Motivering (skydd): Lommaryds kyrka uppfördes 1894 som en ersättning för den mindre och äldre kyrkan med medeltida ursprung på samma plats. Bortsett från bevarade inventarier finns idag inga spår kvar från denna kyrka. Arkitekten Ludvig Petersson gjorde den nya kyrkan i en romansk stil för att anknyta till den äldre kyrkan på platsen.
Kyrkans yttre stil- och karaktärsdrag är välbevarade och ett representativt exempel på det sena 1800-talets historiserande kyrkobyggande, därtill med en påkostad stomme och fasadmaterial av röd, rustikt huggen tranåsgranit. Få förändringar har ägt rum vad gäller dess exteriör varför det finns en stor autenticitetskänsla bevarad som är värd att slå vakt om. De yttre karaktärsdragen är främst knutna till det påkostade stenmaterial som kyrkan är uppförd av och som ger en rustik känsla av både volymer, ytstruktur och detaljer. De ursprungligen vulstformade fogarna är även betydelsefulla för denna upplevelse.
Interiören präglas främst av den renovering som ägde rum på 1950-talet under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Av de ursprungliga historiserande stildragen i kyrkan märks idag främst snickerierna vid läktarna. I den igenmurade fönsternischen i koret finns idag de enda spåren kvar av det ursprungliga väggmåleriet, dessa är värdefulla som referensytor för framtiden. 1950-talsrenoveringen syftade till att få kyrkan i bättre samklang med den i övrigt så rustika granitstommen och värdefulla uttryck för detta är idag främst förknippade med tegelgolvet. Kyrkans ursprungliga korsplan är numera otydlig i och med att båda korsarmarna har inretts till sakristia respektive lillkyrka vid olika tidpunkter. Det är av arkitektoniskt värde att kyrkorummet hålls samlat och i så liten utsträckning som möjligt delas upp av olika funktioner. Värden och karaktärsdrag att värna om är dels spåren från den ursprungliga interiören från 1894, men även den helhetskaraktär som präglar renoveringen från 1955. Från denna senare renovering är t ex tegelgolvet, altarbordet (av tegel och äldre bevarad stenskiva från den medeltida kyrkan), bänkinredningen och ljusarmaturen extra värda att framhålla. Dopfunten från början av 1200-talet och predikstolen från 1700-talet har höga konsthistoriska värden och vittnar om den äldre, nu rivna kyrkan.
Sammanfattning
- Kyrkans material och exteriör i ursprungligt skick, bortsett från den södra korsarmens västra vägg, har ett stort autenticitetsvärde och är en god representant för det sena 1800-talets kyrkobyggande.
- Kyrkorummet har delats upp i olika rum för olika funktioner vid olika tidpunkter, av arkitektoniskt värde är att rummet hålls samman så mycket som möjligt genom material, färger och formelement.
- Tegelgolvet med genomgående fogar, altaret och den specialritade armaturen är tidstypiska uttryck av god kvalitet från 1950-talets ombyggnad.
- Dopfunten från 1200-talets början och predikstolen från 1734 vittnar om den nuvarande kyrkans föregångare och är dessutom kopplade till höga konsthistoriska värden.
- Äldre föremål tagna ur bruk och som förvaras på annan plats i kyrkan är viktiga för berättelsen om kyrkans användande under olika tider.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Rundat, Korsarm, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
Kyrkobyggnaden är en enskeppig korskyrka uppförda av röd rustikhuggen granit med profilerade fogar, och vilar på en sockel av släthuggen röd granit. Kyrkan har torn i väster och halvrund korabsid i öster. Varje korsarm har en absid mot öster, och ursprungligen också en mot väster. Västabsiden på södra korsarmen har rivits och där är nu en separat entré under ett skärmtak till den nyinrättade sakristian. I murytan har utrymmet för absiden ersatts med rött tegel i löpförband och utrymmet för absidens tak med ett fiskbensförband. Kyrkans tak är ett brant sadeltak klätt med kopparplåt. Fönstren är höga och rundbågiga. Huvudentrén till kyrkan ligger i tornets västra sida, under en rundbågig portal med överstycke av släthuggen granit. På korsarmarnas gavlar mot norr och söder finns även ursprungliga ingångar. Samtliga dörrar är ursprungliga från 1894, utom den västra dörren på södra korsarmen som är senare.
Invändigt är väggar och kryssvalv målade i vitt, svagt brutet mot grått. Väggar, valv, valvribbor och murpelare är allt målat i samma ljusa nyans. Mittgången i långhus, kor, och korsmitt är lagt med rött tegel med flatsidan upp och genomgående fogar, under orgelläktaren i förband, och i korsarmarmarna är det klätt med linoleummattor. Golvet i bänkkvarteren har troligen kvar det ursprungliga brädgolvet under de nuvarande linoleummattorna, vapenhuset är lagt med röda granithällar.
Den norra korsarmen är inredd till lillkyrka med lösa stolar och ett eget altare och ambo. Kapellet skiljs åt från övrig kyrkorummet med en glasvägg. Den södra korsarmen har inretts till sakristia, samtalsrum/kapell samt ekonomiutrymmen och toaletter. Läktaren i den södra korsarmen revs under 1950-talet medan den över kapellet i norra korsarmen är kvar i ursprungligt skick, om än ommålad.
Långhuset har ett bänkkvarter på vardera sida om mittgången, med bänkar i rött och enkla gavelstycken tillkomna i samband med renoveringen på 1950-talet. Koret har ett fristående mittplacerat altarbord av tegel och en stenskiva från den medeltida kyrkan, korväggen är putsad och över det igensatta mittfönstret på korets östra vägg är har murats in fem stiliserade rosor i mosaik. Rosorna symboliserar Jesu fem sår på korset, och är troligen utförda av Erik Lundberg. Under denna utsmyckning är iordningställt ett skåp för liggande förvaring av textilier.
Predikstolen är ett av få tillvaratagna inredningsdelar från den gamla kyrkan och står i hörnet av långhuset och södra korsarmen, snidad av grännamästaren A Ekeberg 1734. Läktarbröstningen i norra korsarmen och i väst är ursprunglig från 1894, målade i ljust gult med grå marmorering över fyrpassblinderingar i trä. Orgeln är tillverkad av Åkerman & Lund 1894 och alltså samtida med kyrkan. En renovering av orgeln ägde rum 1955 och en översyn gjordes även 1991. Dopfunten, liksom tre processionskrucifix, kommer från den medeltida kyrkan. Dopfunten är från början av 1200-talet med figurer uthuggna i hög relief på cuppans sidor av stor konstnärlig och hantverksmässig kvalitet.
Byggnadsdel (2004): Absid - Rundad, Korsarm, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Lommaryds kyrka byggdes 1894 och ersatte en äldre kyrka från medeltid. Den medeltida kyrkan var en korskyrka med torn över korsmitten. 1720 genomgick den en omfattande ombyggnad och 1755 rev man den fristående klockstapeln och byggde på kyrkans torn istället. Den ombyggda kyrkan revs i sin tur 1890 då den nuvarande i röd granit uppfördes efter ritningar av arkitekt Ludvig Peterson (1853-1931). Kyrkan fick behålla sitt ursprungliga utseende fram till 1952 då en omfattande invändig modernisering ägde rum under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Väggar och valv putsades om och kalkades vita, golvet lades om med rött tegel, koret fick ett nytt altare och en ny korväggsutsmyckning, samt att läktaren och bänkar i södra korsarmen ersattes av en sakristia. Med avseende på färgsättning, materialval och korets utformning präglas kyrkan idag främst av moderniseringen under 1950-talet. Korsarmarna har förlorat sin ursprungliga roll som bänkkvarter åt kyrkobesökare, den södra redan i samband med 1952 års renovering och i senare tid den norra då den inreddes till lillkyrka 1991.
År 1890-1894 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, korsarmar, sakristia och torn
Arkitekt: Ludvig Peterson
Jönköpings länsmuseums arkiv. (JLM)
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA's arkiv. (JLST)
Bredestads pastorsexpeditions arkiv. (BPA)
.
Kulturhistorisk karakterisering och bedömning Lommaryds kyrkogård Linköpings stift.
Björkman, Sten och von Sydow, Wald. (red.) Svenska gods och gårdar, del XXV, Uddevalla 1941.
Hederström, Christine, Värdefulla byggnader och miljöer i Aneby kommun, 1994
Erixon, Sigurd (red.), Sveriges bebyggelse, Landsbygden Jönköpings län del III, Uddevalla 1956
Johansson, C F , Några anteckningar ur Lommaryds historia, Nässjö 1951
Lindén, Dolly, Lommaryd i våra hjärtan, Kisa 1981
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin