Motivering (skydd): Norra Solbergas gamla kyrka är en medeltida kyrka som troligen uppfördes under 1200-talets mitt. Dess ursprungliga murar med bevarade putskikt, dess grund samt de medeltida takstolarna är viktiga och värdefulla källmaterial från dess äldsta historia.
Kyrkan har genomgått två stora utvidgningar under 1600- och 1700-talet, dessa revs vid en omfattande rekonstruktion under 1900-talets första år. Kyrkans nuvarande karaktär präglas dels av kyrkans rekonstruerade romanska rumslighet, och dels av den renovering som gjordes i samband med att kyrkan återtogs till gudstjänstbruk 1971.
Interiören är enhetlig och stilren med ett antal inslag från kyrkans äldre historia. De enkla och modernistiska elementen (golv, bänkinredning etc.) är väl anpassade till den romanska rumsligheten. Enkelheten bildar fond åt äldre inventarier och fast inredning i kyrkorummet som genom sin närvaro berättar om dess långa kontinuitet och äldre användning som gudstjänstrum. Spår i murverk berättar också om händelser i kyrkans historia, så som de två dörröppningarna i söder samt skarven mellan det ursprungliga och det tillbyggda murverket på norra långsidan.
Sammanfattning
- Kyrkans murverk av sten, dess grund och takstolar är autentiska spår från kyrkans tillkomsttid och ett värdefullt källmaterial över dess äldsta historia.
- Kyrkan har genomgått stora förändringar och en delvis omfattande rekonstruktion vid 1900-talets första år. Spår av händelser i kyrkobyggnaden är tydlig markerade och har ett värde för läsbarheten och förståelsen av dess historia.
- Äldre inredning så som predikstol, altaruppsats, och läktarbröstning på västra gaveln har konsthistoriska värden, och berättar om kyrkans långa kontinuitet och användande som gudstjänstrum.
- Kyrkan har idag en enhetlig interiör med den modernistiskt skarpskurna bänkinredningen, dopfunt, kalkstensgolvet etc, som är väl i samklang med den rekonstruerade romanska rumsligheten.
Inventeringsår (2004)
Norra Solbergas gamla kyrka är en liten stenkyrka från 1200-talet, utsträckt i öst-västlig riktning med kor i raksluten absid i öster och ingång i sentida vapenhus i väster. Norr om koret finns en medeltida sakristia i sten, med tunnvälvt tak. Murverket består av gråsten, som putsats och vitkalkats. Ursprunglig puts ska finnas kvar bakom den nuvarande. Fönsteröppningar har spetsiga raka valv. I putsen finns även den ursprungliga ingången på södra långsidan samt koringången markerade. Sockeln är av granit och oputsad. Taket är ett brant sadeltak, klätt med träspån. Några kända ändringar av takstolen har ej gjorts, och troligen är den medeltida.
Invändigt präglas kyrkan av ombyggnaden som gjordes i samband med att kyrkan åter blev gudstjänstlokal 1971. Väggarna är vitkalkade, golvet lagt med kalksten direkt mot väggarna utan golvlist. Innertaket är klätt med träpanel. Koret som är något smalare än långhuset är upphöjt ett trappsteg och skiljs från långhuset av en rundbåge. Av äldre spår märks ett framtaget sacnta på norra väggen, ett av få spår från de tidiga väggmålningar som kunde tas fram av konservatorer. Troligen har det hört samman med ett sidoaltare ägnat någon helgonfigur. Vidare finns i södra väggen en markering av södra huvudingången samt därbredvid en hållare för tjärstickor dåtidens enkla belysning. I koret är södra koringången också markerad på samma sätt. Valvbågen mot koret är för övrigt rekonstruerad 1902. I norra väggen har skarven mellan det ursprungliga och det rekonstruerade murverket gjorts synlig.
Förutom de nämnda spåren i kyrkans medeltida murverk och stomme är dess långa historia främst tydlig i inredning och inventarier. På korväggen bakom det moderna altaret hänger ett altarskåp från 1600-talet, med fyra bibliska scener samt de fyra evangelisterna. I hörnet mellan kor och norra långhusväggen står predikstolen från 1661 som skänktes i samband med första utvidgningen åt väster. Bänkinredningen är nytillverkad från 1970 men i dörrarna har speglarna i den gamla bänkinredningen tillvaratagits. Av ny fast inredning märks den modernistiska dopfunten i kalksten (1971) samt den samtida orgeln från J. Künkels orgelverkstad. Orgeln är ritad av Kurt von Schmalensee.
Fasadkulör (2004): Röd - slamfärg, Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2010
Norra Solberga gamla kyrka uppfördes troligen som gårdskyrka till Grimsbergs gård under 1200-talets mitt. Enligt sägnen ska det finnas en välvd underjordiskt gång som går från Grimsbergs gård till sakristian i gamla kyrkan. Vid en utgrävning av koret 1969 fann man sotrester under det äldsta lagret golvbeläggning varför en äldre träkyrka som brunnit ned kan ha förekommit på platsen. Ursprunglig golvnivå har troligen legat ca 50cm lägre än dagens nivå. I samband med samma undersökning hittades även spår av bemålning på väggarna bland annat av draperimålningar kring fönster- och dörröppningar. Den medeltida ingången låg på södra långsidan och dörröppningen är markerad i putsen.
Under 1600-talet ökade församlingen i socknen och 1663 utvidgades därför kyrkans långhus mot väster tillbyggnaden gjordes i timmer. 1702 uppfördes en kvinnoläktare i långhuset och 1750 uppfördes ett nytt tvärskepp i trä mot norr. Korets orientering flyttades då från sin plats i öster till en central plats på södra långsidan mittemot norra tvärskeppet. Av äldre fotografier att döma fanns rika vägg- och takmålningar i gamla kyrkan.
I slutet av 1800-talet var kyrkan i för dåligt skick och en helt ny, större uppfördes ca 100m väster om den gamla och invigdes 1902. Till skillnad från många andra socknar fick den gamla kyrkan stå kvar, troligen på grund av en kombination av vördnad för den gamla kyrkan och att dess byggnadsmaterial inte kunde användas till den nya. Däremot revs den gamla kyrkans trätillbyggnader från 1600- och 1700-talet och stenkyrkan kompletterades med nya murpartier i väster och norr och ställdes därefter i ordning som gravkapell.
Kyrkan har idag i stort sett samma utseende som den hade när den gjordes om till gravkapell, men inredningen har ändrats så att det idag går att bedriva fullvärdiga gudstjänster i kyrkan. 1969-71 uppfördes vapenhuset i trä på västra gaveln.
År 1661 Fast inredning - predikstol
År 1741 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Daniel Meyer
År 1900 Tagen ur bruk
Togs ur bruk när den nya kyrkan invigdes, användes som gravkapell fram till återinvigningen och restaureringen 1971.
År 1927-1931 Underhåll - takomläggning
Ny spåntäckning på alla takfall.
År 1971 Återinvigning
Jönköpings länsmuseums arkiv. (JLM)
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA's arkiv. (JLST)
.
Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning Norra Solberga kyrkogård norra Solberga socken i Nässjö kommun Jönköpings län, Linköpings stift.
(1930). Våra kyrkor och griftegårdar i ord och bild.
Gustafsson, Willy. (1986). Norra Solberga, bygd och folk.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin