. Målad i grått med gråblå detaljer och förgyllda kanter på brättet. Kyrkans ursprungliga dopfunt, använd fram till 1936, åter tagen i bruk på 1990-talet.
BÄNKINREDNING - I två öppna kvarter på ömse sidor om mittgången. Tillverkad i vitlaserad furu med modern enkel men medveten utformning. Från 1968, ritad av Rolf Bergh.
KORORGEL - På sydsidan, med ett slutet gråmålat orgelhus med öppningsbara jalusier och genombrutna snidade dekorationer i nederdelen. Från 1996, byggd av Magnussons orgelbyggeri.
LÄKTARE - I väster, uppburen av likadana pelare som skiljer mittskepp och sidoskepp åt. Läktarbröstningen är klädd med samma panel som kyrkans väggar i övrigt, och har ett tresidigt utskjutande mittparti, där också orgelns ryggpositiv är placerat. Från byggnadstiden, förstorad 1936. Små förgyllda ornament placerade på sidorna, sannolikt inte ursprungliga.
ORGEL - Enkelt utformat orgelhus, utan egentliga dekorationer. Fyra smala pipöppningar med de högsta piporna på ömse sidor om ett mittparti med öppningsbart jalusi. Pipöppningarnas överdel har insvängda hörn mm som gör ansluter till kyrkorummets formspråk. Ett ryggpositiv är placerat på läktarbröstningen, med tre pipöppningar, den mittersta högre och bredare. Orgeln byggd 1970 av Magnussons orgelbyggeri. Den ersatte då en orgel från 1936, tidigare har man sannolikt haft orgelharmonium i kyrkan.
NUMMERTAVLOR - Fyra stycken, placerade på ytterväggarna i sidoskeppen. Enkla vita siffertavlor utan ram, men med små förgyllda krönornament. Tillverkade 1951.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner, gjutna i på Bergholz klockgjuteri i Stockholm 1911.
BELYSNINGSARMATURER - Svarta elektrifierade smideskronor i mittskeppet. Svarta ringformade med en genombruten bladranka, och med hängande kedjor och blad längs underkanten. Mindre av samma typ över läktaren. De äldsta tre från 1912 och 1913, de över läktaren från 1914, och ytterligare två över bänkkvarteren tillkomna 1936. Elektrifierade 1923. I sidoskeppen sitter vägglampetter av svart smide, med förgylld korsdekor i mitten. Ungefärligen samma ålder som ljuskronorna, dvs sannolikt mellan 1912 och 1923.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - En DOPFUNT är placerad i förhallen, kalkformig och åttkantig, av grå marmor. Ersatte 1936 kyrkans ursprungliga dopfunt och var i bruk fram till 1990-talets slut. Möjligen ritad av Sigfrid Ericsson. Tillverkad i ekebergsmarmor av Grottorps Marmor AB, kopparlocket av K G Bergman, Hunnebostrand. I församlingshemmet, ovanför gången till kyrkan, sitter det ursprungliga ALTARKORSET från 1911.
Fasadkulör (2004): Röd
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
Grunden till Hunnebostrands kyrka lades sommaren 1910, och under 1911 uppfördes själva kyrkobyggnaden, efter ritningar av Sigfrid Ericson, Göteborg. Kyrkan byggdes i en utpräglad nationalromantisk stil och skilde sig på flera sätt från vad man var van vid. Bl a var kyrkan inte oljefärgsmålad, utan rödfärgad, vilket uppenbarligen har uppfattas som att gå emot strömmen i en tid där oljefärgen på alla andra hus i samhället höll på att ersätta rödfärgen. Därför kom också kyrkan vid sin första renovering att målas med oljefärg, troligen en mellangrå nyans.
Också invändigt skiljde den sig genom att inte ha någon mittgång, kyrkbänkarna var lika breda som mittskeppet och nåddes via sidoskeppen.
1936 skedde en renovering av kyrkan, där vissa ändringar gjordes. Ritningarna till ändringarna gjordes även de av Sigfrid Ericsson. Förutom den nämnda ommålningen, så ändrades bänkarna så att en mittgång skapades. Kyrkan fick nu också ett riktigt orgelverk, varför också läktaren fördjupades. Korets östvägg ändrades också.
Efter detta har inga stora ändringar skett, förutom det att nya bänkar byggdes 1968. Det är dock tveksamt om den nuvarande färgsättningen speglar de ursprungliga intentionerna i kyrkorummet.
När det nya församlingshemmet byggdes 1986, så anslöts detta till kyrkan genom en glasad gång.
År 1911 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkan byggdes.
Byggmästare: Ernst Gustafsson, Göteborg
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1923 Teknisk installation - el
Elektrifiering
År 1928 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats.
Konstnär - Skulptör: Johan Björk
År 1957 Underhåll - målningsarbete
Konservator: C O Svensson
År 1971 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
År 1995 Underhåll - exteriör
Ommålning av kyrkan, från vit till röd, samt omläggning av takskiffret.
År 1996 Fast inredning - orgel
Kororgel insatt i kyrkan.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1981-83. Del 1. Bohusläns museum (stencil).
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA)
.
Hunnebostrands kyrka 1911. Informationsblad från Hunnebostrands församling. Odaterat.
Claesson, Claes: Våra kyrkor. Uddevalla 1958.
Jacobsson, John: Göteborgs och Bohusläns kyrkor i ord och bild. Skara 1933.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin