Motivering (skydd): Marbäcks kyrka uppfördes på 11- och 1200-talet och åskådliggör idag med tydlighet dels kyrkans äldsta historia men även senare tiders användande. För läsbarheten och förståelsen av kyrkans föränderliga historia är tydligheten av varje tidsskikt av stor betydelse. Exteriören visar upp denna tydlighet genom olika putsstruktur på de äldsta delarna (långhus, kor och absid) gentemot de yngre (torn och korsarmar). Västtornet från 1879 är tidstypiskt gestaltat med historiserande element som de klassiserande bågmotivet vid de klocköppningarna och den gotiskt spetsiga spiran. I korets östra fasad finns tre återupptagna fönsteröppningar som troligen är från 1200-talet. Dessa visar på ett inflytande från cisterciensernas klosterkyrkor som ofta byggdes med tredelade fönsteröppningar i östra korväggen. Flera gårdar i närheten och socknen har dessutom varit klostergods.
I interiören är historien mer påtaglig. Av kyrkans äldsta historiska uttryck märks - förutom hela stommen i långhus och kor - främst det rika kalkmåleriet och de samtida valven från skiftet mellan 14- och 1500-talet. Altaruppsatsen, predikstolen, draperimålningarna och fönsteröppningarna är viktiga uttryck för 1600-talets betydelsefulla period då socknens befolkning ökade och kyrkan byggdes ut. Det sentida kyrktornet i väster är ett tidstypiskt tillägg från 1879 liksom de båda korsarmarna från 1913 som ersatte de ursprungliga från 1600-talet. Restaureringen 1946-48 var omfattande utan att själv sätta sin tids prägel på kyrkan, bänkinredningen som är ett av de mer framträdande tillskotten utformades efter en bevarad 1600-talsförlaga.
Kyrkans samlade och värdefullaste karaktärsdrag är att den underordnar sig sin historia och låter denna framträda. Nya tillägg har underordnat sig äldre tidsskikt genom enkelhet i utformning och hög materialkvalitet. Tack vare detta kan den historiska kontinuiteten läsas och grunden för ett kulturhistorisk mycket högt värde bevaras.
Sammanfattning
- Kyrkan har unika kalkmålningar med mycket högt konsthistoriskt värde. Dessa kan troligen tillskrivas mäster Amunds skola eller dennes tradition, från 1400-talets slut eller 1500-talets början.
- De ursprungliga och återupptagna fönsteröppningarna i östra korväggen visar på cisterciensernas inflytande på kyrkobyggandet i trakten.
- Långskeppets och korets stomme är ursprungliga med huvudsakligen orörda och autentiska murverk - dessa är mycket värdefulla för kunskap om kyrkans äldsta historia.
- Bänkinredningen är från 1948 och gjord efter kyrkans troligen första fasta bänkinredning. En bänkdörr från denna finns bevarad och är ännu i bruk, bänkdörren från Jacob Pistols bänkrad från 1600-talets mitt.
- Orgelfasaden är från 1859 av Erik Nordström och fortfarande i oförändrat skick. · Äldre föremål tagna ur bruk och som förvaras på annan plats i kyrkan är viktiga för berättelsen om kyrkans användande under olika tider.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
Marbäcks kyrka är en korskyrka med medeltida långhus, rakslutet kor i öster, sakristia i norr och sentida västtorn med stomme av tuktad och putsad gråsten. Korsarmarna som är de senast uppförda byggnadsdelarna (1913) är uppförda av tegel, dessa ersatte ett par liknande men något större tvärskepp uppförda under 1600-talet i timmer.
Fasaderna är kalkputsade; långhus och kor i slät och mot underlaget följsam puts medan tornet och vapenhuset har en spritad puts med släta partier kring fönster- och dörröppningar, listverk, och hörnkedjor. Taket är täckt med tegel vilket det har varit sedan ombyggnadsarbetena 1913, dessförinnan var taken klädda med spån. Kyrkan vilar på en sockel av gråsten som spritputsats i grått, förutom torndelen som vilar på en rustikt huggen gråstensockel med en kraftigt profilerad gesims upptill. Samma profil av samma stenmaterial återkommer i trappan framför västingången men av konstruktionen där att döma är det en sekundär placering.
Invändigt består kyrkorummet av ett vapenhus i väst, ett enskeppigt kyrkorum med tvärskepp och ett rakt avslutat kor i öster, av något större bredd än långhuset.
Vapenhuset har en trappa upp till tornvinden, väggarna är kalkputsade och södra väggen har en fönsteröppning med ett färgat fönsterglas i. Vapenhuset är en del av tornet från 1879 och hade från början ett golv av stålslipad betong. Detta belades 1948 med ett klyvtegel liknande det i sakristian och 1972 la man det nuvarande kalkstensgolvet över det.
Kyrkorummet är valvslaget på slutet av 1400-talet och i samband med det tillkom huvuddelen av de kalkmålningar som idag är synliga. Kalkmålningarna har likheter med målningar som tillskrivits mäster Amund, eller dennes skola, och som idag kan beskådas ibland annat Roglösa och Örberga i Östergötland. Det finns även senare draperimålningar kring fönster- och dörröppningar från 1773 utförda av målaren Daniel Meijer. Daniel Meijers signatur finns för övrigt att beskåda i den bok som en av de bevarade medeltida träfigurerna i valvet till södra korsarmen visar upp.
Fönstren sattes troligen in vid 1913 års ombyggnad och består av småspröjsade grå träfönster med välvd överbåge. Brädgolvet är från 1913 års ombyggnad, 1948 la man om det och schaktade även ur golvbjälklaget inför arbetena med golvvärmen. Bänkinredningen i långhuset och tvärskeppen är från 1940-talet och gjorda efter Jacob Pistols bevarade bänkdörr från 1600-talets mitt - troligen kyrkans första fasta bänkinredning.
Tvärskeppen används idag delvis för andra ändamål. Norra tvärskeppet består till största delen av bänkar och förvaringsutrymmen längs väggen mot sakristian, i bakre delen har ett elrum inretts. Detta ersatte en ursprunglig läktare (från 1913) som togs ner 1948. På väggen hänger ett huvudbaner över ryttmästare Axel Pistol (1646-1729) och dennes släktvapen. På motsvarande vägg i södra korsarmen hänger motsvarande huvudbaner över Jöran Gyllenfalk (1600-75). Södra tvärskeppet har inretts som en förhall till kyrkorummet med vindfång, toalett och förråd. I förhallen finns ett skåp för liggande förvaring av textilier, från 1988. I östra fönsteröppningen har man satt in de två glasmålningar som 1913 års arkitekt Fredrik Falkenberg lät utföra till koret och i det västra fönstret sitter ett av de ursprungliga 1200-tals fönstren uppmonterat.
Koret domineras av altaruppsatsen i sen renässansstil, troligen från 1684. Altaruppsatsen är uppbyggd med en nattvardsscen nedtill, ovanför den en korsfästelsescen och överst en scen med uppståndelsen. Altaruppsatsen kröns av en bild på Kristi himmelsfärd. Predikstolen är troligen något äldre än altaruppsatsen, från 1600-talets mitt. Norra korväggen är helt uppfylld av ett målat epitafium över Märta Matsdotter Kafle (död 1626) och de andra väggarna av kalkmåleri samtida med kyrkans övriga måleri. I norra väggen finns även ingången till sakristian som gjordes om vid 1948 års restaurering. En dörröppning ändrades till en fönsteröppning, golvet lades med klyvtegel, och en förbindelse med det gamla värmerummet togs upp med gång ut.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Korsarm, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
De äldsta delarna av Marbäcks kyrka uppfördes under 1100-talets slut. Kyrkan byggdes till med kor under 1200-talet och under 1400-talet slog man valv i långhus och kor. Tak och väggar bemålades då med motiv ur skapelseberättelsen bland annat, och arbetet har tillskrivits Mäster Amunds verkstad. Under 1600-talet byggdes kyrkan till med tvärskepp i norr och söder, och interiören kalkades samtidigt över. 1913 revs tvärskeppen och ersattes med nya uppförda av tegel. Kyrkans nuvarande invändiga utseende härrör från renovering 1946-48 då de överkalkade tak- och väggmålerierna togs fram igen och kyrkan bland annat försågs med nya bänkar efter gammal förlaga. De rika och välbevarade kalkmålningarna är unika i området och av inredningen märks även predikstolen och altaruppsatsen från 1600-talets mitt. Orgeln består av ett orgelverk från 1948 och den ursprungliga Nordströmsorgelns fasad från 1859.
År 1475-1525 Valvslagning
År 1475-1525 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
År 1626-1628 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kalkmålat epitafium på norra korväggen över Märta Matsdotter Kafle.
År 1648 Fast inredning - altaruppsats
År 1773 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Draperimålningar kring fönster och dörrar i form av blå och gula draperier.
Konstnär - Dekormålare: Daniel Meijer
År 1859 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Erik Nordström
År 1913 Fast inredning - glasmålning
Glasmåleri i korfönster efter ark. Falkenbergs ritning.
Arkitekt: Fredrik Falkenberg
År 1948 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar i långhuset, med ryttmästare Pistols bevarade 1600-tals dörr som förebild.
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1972 Underhåll - exteriör
Översyn av tak. Nytt koppartak på sakristia.
År 1983 Fast inredning - orgel
Kororgel
Jönköpings länsmuseums arkiv. (JLM)
Länsstyrelsen i Jönköpings läns arkiv. (JLST)
Antikvarisk topografiska arkivet, Stockholm, genom kopior i länsstyrelsens arkiv. (ATA)
.
Kulturhistorisk karakterisering och bedömning Marbäcks kyrkogård Linköpings stift.
(1930). Våra kyrkor och griftegårdar i ord och bild.
Lindqvist, Gunnar. (1989). Marbäcks kyrka.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin