Motivering (skydd): Nässjö kyrka är uppförd 1907-09 och är ett tydligt uttryck för sin tid. Kyrkan berättar om Nässjös snabba tillväxt kring sekelskiftet och om den nya stadens självständighet gentemot den gamla orten Nässjö ca XX kilometer norr om nuvarande centrum.
Exteriören är en tydlig och en sen exponent för det nygotiska kyrkobyggandet, som vid denna tid höll på att avklinga i Sverige. Antalet nya kyrkobyggnationer minskade under 1900- talets första årtionde och någon ny självklar kyrkobyggnadsstil hade ännu inte ersatt den nygotiska som dominerat under de senaste två årtiondena. Volymbehandlingen är dock inte lika traditionell som i de äldre nygotiska kyrkorna, utan mer framåtblickande i sin friare gruppering. Värdefulla drag i exteriören är den friare volymgrupperingen av olika byggnadsdelar, materialautenticiteten i form av fasadtegel, takskiffer och plåtarbeten.
Interiören speglar exteriören, främst i långhuset som är den del av kyrkorummet som är i bäst samklang med de ursprungliga intentionerna. Långhuset präglas av de framträdande tegelvalvsbågarna mot de ljusa väggarna, ett tema som går igen i bland annat det nya altaret. Bänkinredningen är ursprunglig och målad i ekimiterande ådringsmålning efter nygotiska ideal. Dörrar, golvlister med rika profiler, etc. medverkar till känslan av autenticitet. Koret har genomgått flera förändringar och visar idag upp spår från 1920-tal, 1960-tal och 2000-tal. Genom de påtagliga förändringarna ligger korets kulturhistoriska värde främst i den historia som förändringarna berättar om. Glasmålningarna är utförda av Huskvarnakonstnären Elis Lundquist och har ett konsthistoriskt värde som tidstypiska för sin tid, dessutom räknas Elis Lundquist som den som introducerade tekniken med glashällsmålningar till Sverige, varför de även har ett kulturhistoriskt värde kopplade till konstnären.
Övriga utrymmen som sakristian, Marcuskapellet, orgelläktaren med anslutande utrymmen för samlingar etc. är ändrade med nya ytskikt i senare tider men många av de ursprungliga detaljerna finns ändå kvar. Tornutrymmet som är intakt med ursprungliga bjälklag mm, är förknippat med byggnadsteknikhistoriska värden. Ett antal delar ur äldre inventarier och inredning förvaras här, vilket berättar om användandet av kyrkan som gudstjänstrum i äldre tid. Sammanfattning
● Kyrkans exteriör är ett tydligt exempel på nygotikens sena fas där stilen utvecklats från rent stilimiterande till en friare volymbehandling. Exteriören är stilren och i så gott som ursprungligt skick. Särskilt värdefulla uttryck för detta är detaljrikedomen samt material såsom fasadteglet, skiffern som taktäckningsmaterial och naturstenen i sockeln.
● Ett karaktärsdrag i interiören är de många olika tidsskiktens närvaro i kyrkorummet, speglade genom målningsskikt, triumfkrucifix, altare, dopfunt, korfönster, tavlor i utrymmet under orgelläktaren, orgeln på läktaren respektive i koret, inredning av Marcuskapellet och sakristian mm.
● Kyrkorummet har en hög grad av ursprunglighet i långhuset, vilket är viktigt för att hålla ihop interiören med sina olika tidsskikt, samt för att förankra sambandet mellan exteriör och interiör. ● Koret är i sin nuvarande form ändrat efter tre olika tiders ideal – 1926, 1961 och 2000. Dessa ändringar uttrycks genom måleri i valv, glasmålningar och i altaret, och speglar den historia kyrkan varit med om.
● Trots många och omfattande renoveringsprogram under åren har en stor del ursprungliga detaljer bevarats, så som dörrhandtag, listprofiler, ledarstänger i trapphus, nyckelskyltar mm. ● Äldre föremål tagna ur bruk och förvarade på vind och tornkammare har ett stort värde i berättandet om kyrkans historia som gudstjänstrum.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Sidoställt, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2006)
Nässjö nya kyrka är en enskeppig salskyrka i
nygotisk stil, uppförd i sydväst-nordostlig
riktning på en höjd norr om Nässjö centrum.
Kyrkan har två torn i väster, ett mindre i
nordvästra hörnet som leder upp till orgelläktaren
och ett större resligt torn i sydvästra hörnet med
en spetsig spira. I öster finns kor med
utbyggnader i norr för sakristia och i söder för ett
mindre kapell, det s.k. Marcuskapellet. Fasaderna
är murade i kryssförband med rött fasadtegel från
Börringe tegelbruk, senare kompletterade med
frostbeständigt tegel från Minnesberg. Det
högresta sadeltaket är lagt med skiffer, medan
tornspirorna är klädda med kopparplåt. Kyrkan är
uppförd i vad som kallas baltisk tegelgotik, men
skiljer sig främst i västpartiet från de tidigare
versionerna. Västpartiet är uppdelat i tre delar; ett
lägre torn i norr, ett gavelparti med dubbla
trappstegsgalar i mitten och ett högt torn med
ljudlouckor i söder. Huvudingång finns i
mittpartiet samt i det södra tornets södra fasad,
idag används huvudsakligen den södra ingången i
tornet pga av drag när den västra ingången hålls öppen. Fasaderna artikuleras stiltypiskt med strävpelare på långsidorna (täckta med skiffer), trappstegsgavlar, spetsbågsmotiv i fönster- och dörrvalv, profiltegel i valv och listverk, rundbågsmotiv i friser. Kyrkan vilar på en sockel av släthuggen röd granit. Exteriören är välbevarad och har inte genomgått några större förändringar. Ändringar rör främst underhåll i samband med takomläggning då skiffer på sakristian och markuskapellet ersatts av plåt, samt en del utbyte av söndervittrat tegel. Invändigt präglas kyrkan främst
av det stora och luftiga kyrkorummet
med de murade valvbågarna.
Interiören är hållen i en sentid form
av nygotik enligt ursprunget, men
präglas även av senare tiders
förändringar, främst komna till
uttryck i koret. Koret ligger i en
femkantigt avslutad korabsid med
glasmålningar från 1960-talet och ett
murat altare från 2000. I koret finns
även valvmålningar från 1926.
Predikstolen i den norra nischen bredvid korbågen är ursprunglig
medan dopfunten av kalksten i den
motstående nischen söder om koret är
tillkommen 1971. Kyrkans tidigare
dopfunt var den medeltida dopfunt
som hade använts i Nässjö gamla kyrka och flyttades tillbaka då den nya dopfunten införskaffades. I långhuset är det framförallt de påtagliga valvbågarna av murat rött tegel med vita fogar som märks. Väggar är vitkalkade. Golvets polerade kalkstensplattor är ursprungliga, listverk, socklar, bänkinredning och dörrar med reliefskruna växtmotiv likaså. Bänkinredningen
är ådringsmålat i gulbrunt, med öppna gavlar. De tre främre bänkraderna har tagits bort för att ge plats åt kören, likaså de fem bänkraderna som ursprungligen låg under orgelläktaren. Under orgelläktaren har getts utrymme för manöverbord för ljus och ljud, samt en andaktsplats med ljushållare. På respektive sida om ingången från vapenhuset hänger i samma utrymme sidomålningarna i den altartriptyk av Gunnar Erik Ström som stod i koret från 1926 till 1961. Läktarpelare och läktarbröstning är marmorerade i brunt och grått med guldförgyllda listverk. Orgeln på orgelläktaren är från Hammarbergs orgelbyggeri och installerades 1958. Orgeln är helt modern till sitt yttre och större och bredare än den ursprungliga, med fasad ritad av arkitekt Torsten Leon Nilsson. Bakom orgeln finns på samma plan utrymmen för samling och för körövningar. En av skrubbarna vid norra trapphuset har kvar ursprunglig färgsättning på väggar och snickerier vilket är värdefullt att bevara som referens för framtiden eftersom de flesta andra ytor är övermålade.
Sakristian är huvudsakligen modernt inredd med en andaktsaltare och piscina från 1967, lackat furugolv. I sidoutrymmena som byggts om har inretts ett rum för liggande förvaring av textilier. I motsvarande sidobyggnad söder om koret är Marcuskapellet inrett med ett enkelt och modernt träaltare med kors, flyttbara stolar, furugolv, vitmålade väggar och spetsbågsformade fönster.
Fasadkulör (2006): Röd
Inventeringsår 2015
Vid invigningen och fram till 1926 användes i nya kyrkan det gamla altarkorset från gamla kyrkan, ett typiskt klassiserande enkelt kors med svepeduk hängande över sig. På grund av förseningen väntade man med att måla koret och detta färdigställdes istället under 1910. Konstnären Knut Lindblom i Stockholm gjorde ett för kyrkans stil passande nygotiskt måleri med tre änglar i helfigur ovanför de tre fönsteröppningarna. Nedre delen av väggarna i koret
närmast golvet försågs med draperimålningar och triumfbågen försågs med en riklig dekor och en dekorbård med texten ”Kristus har älskat församlingen och utgifvit sig sjelf för henne”. 1926 genomgår kyrkan de första omfattande förändringarna. Den nygotik som redan vid uppförandet var något omodern försökte man nu ytterligare mildra genom att måla över all dekor i koret. Dessutom tyckte man att korets färgsättning illa passade med den övriga färgsättning med ljusgula väggfält och röda tegelbågar och inredning. Istället målades en mer tidsenlig stiliserad blomsterdekor i marmorerade fält i en mjukare och varmare färgskala som bättre harmonierade med övriga kyrkorummet. Det mittersta korfönstret murades igen och det
nyklassicistiska korset ersattes av ett nytillverkat altarskåp med tre målningar. Över den mittersta målades över det igenmurade fönstret ett stort grekiskt kors inskrivet i en cirkel. Mitt över triumfbågen placerades på medeltida sätt en tvärbalk med det medeltida krucifix som tidigare suttit i Nässjös gamla kyrka. Andra ändringar som gjordes omfattade ommålning av den ekgula bänkinredningen (till en brun-grön-svart marmorering), predikstolen fick ett ljudtak liksom dopfunten en baldakin.
1946 gjordes ett omfattande restaureringsprogram för kyrkan. Enligt planerna skulle kyrkan bland annat målas om, korets fönster muras igen och två nya halvfönster tas upp i norr och söder. Programmet genomfördes aldrig i sin helhet och omfattningen är osäker – troligen begränsades arbetena till någon form av ljusare ommålning av långhusets valv. 1958 byttes den ursprungliga orgeln ut mot en ny och modern, tillverkad av orgelbyggaren Hammarberg, med fasad ritad av arkitekt Torsten Leon Nilsson. Den nya orgeln har 30 stämmor och sammanlagt 1800 pipor.
Nästa renoveringsprogram som upprättades 1961 blev mer genomgripande och utfördes också i sin helhet. Korets mittfönster togs nu upp och i de tre fönstren sattes nya glasmålningar in, i en teknik med hugget arkitekturglas – i s. k. glashällsteknik. De är utförda av konstnär Elis Lundqvist, Huskvarna som för övrigt anses som den som införde tekniken till Sverige på 1950- talet. Det gamla altaret med triptyken av Gunnar Erik Ström flyttas upp på orgelläktaren och ersättes i koret av ett murat altare, koret målas ljusare men dekoren från 1926 behålls. Ändringar under 1900-talets senare del omfattar främst en ny kororgel (1962) och ändringar
av utrymmen i anslutning till vapenhuset och sakristian. 1971 flyttades den gamla medeltida dopfunten tillbaka till Nässjö gamla kyrka och ersattes av en nytillverkad. 2000 genomgick kyrkan igen en invändig restaurering som nu syftade till att återgå till ursprunglig färgsättningen i så stor omfattning som möjligt. I bevarade och orörda skrubbar hittades en del ytor som inte målats över, båda vad gäller snickerier och väggytor. Ett nytt altare sattes också upp i kyrkan vid denna restaurering, kyrkans fjärde sedan dess invigning. Problem med söndervittrat fasadtegel gjorde sig påmint redan under 1930-talet, och återigen 2003 då främst delar av tornet murades om.
År 1907-1909 Nybyggnad
Kyrkan uppfördes efter ritningar av arkitekterna Hagström & Ekman,
Stockholm. 19 december 1909 stod kyrkan klar för invigning. Rött fasadtegel
från Börringe. Bänkar, predikstol, altarring och läktarbarriären tillverkades av
Odéns mekaniska verkstad, Jönköping. Entreprenör för bygget var
byggmästare Forsberg i Göteborg.
År 1908-1909 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, vapenhus, två torn, arkivrum m.m.
År 1910 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Arkitekturbunden utsmyckning – måleri, interiör.
Koret med triumfbåge målas av konstnär Knut Linblom, Stockholm.
Konstnär - Dekormålare: Knut Linblom
År 1915 Underhåll - exteriör
Vård/underhåll – tak. Tornspiran försågs med utkastare för vattenavledning.
År 1926 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Ommålning av koret i mjukare och varmare
färgskala som bättre skulle harmoniera med övriga kyrkans ljusgula och röda
färgsättning. Det centrala korfönstret murades igen. Nytt altare med
altarmålningar av Gunnar Erik Ström. Predikstol fick ljudtak, dopfunt fick
baldakin. Dörren i koret murades igen. Altarbarriären förses med fyllningar,
målas liksom nya altaret i kraftig marmorering. Korets fönster förses med
innerbågar. Elektrisk belysning i koret. Tegelimiterande målning på inre
triumfbåge och båge vid orgelläktare. Predikstol marmoreras. Läktarens
baldakiner avlägsnas. Orgel, läktarbarriär och läktarstolpar marmoreras.
Tvärbalk sätts in i triumfbågen och triumfkrucifix överflyttas från gamla
kyrkan. Rengöring och konservering av triumfkrucifix, 1700-tals bemålning
avlägsnas. Under ledning av arkitekt Anders Roland.
Arkitekt: Anders Roland
Konstnär - Dekormålare: Gunnar Erik Ström
År 1931 Underhåll
Reparation (okänd omfattning).
År 1933 Teknisk installation - VA
Ändring – interiör. Inredning av två vattenklosetter.
År 1935 Underhåll - exteriör
Utbyte av ca 600 fasadtegel på grund av vittring.
Fasaderna beströks med tätningsämnet Zetrine (enligt uppgift bestående av
någon gummikomposition)
År 1941 Underhåll - exteriör
Ungefärlig tidpunkt. Söndervittrat tegel på främst
västra sidan av tornet utbytes mot frostbeständigt tegel från Minnesberg.
Omputsning av vittrade innerväggar i tornet.
År 1942 Fast inredning - orgel
Orgeln genomgick en renovering.
År 1946 Underhåll - interiör
Invändig ommålning efter
program av arkitekt Johannes Dahl, Tranås, varvid färgsättningen gjordes
ljusare. Den ljusgula bemålningen av väggfälten och de brunmålade balkarna i
långhusets valv målades då troligen vita.
År 1953 Specifika inventarier - tornur
Ett nytt tornur installerades och det gamla överfördes till Nässjö gamla kyrka.
År 1958 Fast inredning - orgel
Den gamla orgeln ersattes med en ny
Hammarbergsorgel. Orgelfasad ritad av arkitekt Torsten Leon Nilsson.
Arkitekt: Torsten Leon Nilsson
År 1961 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Kyrkan genomgick en restaurering efter program av
arkitekt Johannes Dahl, Tranås. Det igenmurade mittersta fönstret i koret tas
upp igen och nya korfönster i arkitekturglas efter konstnär Elis Lundqvist sätts
in. Nytt altare av slammat rött tegel, det gamla flyttas till utrymmet bakom
orgeln på orgelläktaren. Korets valv kalkmålas i ton som är något gråvitare är
övriga kyrkans väggar, befintlig dekor behålls dock. Ommålning av altarring.
Kandelabrar borttages. Ny kormatta av Agda Österberg, Varnhem. Ljudtaket
över predikstolen plockades bort, liksom baldakinen över dopfunten.
Konstnär: Agda Österberg
Konstnär: Elis Lundqvist
År 1962 Fast inredning - orgel
En ny kororgel tillkom. Orgeln tillverkades av orgelbyggare Hammarberg,
Göteborg.
År 1966 Underhåll - takomläggning
Skifferklädda ytor läggs om med kopparplåt
på valda delar av sidoskeppen.
År 1967 Underhåll - målningsarbete
En inre ommålning av väggar, tak
- från ljust grågult till kalkvitt. Underhållsmålning av bänkinredningen,
fönster, dörrar etc.
År 1969 Underhåll
Takreparationer gjordes av takytorna vid Marcuskapellet.
År 1969 Specifika inventarier - kyrkklocka
En ny kyrkklocka togs i bruk.
År 1971 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt av röd jämtlandskalksten, enligt
ritningar av Johannes Dahl. Gamla dopfunten (av sandsten från 1200-talet)
flyttas tillbaka till Nässjö gamla kyrka.
År 1979 Teknisk installation - VA
Nya toalettutrymmen vid vapenhus och i läktarplanet efter program
av Johannes Dahl Arkitektkontor AB, Tranås.
År 1982 Teknisk installation - larm
Teknisk installation – larm. Ett inbrottslarm installerades.
År 1983 Underhåll - takomläggning
takomläggning. Efter program av Johannes Dahl
Arkitektkontor AB lades kyrkans skiffertak om.
År 1986 Underhåll - takomläggning
Kyrktornet genomgick reparationer efter
program av Byggkonsult Gert Johansson, Älmhult. I samband med dessa
arbeten omtäcktes koppartaket på tornet, och det gamla järnkorset ersattes med
ett nytt, rostfritt, kors som målades svart. Tillstånd gavs att ställa upp det
gamla korset som dekoration utanför kyrkobyggnaden.
Entreprenör: Gert Johansson
År 2000 Konservatorsarbeten
Kyrkans triumfkrucifix konserverades av konservator
Ninni Ekre, Jönköping.
Konservator: Ninni Ekre
År 2002-2003 Underhåll - exteriör
Kyrkan genomgick fasadarbeten. Vittrat fasadtegel på tornets
västfasad, långhusets östra trappgaveln samt hörnsträvpelare utanför
förrummet till kapellet ersattes med nytt. Omkring 400 stenar byttes ut.
År 2004 Teknisk installation
Fasadbelysning monterades detta år.
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
ÄLDRE RITNINGAR - 1777 nybyggnad (O Tempelman); 1794 orgelfasad (P Schiörlin, ej utförd); 1794 orgelfasad (O Tempelman).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Fovelin, J, Barkeryds och Nässjö församlingar, otryckt manuskript, ATA (avskrift 1830); Äldre foton, diverse före 1908, 1921, 1941. ATA..
Jönköpings läns museum. (1989). Kulturminnesvårdsprogram för Nässjö kommun. ISBN: .
Rydén, Josef. (1981). Nässjö under järnvägsepoken. ISBN: .
Sandgren, Eva. (1996). Nässjö kyrka - kyrkobeskrivning. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin