Motivering (skydd): Järsnäs kyrka är ursprungligen en tidigmedeltida kyrka, där absiden, koret och delar av långhuset har bevarats. Kyrkan präglas emellertid i allt väsentligt av en genomgripande ombyggnad som skedde 1905-06. Denna innebar bland annat att kyrkorummets orientering ändrades till nord-sydlig riktning. Upplevelsen av den medeltida byggnadskroppen är svag invändigt, men i exteriören framgår den tydligt. Som alltid omfattar ett medeltida byggnadsverk stora byggnadshistoriska värden.
Genom 1905-06 års ombyggnad, ledd av arkitekt August Atterström, skapades en tämligen sammanhållen karaktär. Utvändigt eftersträvade arkitekten ett ålderdomligt uttryck med romanska fönster och skiffertak. Invändigt präglar jugendstilen i viss mån interiören, främst genom bänkarnas och predikstolens former.
Genom restaureringen på 1930-talet, efter antikvarien Erik Lundbergs anvisningar, skapades i allt väsentligt den nuvarande färgsättningen i brunt och grönt. Det är ovanligt att en färgsättning från den tiden är bevarad i dag. Den är dessutom väl anpassad till jugendinredningen och därför värd att slå vakt om. Ovanligt är också de bevarade breda golvbrädorna, utan annan ytbehandling än såpskurning, vilka bevarats i stora delar av bänkkvarteren.
Äldre föremål, som inte är kopplade till ombyggnaden 1905-06, är exempelvis altaruppsatsen och olika väggtavlor. Altaruppsatsen i barock är väl inpassad i jugendinteriören, medan tavlorna ger ett mer lösryckt intryck. Tavlorna i barock härrör från den tidigare läktarbarriären, som var dekorerad med apostlabilder av Johan Kinnerus respektive den tidigare predikstolen, vars barriär finns spridd i kyrkorummet och i tornet.
Kyrkans orgel av orgelbyggare Magnusson från 1906 har flyttats samt byggts om kraftigt flera gånger. Detta har minskat orgelns kulturhistoriska värde både klangmässigt och utseendemässigt.
Att tänka på vid förvaltningen av kyrkan
• Kyrkans sammansatta byggnadskropp speglar två huvudsakliga byggnadsperioder. Under tidig medeltid uppfördes ett långhus och ett kor. Genom 1905-06 års ombyggnad skapades en till stora delar helt ny kyrka. Denna händelseutveckling avspeglar sig tydligt i exteriören. Exteriören som helhet besitter därför höga byggnadshistoriska värden.
• Kyrkorummet, med dess spår från i första hand tidigt 1900-tal, är en sammanhållen helhet med tydliga estetiska kvaliteter. Komplettering med nya, lösa inredningsdetaljer under 1900- talets andra hälft har emellertid i viss mån splittrat detta intryck. Interiörens kulturhistoriska värde bärs i första hand upp av jugendinteriören och 1930-talets bearbetning av denna. • Det medeltida murverket vittnar om kyrkans byggnadstekniska historia. Det är därför värdefullt som byggnads- och teknikhistorisk primärkälla. Någon dokumentation av murverket har inte gjorts vilket är angeläget om tillfälle ges.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rundat, Korsarm, Kor - Söder, Sakristia, Torn - Sidoställt, Torn - Väster
Inventeringsår (2007)
Järsnäs kyrka utgörs av en sammansatt byggnadskropp tillkommen i huvudsak vid två olika skeden. De äldsta delarna från tidig medeltid är det ursprunglig långhuset och koret, vilka i dag ingår i koret och sakristian. Denna äldsta stomme består av skalmurad sten. Vid något senare tillfälle, okänt när, tillkom en sakristia, vilken i dag används som arkiv. Vid den genomgripande ombyggnaden 1905-06 erhöll kyrkobyggnad i allt väsentligt sin nuvarande utformning. Då tillkom långhuset av sten mot norr, korabsiden mot söder och tornbyggnaden i väster. Kyrkans exteriör är spritputsad med slätputs kring fönster och dörrar. Putsen är avfärgad i gulvit kulör. Flera av kyrkans gavelrösten är klädda med spån som målats bruna. Flertalet av kyrkans fönster är rundbågiga och av varierande storlek. Fönsterbågar, som inte har glasmålningar, är försedda med tät spröjsning. Alla fönster är målade i brun kulör. Fönsternas solbänkar utgörs av plåt av stål som målats i brun kulör. Tornet är försett med ljudluckor av trä som målats bruna. Kyrkobyggnaden har två ingångar för allmänheten. En, som nämnts, i tornet och en i norr. Tornets entré har en pardörr klädd med pärlspont som målats i brun kulör. Nordentréns pardörr är av liknande slag och målad i brun kulör. Sakristian har dessutom en mindre entré bestående av en pärlspontpanelklädd dörr i brun kulör. Samtliga dörrar har dekorativa svartmålade gångjärnsbeslag.
Varje del av byggnadskroppen har ett sadeltak, frånsett korabsiden som har ett tak i form av en halv kon. Alla tak är belagda med skifferplattor med något olika utformning och dimensioner. Takfallen avvattnas med hängrännor och stuprör av koppar respektive stålplåt som målats bruna.
Byggnaden har en sockel som i de under åren 1905-06 tillbyggda delarna utgörs av huggen granit och för övrigt av kvaderindelad spritputs.
Invändigt består kyrkobyggnaden av ett kyrkorum med långhus, transept och kor samt sakristian (det medeltida koret), arkiv (tidigare sakristia) av okänd ålder och vapenhus innanför de två entréerna i väster respektive norr.
Kyrkorummet har ett golv bestående av olika brädformat och ytbehandlingar. I bland annat koret finns ett spontat brädgolv målat i grön kulör. Vissa delar av golvet har särskilt smala brädor. I vissa delar av bänkkvarteren finns ålderdomliga breda brädor utan ytbehandling. Väggarna är slätputsade och avfärgade i vit kulör. Väggarna har iögonfallande smutsslöjor och viss sprickbildning. Efter 1905-06 års ombyggnad skapades en bröstning av gult förbländertegel i absidkoret. Större delen av denna bröstning är överputsad, men i nederst på valvbågen i koröppningen är den bevarad. De invändiga fönsterbänkarna är belagda med cement och marmorerade. Sprickor förekommer. Innertaket är inte plant utan har en öppen takstol. Innertaket består av kasetter där fyllningarna är av masonit. Takkonstruktionen och innertaket är laserade i brun kulör, medan kassetternas spegelprofiler är gråmålade. Konstruktionen förstärks av flera smidda dragjärn mellan långsidensväggarna. Dessa dragjärn är målade i svart kulör. Altaruppsatsen är av trä och har ett skulpterat krucifix omgivet av änglar som centralmotiv. Där över finns en målning av den uppståndne Kristus med segerfanan. I altaruppsatsen ingår ett altarbord av trä. Altarbordet har spegelindelning där ramverket är svartmålat och speglarna är marmorerade. Framför altaret finns en svagt böjd altarring med speglar. Altarringen är målad i brun lasering med bronserade profiler och klädseln på överliggaren och knäfallet är av brunt läder.
På ömse sidor av altaruppsatsen finns rundbågiga fönster försedda med glasmålningar. Ytterligare två glasmålningar finns i den södra fasadens fönster. Dessa fyra glasmålningar skildrar den korsfäste Jesus, den uppståndne Jesus, den undervisands Jesus och Jesus som den gode herden. Glasmålningarna är utförda omkring 1906 av Stockholms glasmästeri, Neumann & Vogel. Vid 1930-talets restaurering tillkom ytterligare två glasmålningar mot väster med enbart dekorativa former. Upphovsmannen till dessa är okänd.
Predikstolen utgörs av en polygon korg med speglar och snidad dekor. Predikstolen, som saknar ljudtak, står på fyra korta kolonner. Predikstolen har brun lasyr med viss dekormålning samt förgyllda detaljer.
Den öppna bänkinredningen tillkom vid 1905-06 års restaurering. Bänkarna är målade i grön kulör och på gavlarna finns viss dekormålning i grått i varierande mönster. Dopfunten, som är placerad i det västra transeptet, är skapad av konstnären Ture Jerkeman, Stockholm. Den är av sten och har en slät kuppa och en fot med människogestalter. Dopfunten står i det västra transeptet på ett golvparti belagt med plattor av ortocerkalksten. Helt nära dopfunten finns ett dopaltare. Altarets stomme utgörs av en konstruktion av grå kalksten som utvidgats i efterhand med en träställning. Detta för att få lämpliga dimensioner för ett antependium. Nära dopplatsen finns även en gravhäll av kalksten inmurad i västväggen. I det östra transeptet finns ett ståndur, märkt Stendahl, ett grönt skåp för textilförvaring, en omålad kista och på väggen hänger ett porträtt av prästen Annander från 1722. Den nuvarande orgelläktaren i norr har en rak läktarbarriär klädd med masonit som målats i grönt och försett med dekormålning i grått. Läktaren bärs upp av pelare av trä, som målats gröna. Läktargolvet är ett sentida fernissat brädgolv. Läktarens gradänger är klädda med grön textilmatta. Orgelläktaren saknar fasta bänkar men har lösa stolar. På läktaren står en orgel i nyklassicistisk stil i olika blå kulörer med förgyllningar. Under orgelläktaren har bänkarna borttagits och ersatts med en lekhörna och plats för styrpulpet och bokförsäljning. Utefter väggarna under läktaren löper en sentida, profilerad och laserad golvsockel. Den västra läktaren är indragen i tornet. Dess golv utgörs av spontade brädor utan ytbehandling. Väggar och tak är klädda med masonit som målats i ljusbrun kulör. På läktaren förvaras två ljusbruna bänkar och ett spelbord från orgeln innan den byggdes om. Denna läktare var tidigare orgelläktare och hade då en utskjutande front.
Övriga inventarier utgörs bl a av ett triumfkrucifix vid koröppningen, ett huvudbanér avseende släkten Ulf från omkring 1676 samt målningar av apostlar. De senare härrör troligen från den gamla kyrkans orgelläktare och tidigare predikstol. Kyrkorummet belyses med nio mässingskronor och sex i väggen infällda lampor. I korvalvet finns strålkastare. Innerdörrarna i bl a kyrkorummet är av spegeltyp. Större delen av kyrkorummets färgsättning tillkom vid 1936-37 års restaurering.
Sakristians golv är belagt med en brädimiterande plastmatta. Väggarna har samma utförande som i kyrkorummet. Taket har pärlspontpanel, som målats i gråblå. Rummet är möblerat med ett förberedelsealtare, skåp för textilförvaring, ett värdeskåp och en elcentral. Arkivet invid sakristian var inte tillgänglig vid besiktningstillfället.
Vapenhuset i norr har ett golv av kalkstensplattor. Väggarna har vit puts och taket är klätt med vitmålad pärlspontpanel. Vapenhuset rymmer även ett mindre vindfång samt en inbyggnad, som omfattar städutrymme och en toalett. Denna sentida inbyggnad har väggar av laserad pärlspont. En trappa av trä leder upp till ett övre plan med ett rum med grönmålat brädgolv och väggar och snedtak klädda med grönmålad pärlspontpanel. Väggen mot söder består av grönmålad puts. Trappan mellan våningarna är av trä och grönmålad. Tornet inrymmer ett vapenhus i markplanet. Detta vapenhus har ett golv av
kalkstensplattor, väggar av grönmålad puts samt ett tak klätt med grönmålad pärlspont. I våningen över finns utrymmen där vissa äldre inventarier förvaras, bl a ett hundratal årgångar av svensk författningssamling.
Fasadkulör (2007): Gul
Inventeringsår 2016
Järsnäs kyrka är en av flera tidigmedeltida stenkyrkor som i olika hög grad bevarats i länet. Den skiljer sig från den enhetliga samling kyrkobyggnader som uppfördes i Njudungs folkland under sent 1100-tal bland annat genom att den har ett rakt avslutat kor utan absid. Järsnäs kyrka dateras i allmänhet till 1100- eller 1200-talen.
Under 1700-talets folkökning tillbyggdes många medeltida kyrkor mot norr med ett långhus i nord-sydlig riktning. I Järsnäs skedde detta 1741 i form av en tillbyggnad av trä. Under detta sekel tillkom också en klockstapel, som i många stycken påminde om den klockstapel som uppfördes i Norra Solberga, vilken är bevarad i dag i Jönköpings stadspark. Några år efter den radikala tillbyggnaden försågs kyrkorummets innertak med dekorationsmålningar och textband av konstnären Johan Kinnerus.
Kyrkans utseende på 1820-talet är förhållandevis väl känt genom den inventering som genomfördes 1829. Exteriören var då putsad och kalkad och yttertaket var belagt med rödfärgade spån. Genom bl a fotografier vet vi att långhustillbyggnaden av trä var försedd med träpanel omkring 1900, men om denna del var reveterad eller inte år 1829 är osäkert. Klockstapeln var då klädd med brädor och rödfärgad.
Denna inventering skildrar även en lång rad av de föremål som fortfarande finns i kyrkan, t ex altaruppsatsen samt en rad mindre föremål. Kulörerna i kyrkorummet var bl a pärlfärg (gråvitt) på den västra läktaren och ljusblått på bänkarna, frånsett dekorationsmålning av olika slag. En ny orgel hade, enligt inventeringen, installerades 1823 och den hade byggts av orgelbyggaren Nils Ahlstrand från Norra Solberga.
Knappast några förändringar av kyrkan finns dokumenterade under 1800-talet, vilket kan vara anledningen till att kyrkan var tämligen sliten vid sekelskiftet 1900. Då var fasaden putsad och vitkalkad, frånsett det tillbyggda långhuset som hade brädpanel, samt taken belagda med spån, frånsett sakristian, som hade tegeltak. Olika alternativa åtgärder diskuterades. En tanke var att bygga en helt ny kyrka och en annan var att bygga om kyrkan.
Omkring 1902 påbörjade stadsarkitekten i Jönköping August Atterström (1865-1930) arbetet med att mäta upp kyrkan och upprätta ett ombyggnadsförslag. Detta förslag, som genomfördes 1905-06 innebar att sakristian och de medeltida delarna delvis bevarades. Till kyrkan fogades ett nytt långhus mot norr, ett nytt torn och en korabsid mot söder. Det under 1700-talet tillbyggda långhuset och delar av den södra medeltida väggen samt klockstapeln revs. Atterström var ungefär samtidigt ansvarig för en restaurering av Norra Ljunga medeltida kyrka och man kan exempelvis i tornets utformning se paralleller.
Vad gäller inredning i kyrkan återanvändes vid denna ombyggnad exempelvis
altaruppsatsen, medan predikstolen och orgeln nytillverkades. För att åstadkomma så många sittplatser som möjligt placerades orgeln på en mindre läktare i tornet. Härigenom kunde långhusets huvudläktare mot norr nyttjas enbart för gudstjänstfirare.
I mitten av 1930-talet igångsattes en restaurering av kyrkans inre efter ett förslag av antikvarien vid riksantikvarieämbetet Erik Lundberg. Arbetena omfattade främst ommålning, byte av golv och flyttning av orgeln till huvudläktaren. Även modernistiska belysningsarmaturer tillkom, men det är oklart vem som gestaltade dessa. 1900-talets andra hälft innebar begränsade arbeten i kyrkan, men omkring år 2000 startade större arbeten. År 2000 lades hela yttertaket om med ny takpapp och de återanvända skifferplattorna. Samtliga bänkar under läktaren borttogs 2002. År 2003 målades alla utvändiga snickerier om och 2005 installerades en ny el- och värmeanläggning i kyrkan.
Järsnäs kyrka har inte genomgått en invändig restaurering med ett helhetsgrepp sedan 1930-talet. Detta har medfört att dels att interiören är sliten, dels att tillskottet av nya inredningsdetaljer m m skett utan helhetssyn, vilket skapat ett delvis splittrat utseende.
År 1600-2005 Ändring
Ändring - För specifika händelser se pdf.
Antikvarie: Erik Lundberg
Konstnär: Johan Kinnerus
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
Orgelbyggare: Nils Ahlstrand
Arkitekt: Per Rudenstam
Konservator: Per Wassborg
Konservator: Sven Sundbaum
Konstnär: Ture Jerkeman
År 1712 Nybyggnad
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
Lantmäteristyrelsens arkiv.
Lekeryds pastorats arkiv.
Edholm, Dag. (1985). Orgelbyggare i Sverige 1700-1900 och deras verk.. ISBN: .
Ekre, Ninni. (2004). Järsnäs kyrka. Bemålade inventarier med viss fast inredning. Jönköpings läns museum. Inventeringsrapport 2004:310.. Stencilerad rapport.. ISBN: .
Frazén, Anders . (2005). Järsnäs kyrka, omläggning av skiffertak. Jönköpings läns museum.
Byggnadsvårdsrapport 2005:8. Stencilerad rapport.. ISBN: .
Haas, Jonas. (2005). Glasmåleri Kulturhistorisk inventering av kyrkligt glasmåleri i Växjö stift, Jönköpings län. Jönköpings läns museum. ISBN: .
Haas, Jonas. (2005). Jönköpings län.. Jönköpings läns museum Byggnadsvårdsrapport 2005:6. Stencilerad rapport.. ISBN: .
(2006). Småland - landskapets kyrkor. ISBN: .
(2007). Järsnäs sockenbok.. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1989). Jönköpings kommun. Landsbygden. Kulturhistorisk utredning.. ISBN: .
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del IV. ISBN: .
(1956). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län III.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin