Motivering (skydd): Forserums kyrka är en vitputsad salkyrka med långhus från tidig
medeltid. Ett fullbrett kor med rundad östvägg är tillfogat 1781.
Murarna genombryts av stora fönster från denna tid. Ett torn i väster
uppfördes 1902, men har sitt nuvarande utseende från arkitekt
Erik Lundbergs genomgripande restaurering 1935, varvid dess form
förenklades och kom i bättre samklang med kyrkan i övrigt. Av
tornets ursprungliga nyrenässansdekor i kalksten syns idag endast
portalen. Lundberg lät även bygga nuvarande väl tilltagna sakristia
vid korets nordsida. Kyrkans branta takfall är alla täckta med kluven
spån, vilket starkt bidrar till det ålderdomliga intrycket. Interiören
fi ck en stor del av sitt nuvarande utseende vid 1935 års restaurering.
Viktigast i detta är den ånyo blottade romanska takstolen över
långhusets ursprungliga del. Det är unikt i landet att idag kunna
beskåda en sådan från kyrkorummet eftersom i princip alla romanska
kyrkor senare försetts med innertak. Att takbjälkarna lämnats
synliga i hela kyrkorummet skapar enhetlighet. En tvärbjälke med
ett gotiskt triumfkrucifi x markerar gränsen mellan kyrkans medeltida
del och 1700-talsdel. Väggarnas ojämna, vitkalkade yta bidrar
till interiörens medeltida karaktär. Annars är det olika epoker som
satt sina avtryck. Altaruppsats och predikstol är 1600-talsarbeten,
läktarbröstet är dekorerat 1746 av Johan Kinnerus, altarringen är
från omkring 1800 och den öppna bänkinredningen från förra sekelskiftet.
Golven är till stor del belagda med sandsten, plattorna i
koret från tidigt 1800-tal förmedlar ett intryck av autenticitet och
patina. Korfönstren bär tidstypiska glasmålningar av Robert Nilsson
från 1941 och Elis Lundquist från 1954. Av ett stort musikhistoriskt
värde är läktarorgeln, byggd 1856 av den välkände Sven
Nordström. Bland inventarierna märks förutom krucifi xet följande
från medeltiden: dopfunt, sakristidörr och storklocka.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan:
- Kyrkan har ett framträdande läge i landskapet med intilliggande
f.d. sockenstuga.
- Kyrkan representerar de små romanska sockenkyrkor som under
1700-talet byggdes till för att rymma en växande församling.
- Det medeltida murverket och öppna takstolen utgör ett omistligt
historiskt dokument.
- Takfallens spåntäckning är en viktig del av karaktären.
- Äldre inredning från 1600-talet t.o.m. förra sekelskiftet.
- Inventarier från medeltiden.
- Läktarorgeln är ett av få välbevarade verk av Nordström.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2007)
Forserums kyrka är en av gråsten murad salkyrka. Det romanska
långhuset övergår i ett fullbrett kor från 1781 med rundade hörn.
Norr om koret är en tvåvånings sakristia från 1935 med pannrumskällare.
Väster om långhuset reser sig ett torn från 1902 som
till sin nedre våning har samma bredd som långhuset.
Långhus och kor saknar egentlig sockel utan vilar på en oregelbunden
klack av obearbetad gråsten. Långhusets södra sida har dock
en putsad bänk, avtäckt med sandstenshällar. Dess ålder är okänd.
Tornets sockel av kanthuggen granit har råa ytor och skråkant. Kyrkans
fasader är slätputsade och vitkalkade. På södra långsidan har en
romansk fönsteromfattning av finhuggen sandsten tagits fram mellan
västra och mellersta fönstret. Ovan korporten sitter en inmurad
järnplatta med korets byggnadsår och Gustav III:s namnchiffer. I
sakristigaveln har en korsblindering utförts. Huvudingången är i
väster genom tornet. Den brunmålade stickbågiga pardörren från
1976 har kvar 1902 års sirliga gångjärnsband. Den rundade och
kvaderritsade smygen har en omfattning av röd kalksten. Överst är
en stickbågig fronton i samma material med korsrelief och kula som
inskription om kyrkans och tornets byggnadstid. Formspråket är
snarast nyrenässans. Upp till porten för en granittrappa. Korporten
i söder har samma stickbågiga pardörr som tornet. Även sakristiporten
i öster är från 1976 med brun panel. I sakristians gavel sitter en
pannrumsdörr från 1935. Södra långsidan har tre fönsteröppningar
och norra två, korets rundningar genombryts av var sitt fönster.
Dessa fönster har korgbågiga smygar med blyplåtsavtäckta solbänkar.
Långsidornas fönster har bruna träbågar med spröjsning av trä,
tillverkade under tidigt 1900-tal. De båda korfönstren har stora
sentida råglasrutor av profan karaktär. Sakristians fönster ansluter
i utförandet till långhusfönstren och är alla från 1935. Tornet har
ett stort rundfönster i väster och tre smala rundbågsfönster. Tornet
är avtrappat i två steg i norr och söder med branta spåntäckta fall.
Den kvadratiska klockvåningen har en rundbågig ljudöppning
i varje sida med svartmålade parluckor av trä från 1902. Tornet
bär ett fyrkantigt spetsigt tak med smidesspira och förgylld tupp.
Långhuset bär ett brant sadeltak, valmat över koret. Även sakristian
har ett brant sadeltak. Alla kyrkans takfall är täckta med kluven
och tjärad furuspån. Alla takfall utom tornets har hängrännor och
stuprör av kopparplåt.
Kyrkans interiör präglas av olika tiders bidrag, vilka dock på ett
harmoniskt sätt samverkar. Långhuset övergår direkt i koret och har
i väster en orgelläktare. Predikstolen står i korets norra del där det
även fi nns ett gustavianskt golvur. I korets södra del står en modern
digitalorgel och ett piano, båda i fodral av omålat trä. Flera tekniska
installationer upplevs störande i kyrkorummet. Golvet består i koret
och mittgången av hyvlade sandstensplattor från 1976. I korets
östra del ligger äldre sandstensplattor, sannolikt från 1810, vilket
årtal står inhugget på en av stenarna. Inom altarringen är ett högre
liggande, brunmålat, äldre brädgolv. I bänkkvarteren ligger laserade
brädgolv av furu från 1935. Väggarnas borstade och vitkalkade
puts låter murverkets oregelbundna yta träda fram. Mitt på norra
långsidan syns tydligt gränsen mellan medeltidens och 1700-talets
murverk i form av en förtagning. Den igenmurade sydporten är
markerad med en nisch under sydvästra fönstret. Porten är väster
är en helfransk pardörr från 1976 av beigt betsad furu. Till sakristian
leder en medeltida dörr av järnlameller med dörring i form av
odjurshuvuden. Sakristidörr och korport har stickbågiga smygar.
Fönstren har innerbågar av grått trä från 1935. Fönstret på södra
sidan mellan långhus och kor rymmer en glasmålning från 1954 av
Elis Lundquist. Motivet Kristi Himmelsfärd skildras med kraftiga
färger där blått dominerar. De båda fönster som fl ankerar altaret
har rombiska, svagt tonade antikglas i blyspröjs. I varje luft är en
rombisk glasmålning med motiv ur Moseböckerna och evangelierna.
Målningarna i arkaiserande stil är utförda 1941 av Robert Nilsson.
Kyrkorummet har i sin västra, medeltida hälft, en öppen takstol, som
är bevarad från byggnadstiden. Bjälkarna är inmurade i väggkrönen
och bär på mitten i kyrkans längdriktning en kraftig styrbjälke
med dekorativa uthuggningar på undersidan. Takstolen upptags av
tre smäckra sparrsaxar, med dymlingar fastgjorda i bjälkarna och
varann. Materialet tycks genomgående vara furu. Mellan sparrarna
mot undertaket är detta inklätt med furupanel från 1976, liksom
ytan mot vinden över kyrkans östra hälft. I kyrkans östra hälft är
en till synes likartad takstolskonstruktion med sparrsaxar, men här
är endast bjälkarna lämnade synliga. Ovan dem är lagt brunmålade
bräder. Anmärkningsvärt är att man vid 1700-talstillbyggnaden bibehållit
ett medeltida byggnadssätt. Mellan bjälkarna är idag monterade
svarta strålkastare, medan ljuskronorna över bänkkvarteren är
oelektrifi erade. Diverse andra tekniska installationer belamrar vidare
delar av takstolen i form av bl.a. högtalare och strålvärmare.
Det väggfasta altaret utgörs av ett ramverk i grågrön lasyr med fyllningar
i mörkbrunt, från omkring 1900. På fronten är förgylld dekor
i form av ett Kristusmonogram omgivet av palmkvistar. Altaruppsatsen
från 1692 är tillverkad av Boråsbildhuggaren Anders Ekeberg. I
mitten är ett krucifi x mot bakgrund av en pannå med målning som
i sitt nuvarande skick sannolikt är 1800-tal. Ramverket omges av
rikt snidad akantus och blomsterdekor som är typisk för Ekeberg.
På yttersidorna står änglafi gurer. Färgsättningen utgörs till stor del
av silver och guld. Den rundade altarringen är sannolikt densamma
som vid 1829 års inventering, och torde ha tillverkats kring 1800.
Den är ett ramverk med fyllningar och två grindar, målad i grågrön
lasyr med förgyllda lister. Knäfall och armstöd är klädda med skinn.
Predikstolen är ett arbete från 1600-talets andra hälft av någon
bygdemästare som smält samman element från renässans och tidig
barock. Den femsidiga korgen har rundbågsnischer med skulpturer
av evangelisterna. De omges av ymnighetshorn och enkel broskornamentik
i relief. Hörnen är markerade av vridna kolonnetter och
snidade snäckor. Korgens pelare och trappa med fyllningsskärm är
från 1976. Det sexkantiga ljudtaket är ytterst enkelt med förgylld
duva och kontursågade frontoner av renässansform. Predikstolens
färgsättning domineras av blågrönt med dekor i guld och silver. Den
tredelade dopfunten av sandsten har kalkform med rundad profi l på
cuppan och uttömningshål. Den saknar helt dekor och kan daterastill
1200-talet. I höjd med skarven mellan medeltidens och 1700-
talets murverk sitter en bjälke som bär ett triumfkrucifi x från 1300-
talet med en tidstypiskt nästan överrealistisk framställning av den
lidande Kristus. Den öppna bänkinredningen från 1902 sträcker sig
ända ned till västväggen, vilket idag är en ovanlighet. Ryggarna är av
pärlspont och sitsarna har fastlimmade sentida dynor. Gavlarna är
mjukt profi lerade med en vulst. Mot koret sitter skärmar av ramverk
och fyllningar. Bänkarna är avfärgade i ljusgrönt med fyllningar i
mörkbrun lasyr. Läktaren från 1700-talet bärs av åtta åttkantiga
pelare, målade i mörkbrun lasyr respektive grått. Läktarbröstet är
ett beigemålat ramverk med åtta fyllningar som dekorerats 1746
av Johan Kinnerus med skildringar av bl.a. evangelisterna. Öppna
bänkar från omkring 1900 står i sin helhet kvar på läktarens norra
sida, medan det i söder är sentida stolar. Orgeln är byggd 1856 av
Sven Nordström, Flisby. Den har åtta stämmor, en manual och
pedal. Fasaden är stram, i empirestil med fem rektangulära pipfält
och raka överliggare dekorerade med lyror och palmettfris. Fasaden
är gråmålad med dekor och listverk i guld. Orgelfasaden står dikt
an mot läktarbröstet och spelbordet är inbyggt i södra sidan. Den
ursprungliga bälgen med trampor fi nns kvar på läktarens sydvästra
del. Verket restaurerades 1977, men står idag oanvänt.
Sakristian har fönster i norr och vindfång med toalett samt trappa
till andra våningen i öster. Längs västra väggen är fast skåpsinredning
från 1976 med luckor av grågrönt betsad furu. I söder fi nns ett
bönealtare av gråmålad plywood. Sakristians golv består av oljade
furubräder från 1935. Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Dörrarna
är från 1976 med helfranska fyllningar och grågrönt betsade.
Den f.d. läktaren fungerar sedan 1976 som förrådsutrymme med
bl.a. liggande textilförvaring. Vapenhuset har i trappa i norr från 1902,
under vilken är en toalett från 1976. I söder står kapphängare
av omålad furu. Golv av sandstensplattor och tak av gråmålade
bräder är från 1976, liksom dörrarna. Fönstret i söder är av antikglas
och i smygen sitter järngaller. I tornets andra våning är en dörr till
läktaren från 1902 och svarvat träräcke samt trappa från samma
år. På våningen står ett trampverk till klockorna, nu ur bruk. Elcentralen
är inrymd i ett skåp. Tredje våningen är avdelad med en
mellanvägg och rymmer bl.a. äldre smidesspiror och vindfl öjlar från
1706, 1732 och 1893. På femte våningen hänger klockorna. Storklockan
är senmedeltida utan inskription. Lillklockan är omgjuten
1902 av Joh. A. Beckman, Stockholm. Båda har elektrisk ringning
och även lucköppningen är automatiserad.
Fasadkulör (2007): Vit
Inventeringsår 2015
Forserums kyrka är sannolikt uppförd under 1100-talets andra hälft
eller 1200-talets första. Denna grova tidsbestämning ges främst av
sydfasadens framtagna romanska fönster och den karakteristiska
bevarade takstolen. Den med bygget troligen samtida dopfunten
talar för 1200-talet. Föga är känt om kyrkan förr än 1600-talet.
Under detta sekel införskaff ades nuvarande predikstol och 1692
altaruppsatsen, vilken utfördes av Anders Ekeberg, Borås. 1746
dekorerades läktarbröstet med fi gurer och väggarna med draperier
av Jönköpingsmästaren Johan Kinnerus. 1781 utökades långhuset
åt öster och ett nytt rundat kor uppfördes. En ny sakristia uppfördes
och det var sannolikt nu som sydporten murades igen och ersattes
av en västport. Likaså borde de nuvarande fönsteröppningarna
ha tillkommit. Troligen överputsades Kinneri målningar vid detta
tillfälle. 1795 målades kyrkan, varvid altaruppsats och predikstol
”renoverades och förbättrades”. Vid 1829 års inventering beskrevs
färgsättningen: altarring och läktarbröst var målade i pärlgrått, predikstol och bänkar i ljusblått. Taken var spåntäckta och rödfärgade.
Den medeltida dopfunten stod på kyrkogården. 1856 införskaff ades
en åttastämmig orgel, byggd av Sven Nordström, Flisby.
1902 svarade Jönköpings stadsarkitekt Fredrik Sundbärg för en stor
förändring av kyrkan. Den gamla klockstapeln hade rivits sedan den
drabbats av ett åsknedslag och nu uppfördes i stället ett torn vid
kyrkans västgavel. Tornet gavs en tidstypisk utformning i ett slags
nyrenässans med hörnkedjor av fi nhuggen kalksten och karnisprofi
lerade takfall. Stilmässigt var tornet i sin påkostade artikulering
ett avsteg från kyrkans i övrigt enkla och ålderdomliga arkitektur.
Tornet ersatte ett vapenhus av trä från 1700- eller 1800-talet. Yttertakens spåntäckning ersattes med galvaniserad plåt. Invändigt byggdes en ny
öppen bänkinredning. Sannolikt tillkom kyrkans
nuvarande ytterfönster vid detta tillfälle. Likaså utbyttes portarna.
Sedan tidigare fanns två järnkaminer installerade i långhuset för
kyrkans uppvärmning.
1928 upprättade arkitekt Göran Pauli vid Byggnadsstyrelsen ett
förslag till restaurering. Främsta skälet var att församlingen ansåg
kyrkan för liten för besökarantalet. Förslaget kom att ligga till grund
för det program som genomfördes av arkitekt Erik Lundberg 1935,
dock med vissa viktiga ändringar och tillägg. Både Pauli och församlingen
hade önskat att tornet skulle komma i bättre samklang
med övriga kyrkan. Till detta så var tornhuven och dess konstruktion
i dåligt skick och behövde förnyas. Fasaddekorationerna av röd
kalksten tenderade att ”blöda” vid regn. Tornet förändrades därför
markant och gavs en mer medeltida karaktär. Tornhuven och spiran
ersattes av ett romanskt torntak och de övriga svängda takfallen gjordes
raka. Några av fönsteröppningarna på kortsidorna igenmurades.
All kalkstensdekor, utom kring porten, putsades över. Alla takfall
på kyrkan försågs med ny täckning av kluven och tjärkokad furuspån
istället för den vanprydande omålade plåten. Utrymmesbristen
löstes genom byggandet av en ny och större sakristia med läktare på
övervåningen mot koret. Under sakristian ordnades ett pannrum
för centralvärmeanläggning med lågtrycksånga. Därmed kunde de
sotande och eldfarliga kaminerna avlägsnas. Korporten fl yttades
något österut. De interiöra förändringarna tog sin utgångspunkt
från framtagandet av den ursprungliga romanska takstolen i kyrkans
västra del. Detta var Lundbergs egen idé, vilken han försvarade med
att detta var ”den enda kyrka, där ej inbyggda valv eller värdefulla
panelmålningar [på det gråmålade innertaket av bräder] hindrar
återställandet av en bevisligen från början öppen takstol”. För att
skapa en enhetlighet i kyrkorummet lät han även blottlägga östra
halvans bjälkar och lägga upp dess brädtak ovanpå dessa. Som isolering
mot yttertaket föreslogs tångmattor och en skiljevägg byggdes
mot vinden i öster. I gränsen mellan medeltidens och 1700-talets
kyrka uppsattes en tvärbjälke för det triumfkrucifi x som legat på
vinden och nu konserverades av Sven Sundbaum, Linköping. Denne
tog även fram den ursprungliga färgsättningen på altaruppsats och
predikstol samt Kinneri läktarmålningar. Eftersom väggdraperingarna
endast fanns i västra hälften lät man dem vara överputsade.
Nya golv lades in i långhuset och del av koret. Därvid nyttjades för
koret och mittgången naturliga block av Vättersandsten, i samklang
med det äldre korgolvet. Genombrytningen av korväggen för läktaren
krävde att predikstolen fl yttades till södra sidan, i linje med
triumfkrucifi xet. Öster därom placerades bänkraderna i kyrkans
längdriktning. För att få bänkinredningen bekvämare pålimmades
sitsarna. En ny öppning i norra korväggen togs upp för passagen till
läktartrappan. Uppgången till predikstolen från sakristian igenmurades.
I vapenhuset revs en skrubb. Hela kyrkan ommålades in- och
utvändigt. Byggmästare vid arbetena var Oskar Johansson, Vaggeryd,
och målaremästare var Gustav Andersson, Motala.
Från början hade man problem med uppvärmningen och drag till
följd av den öppna takstolen. 1936-37 ansökte församlingen hos
Byggnadsstyrelsen om att få sätta panel för takstolen, men fi ck avslag.
Istället råddes man att dra upp centralvärmeledningen i taket.
Detta gjordes ej, utan istället satte man på eget bevåg upp masonit
mellan bjälkarna. 1941 försågs korfönstren med glasmålningar av
konstnären Robert Nilsson. 1949 färdigställdes en ny orgel för
sakristiläktaren. Riksantikvarieämbetet hade avstyrkt ett förslag
för om- och tillbyggnad av den värdefulla Nordströmorgeln, vilken
”representerar svenska orgelbyggeriets högsta ståndpunkt vid
1800-talets mitt, när det var som bäst”. Den nya orgeln byggdes
av P L Åkerman & Lund, Stockholm, med 19-stämmor fördelade
på två manualer, pedal och med pneumatiskt verk. Fasaden ritades
av Erik Lundberg och Ernst Auby. Den utfördes som en laserad
brädvägg med passformiga genombrytningar, vilket gav ett smått
medeltida intryck i samklang med interiören. 1952 ersattes
centralvärmeanläggningen
med elektrisk uppvärmning. 1954 utfördes en
glasmålning av Elis Lundquist för det ett fönstret mellan kor och
långhus. 1961 gavs tillstånd för att ordna toalett i vapenhuset. För
ritningarna stod arkitekt Lars Stalin, Jönköping. Toaletten inrymdes
i vapenhusets södra del och liksom kapprum bakom en omålad panelvägg.
Utökad elektrisk belysning infördes samtidigt i kyrkan.
1976-77 skedde den senaste restaureringen av kyrkan. För programmet
svarade Skarrie Strengberg arkitektkontor, Jönköping.
Huvudpunkten i restaureringen var att åter synliggöra den romanska takstolen, vilket medförde tilläggsisolering av undertaket. Läktaren
ovanför sakristian igenmurades och blev förråd. Predikstolen fl yttades
till norra sidan och den tidigare bänkplaceringen återställdes
med bänkarna i rät vinkel mot väggen i två sammanhållna kvarter,
avståndet mellan bänkarna ökades. Det ojämna golvet av sandstensblock
i gång och korets västra del byttes mot hyvlade sandstensplattor.
Belysningen kompletterades. I vapenhuset revs väggarna från
1960-talet och en handikapptoalett ordnades under trappan. Nytt
golv och tak inlades och ny, bredare port gjordes mot kyrkan. Även
ytterportarna nytillverkades, eftersom de gamla var i dåligt skick.
Nya granittrappor inbegreps även i programmet. Marken framför
korporten jämnades så porten kunde fungera som handikappentré. I
sakristian ordnades en toalett. Elvärmesystemet moderniserades. Fasadernas
puts lagades och avfärgades med kalk. I och med att orgeln
från 1949 togs ur bruk så genomgick Nordströmorgeln en restaurering
genom J Künkels orgelverkstad, Lund. Denna restaurering var
relativt försiktig och bestod i att mekanik och väderlåda iståndsattes
och piporna rengjordes. En elfl äkt anslöts till den ursprungliga bälgen.
1994 införskaff ades utan tillstånd en italiensk digitalorgel till
koret. 1996 omlades takens spåntäckning p.g.a. rötskador. Därvid
tillverkades en ny torntupp. Fasaderna omputsades och avfärgades
med bruten kalkfärg. 1999 installerades nytt elvärmesystem av typ
Eveco och brandlarm. Sistnämnda gavs en olämplig placering som
omöjliggör ett regelmässigt nyttjande av orgel och läktare.
År 1150-1199 Nybyggnad
Långhus
År 1692 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats av Anders Ekeberg, Borås.
Konstnär - Bildhuggare: Anders Ekberg
År 1746 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Väggar och läktare dekoreras av Johan Kinnerus.
Konstnär: Johan Kinnerus
År 1856 Fast inredning - orgel
Åttastämmig orgel färdigställs av Sven Nordström, Flisby.
Orgelbyggare: Sven Nordström
År 1935 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Tornet byggs om för att harmoniera bättre med
kyrkan. Dess takfall förenklas och en stor del av kalkstensdekoren
putsas över. Flera småfönster igenmuras. Kyrkans alla tak täcks om
med kluven och tjärad spån. Sakristian ersätts av en ny och större
med läktare mot koret på övre våningen. I källaren ordnas pannrum
för det nya centralvärmesystem som ersätter kaminerna. Korporten
flyttas österut. I interiören blottas den medeltida delens bevarade
takstol. I östra hälften blottläggs endast takbjälkarna. Triumfkrucifix
konserveras och sätts upp på tvärbjälke mellan kyrkans medeltida
del och den yngre. I östra halvan placeras bänkarna i kyrkans längdriktning.
Predikstolen konserveras och flyttas till södra sidan. Koretssandstensgolv kompletteras med sandstenshällar i mittgången. Total
inre och yttre ommålning. Arkitekt Erik Lundberg, Stockholm.
Byggmästare Oskar Johansson, Vaggeryd. Målaremästare Gustav
Andersson, Motala.
Arkitekt: Erik Lundberg
Hantverkare - Målare: Gustav Andersson
Byggmästare: Oskar Johansson
År 1941 Arkitekturbunden utsmyckning
Glasmålningar i kor. Konstnär Robert Nilsson.
Konstnär - Glaskonstnär: Robert Nilsson
År 1948-1949 Fast inredning - orgel
19-stämmig orgel för sakristiläktaren. P L Åkerman & Lund Orgelbyggeri
AB, Stockholm. Arkitekt Erik Lundberg och Ernst Auby,
Stockholm.
Arkitekt: Erik Lundberg
Arkitekt: Ernst Auby
År 1952 Teknisk installation - värme
Direktverkande elvärme ersätter centraluppvärmning.
År 1954 Arkitekturbunden utsmyckning
Glasmålning. Konstnär Elis Lundquist.
Konstnär - Glaskonstnär: Elis Lundquist
År 1961 Teknisk installation
Tillstånd för ordnande av toalett och kapprum i vapenhus. Utökad
elektrisk belysning. Arkitekt Lars Stalin, Jönköping.
Arkitekt: Lars Stalin
År 1976-1977 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Romanska takstolen blottas åter och undertaket
isoleras. Sakristiläktaren igenmuras och predikstolen flyttas till
norra sidan. Bänkarna ställs åter i rät vinkel mot väggen. Ojämnt
sandstensgolv från 1935 byts mot nytt. Belysningskomplettering.
Mellanväggar rivs i vapenhuset och handikappanpassad toalett
installeras. Nytt golv och tak samt nya portar. Ny inredning och
toalett i sakristia. Åkermanorgel avlägsnas. Lagning och avfärgning
av fasadputs. Skarrie Strengberg arkitektkontor, Jönköping. Restaurering
av Nordströmorgel. J Künkels orgelverkstad, Lund.
År 1994 Fast inredning - orgel
Digital kororgel, GEM Plenum, utan tillstånd.
År 1999 Teknisk installation - värme
Installation av ny elvärmeanläggning, Eveco, och larm.
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Växjö stifts frågelista om kyrkogårdar 1949.
Jönköpings läns museums arkiv.
Forserums kyrkliga samfällighets arkiv.
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
Carlsson, Sten. (1973). Sveriges kyrkorglar. ISBN: -
Jönköpings läns museum. (1989). Kulturminnesvårdsprogram för Nässjö kommun. ISBN: .
(2003). Svenskt ortnamnslexikon. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del V.. ISBN: .
(1956). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län III.. ISBN: .
(1950). Växjö stift i ord och bild. ISBN: .
Johansson, Rolf. (1996). Forserums kyrka och Församlingshem. Broschyr. ISBN: .
Bengtsson, Lars-Göran. Titel oklar, kopplad till Forserum.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin