Motivering (skydd): SKREDSVIKS KYRKA uppfördes 1855-56, på en plats strax intill sin medeltida föregångare. Den gamla kyrkan hade medeltida ursprung och låg på den äldsta delen av kyrkogården.
Kyrkan med intilliggande församlingshem (f d skolbyggnad), sockenmagasin, bårhus mm samt kyrkogårdsdelar av olika ålder utgör tillsammans en samlad kyrkomiljö med ett framträdande läge i det omgivande landskapet. På den gamla delen av kyrkogården finns flera karaktärsskapande gravvårdar. Murarna och grindarna kring gamla kyrkogården är värdefulla, och även de uppvuxna lövträden på övriga delar är viktiga för helhetens gestaltning. Sockenmagasinet är ett värdefullt inslag i miljön, särskilt som få sockenmagasin är bevarade.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkomiljön:
- Den samlade kyrkomiljön som helhet.
- Den gamla kyrkogårdens murar och grindar.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
Kyrkomiljön i SKREDSVIK består av flera byggnader och kyrkogårdsdelar av olika ålder. Själva kyrkan ligger på södra delen av kullen. Norr om kyrkan en grusad plan, och söder om kyrkan gräsytor ovanför höga kallmurade stödmurar, vilka grovt sett följer kyrkans yttre form. På norrsidan om grusplanen ligger ÄLDSTA DELEN av Skredsviks kyrkogård. Den är omgiven av en gråstensmur och har ingångar genom järngrindar i norr och söder mellan vitputsade grindstolpar, krönta av stenklot. På de norra grindstolparna finns inmurade stenar med text "I G S" på den västra och "1683" på den östra stolpen. Dessa stenar har suttit i den gamla kyrkan, och det är möjligt att grindstolparna är byggda strax efter det att den gamla kyrkan revs. Sparsamt med växtlighet, en syrenhäck innanför muren utom på norrsidan. Tätt med gravar, de som är mest karaktärsskapande är de höga och halvhöga vårdarna från sent 1800-tal och början av 1900-talet. Två äldre gravar från 1700-talet finns bevarade (en gravsten över klockaren Christen Olsson från Gunnarby, död 1786, och en häll över Johannes Nilsson i Backa 1760-1839 och hans hustru död 1820). Gravarna ligger i gräsbevuxna kvarter, och med grusade gångar. Den gamla kyrkan låg i kyrkogårdens norra del. Området där kyrkan låg togs i anspråk för begravningar då kyrkan hade rivits.
1874 anlades en NYARE DEL av kyrkogården, på östra sidan om grusplanen och i den östra slänten av kyrkokullen, i utrymmet mellan en bergknalle i norr och kyrkans terrass i söder. Denna del av kyrkogården har ingen mur, endast en häck mot grusplanen och i öster, nedanför en slänt, en rad med lövträd. Gravar från bl a början av 1900-talet, mestadels låga och några medelhöga, i gräskvarter. Den är numera sammanbyggd med den YNGSTA KYRKOGÅRDEN, från 1940-talet, som ligger öster och nedanför om kyrkokullen. Den nya kyrkogården är planterad med lövträd av olika arter, alm, oxel, m m och har en långsmal utsträckning i nord-sydlig riktning. Låga gravvårdar i gräskvarter med låga häckar emellan och grusade gångar. En mur mot landsvägen i söder, i övrigt omgärdad med häckar. En minneslund anlades1990 i dess nordvästra del.
På norrsidan av grusplanen, i utrymmet mellan äldsta kyrkogården och 1874 års utvidgning, ligger ett vitputsat BÅRHUS. Slätputsad dörromfattning och dörrar klädda med koppar, sadeltak med betongpannor. Byggt 1962, efter ritningar av Gustaf Hammarström.
Vid grusplanens västsida ligger FÖRSAMLINGSHEMMET, som består av två sammanbyggda träbyggnader. Den äldre delen var tidigare skola, uppförd 1849.
Norr om den gamla kyrkogården, strax utanför muren, ligger ett SOCKENMAGASIN. Rödmålad träfasad, tak under tegel. Magasinet byggdes 1853. De järngaller som sitter i fönstren smiddes 1887.
Det bör nämnas att det invid grusplanen framför kyrkan och den f d skolan tidigare också låg en sockenstuga.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: SKREDSVIK
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1280, år 1900: 1871, år 1995: 1972
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i sydöstra utkanten av bebyggelsen, vid mötet mellan Vikebäcken och ett mindre vattendrag. Kyrkan är belägen på 10-metersnivån, vilket innebär att Gullmarsviken tidigare nått förhållandevis tätt inpå kyrkogården. Skredsvik prästgård med pastorsexpeditionen ligger perifert ca 700 m nordost om kyrkan. Kyrkans läge ansluter till en dalgång med odlingsmark som leder in från havet. I socknens södra delar förekommer odlingsmark i högre liggande dalgångar. I övrigt präglas landskapet av kuperad skogsmark. Dynge ruin och Gullmarsbergs säteri båda monumentalt och strategiskt belägna omkring 1 km väster om kyrkan bildar riksintresse. Kyrkan ligger på Gullmarsbergs säteris ägor. Dynge hus uppförd av kronan på mitten av 1200-talet var en medeltida befäst gård som övergavs på 1500-talet. Gullmarsberg uppfördes på 1600-talet och har på 1940-talet återställts till sitt ursprungliga karolinska utseende. Skredsviks socken är belägen på Bokenäslandet ca 10 km söder om Munkedal.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Kyrka av sten, sannolikt från äldre medeltid. Beskrivningar anger att kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus med ett lägre, smalare och rakslutet kor. Kyrkans vidare byggnadshistoria är inte känd. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes i nära anslutning till den gamlas plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1855-56 efter ritningar av arkitekt Alberg Törnqvist. Murarna formar ett enskeppigt långhus med ett rundat korutsprång i öster samt ett torn i väster. Sakristia tillbyggdes 1925 (tidigare inrymd i korpartiet), vid restaureringen 1939-42 utvidgades den i norr efter ritningar av arkitekten Axel Forssén.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriör i nyklassicistisk stil med detaljer i nygotik över de båda mittingångarna. Tornet hade arkitekten tänkt sig med dekor i rundbågestil i putsen. Dekoren utfördes aldrig eller har försvunnit vid senare omputsningar. Flertalet fönster är höga och rundbågiga, även i tornet där de placerats i grupper om två och tre. Kyrkorummet täcks av sadeltak, valmat i öster. Tornets sadeltak pryds av ett kors. Västportalen av granit har framspringande gavelparti. Ytterligare ingångar för menigheten fanns ursprungligen även i långmurarnas mittpartier. Den södra är sedermera omgjord till fönster. Absiden täcks av ett hjälmvalv, övriga delar av kyrkorummet har ett trätunnvalv. Altaruppsatsen i barock är ett verk från 1684 av Marcus Jäger. Predikstolen är i nyklassisk stil. Bänkinredningen är sluten. Läktaren har fältindelad barriär och även den härrör från kyrkans byggnadstid.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbeter, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1979. Bohusläns museum (stencil).
Tre socknar i Lane. Red. G. Ekberg. 1970.
.
Claesson, Claes: Våra kyrkor, Uddevalla 1958.
Jacobsson, John: Göteborgs och Bohus läns kyrkor, Lidköping 1933.
Om Tre Socknar i Lane. Utgiven av Gunnar Ekberg, Uddevalla 1970.
Hallbäck, Sven Axel: Medeltida dopfuntar i Bohuslän, Vänersborg 1961..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin