Motivering (skydd): Kvarter A
Kvarteret uppvisar en blandning av vårdar från tidigt 1800-tal fram
till sent 1900-tal med betoning på det tidiga 1900-talet. De grustäckta
ytorna vid gravarna är idag borta men vissa av gravvårdarna
visar ändå tydligt på det äldre gravskicket. Kvarteret innehar ett
högt kulturhistoriskt värde genom sin ålderdomliga prägel och de
enskilda gravvårdarna som visar på individuell hantverksskicklighet.
Ytterligare en bidragande faktor är kvarteret som motpart gentemot
de allmänna kvarteren, något som tydliggör den sociala strukturen
i det äldre Ölmstad. De vårdar som fi nns i kvarteret bör bevaras
på ursprunglig plats och om nytillskott är nödvändiga bör dessa
anpassas efter befintliga vårdar.
Kvarter B
I kvarteret är det kulturhistoriska värdet kopplat till de kvarvarande
vårdarna ur allmänna linjen. Tyvärr har fl ertalet vårdar redan avlägsnats
vilket ökar betydelsen av att bevara de som ännu står kvar.
Kvarter C
Kvarter C är ett mycket sällsynt och homogent gravkvarter med
allmänna linjen-gravar, i obruten kronologisk ordning från 1936
till 1959. Endast ett fåtal gravvårdar saknas i raderna. I och med
att så många vårdar bevarats fi nns en pedagogisk tydlighet över ett
idag försvunnet gravskick. Trots att detta var så dominerande under
stora delar av 1900-talet fi nns det idag oftast bara fragmentariska
rester bevarade på de fl esta kyrkogårdar och av vad som idag är
känt fi nns ingen motsvarighet i länet. Av särskilt kulturhistoriskt
värde är den nästan obrutna och långa kronologin över en så pass
omfattande tid och att gravvårdarna är i den grad likartade och
återhållsamma i sina uttryck vilket sammantaget ger kvarteret ett
högt autenticitetsvärde.
Kvarter D
Kvarter D speglar med sina jämna rader med enkla vårdar det ideal
som uppträdde under efterkrigstiden. Parallellt med folkhemsbygget
utjämnades skillnader i social rang på kyrkogården genom att
systemet med allmänna linjen och köpegravar försvann. Alla gravvårdar
fi ck istället mer eller mindre samma utformning med låga
och breda gravstenar. Denna utveckling mot en enklare och mer
lättskött kyrkogård är typisk för andra hälften av 1900-talet. Avvikande
inslag i kvarteret är ett fåtal vårdar från 1900-talets början,
den dryga raden allmänna linjen-vårdar och de tre grusgravarna.
Dessa inslag är välbehövliga att bevara som motvikt mot den homogena
utformningen och upprepade intryck som de moderna
vårdarna ger.
Kvarter E
Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet
placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade
rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är
dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de
fl esta kyrkogårdar i landet.
kyrkogården
i dess helhet
Ölmstads kyrkogård har liksom kyrkan medeltida ursprung. För
oss är dess historia läsbar från det sena 1800-talet fram till idag.
Kallmuren och smidesgrindarna, på nya och gamla kyrkogården, är
liksom den sammanhållna trädkransen viktiga karaktärsdrag för den
typiska landsortskyrkogården. De öppna ytorna på den äldre delen
vid kyrkan är en produkt av efterkrigstidens rationalitetstänkande
liksom borttagandet av grusbäddarna vid många av gravarna. De
tre grusgravarna som fi nns kvar i gamla kyrkogårdens sydöstra hörn
är därför viktiga för förståelsen av hur stora delar av kyrkogården
en gång såg ut. Grusgångssystemet delar in gamla kyrkogården i
fyra kvarter medan det på den nya bryter av den monotona upprepningen
av gravvårdarna.
Ölmstads kyrkogård kan visa upp en stor rikedom av gravvårdstyper,
från 1800-talet fram till idag med en tydlig uppdelning i olika
kvarter. Särskilt intressant är kvarter C med dess många vårdar från
allmänna linjen men även kvarter A avviker med dess karaktär av
köpegravskvarter från förra sekelskiftet.
Allmänna linjen var ett vanligt begravningsskick som dominerade
under i stort sett hela 1900-talets första hälft och idag fi nns oftast
bara fragmentariska spår kvar av detta. På Ölmstads kyrkogård fi nns
gravvårdar kronologiskt från 1924 till 1959 fördelade på tre kvarter
vilket är unikt i länet. Kvarter C utmärker sig eftersom det där fi nns
en sådan mängd vårdar bevarade. Kompletterande kistbegravningar
kan ej göras i de aktuella raderna, i kvarter B, C eller D, utan att
bryta hela strukturen och bör därför ej tillåtas. Istället hänvisas till
de platser på kyrkogården som ännu inte är tagna i anspråk, främst
på den nya kyrkogården. Inga nu befi ntliga vårdar bör avlägsnas
eller flyttas och nya vårdar bör anpassas och utföras i enlighet med
omgivande vad gäller material, storlek och form. Finns det gravvårdar
från kvarter C som avlägsnats men fortfarande är bevarade
på annan plats är det önskvärt om de kunde återplaceras för att
komplettera linjerna.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter
återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga
förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas
karaktär och gravvårdar från alla tider.
Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården
- Gravvårdar från allmänna linjen bör bevaras på ursprunglig plats
och borttagna vårdar bör återbördas.
- Gravvårdar äldre än cirka 1940 och vårdar med titlar vittnar om
gravkonstens utveckling och socknens historia, liksom eventuella
tillhörande omgärdningar och grusbäddar.
- Den omgärdande stenmuren, grindarna och trädkransen är viktiga
delar i upplevelsen av kyrkogården.
- Vegetationen på nya kyrkogården är av stor betydelse för den
moderna karaktären i kvarteret.
- Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans
inventarieföreteckning.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Omgärdning
Hela kyrkogården är omgärdad av en kallmurad stenmur av kluven
granit omväxlande med natursten. Muren runt gamla kyrkogården
är från 1860 och den nya muren runt utvidgningen i öster härstammar
från 1958 och utformades lika den äldre. Mellan de två
kyrkogårdsdelarna finns ännu den gamla kyrkogårdens östra mur
kvar vilken fungerar som stödmur mellan de olika nivåerna. En
trappa leder från den äldre delen till den nya.
Ingångar
I den gamla kyrkogårdens södra mur finns två ingångar med identiskt
utformade grindstolpar och grindar. Vid ingångarna fanns
före 1860 stigluckor i form av murade och valvförsedda portaler.
Dagens grindstolpar är oktagonala och slätputsade i vitt. Stolparna
täcks av likaledes oktagonala koppartak som kröns av ett klot. I
mönstret på de svarta smidesgrindarna ingår ”anno 1860”. Även
den nya kyrkogården har två ingångar, mittemot varandra i den
södra respektive norra muren. Mellan de båda går en huvudgång
som ursprungligen var en landsväg. Grindstolparna är uppbyggda
av granitblock fogade med cement och täckta med stenskivor. Grindarna
är betydligt enklare i utformningen jämfört med de äldre och
de pryds av ”anno 1958”.
Vegetation
Hela kyrkogården omges av en trädkrans, främst av lind men
även lönn och ask. Trädkransen står både utanför och innanför
kyrkogårdsmuren. Längs stödmuren mellan den gamla och nya
kyrkogården står en rad av lind. På den nya kyrkogården fi nns ett
antal björkar i gravkvarteren och längs huvudgången i väster växer
formklippta pyramidalmar. Bakom bårhuset fi nns bergtall. På den
gamla kyrkogården fi nns endast en cypresshäck i kvarteret till höger
om huvudgången.
Gångsystem
Gångsystemet på Ölmstads kyrkogård består av grus, förutom huvudgången
på gamla kyrkogården som lagts om med gatsten och
granitplattor. I övrigt delar gångsystemet in kyrkogården i tydliga
kvarter, fyra stycken på gamla och fyra på nya.
Gravvårdstyper
Ölmstads kyrkogård uppvisar gravvårdens utveckling från det sena
1800-talet fram till idag. I kvarter A, norr om kyrkan, fi nns de äldsta
vårdarna samlade, de är påkostade och stora, oavsett om de är låga
eller högresta. I kvarter C, söder om kyrkan, fi nns ett unikt antal
gravvårdar från allmänna linjen bevarade, de är små resta vårdar
främst i svart granit. Den östra delen av gamla kyrkogården, kvarter
B och D, har en mer uppblandad prägel med vårdar från hela 1900-
talet. Kvarteren domineras av den moderna vården med en låg och
bred, rektangulär form. De tidigare har i många fall klassicerande
utsmyckning men de blir allt enklare ju yngre de är. De allra yngsta
vårdarna har tagit sin inspiration av den naturliga stenen och har
ofta en asymmetrisk orm. Den nya kyrkogården präglas helt av den
moderna vården i och med att utvidgningen skedde 1958.
Byggnader
I det nordvästra hörnet på nya kyrkogården ligger det bårhus som
uppfördes i samband med utvidgningen 1958. Bårhuset ritades av
arkitekt Boo D:son Widéen som också stod bakom ritningen av
kyrkogårdsutvidgningen. Byggnaden har ett brant sadeltak som går
ända ned till marken. Taket är täckt med spån för att knyta an till
kyrkobyggnaden. De två fasaderna är spritputsade och avfärgade
i vitt.
Beskrivning av enskilda kvarter (för att se kvartersuppdelningen, se pdf.)
Kvarter A
Kvarter A är beläget norr om kyrkobyggnaden och är det som har
fl est äldre vårdar bevarade. Vårdarna är placerade i nord-sydliga
rader på en öppen gräsyta, omväxlande vända mot öst och väst.
Vegetationen i kvarteret består av de till trädkransen hörande lindarna
och lönnarna och två formklippta cypresser som fl ankerar en
gravvård. Flertalet låga gravvårdar visar att det i kvarteret tidigare
fanns grusgravar, något som säkerställs genom äldre fotografi er.
Längs kyrkans vapenhus står äldre gravvårdar sekundärt placerade,
bland annat ett antal gjutjärnskors.
Gravvårdstyper
Kvarteret har kvar tydliga signum från ett köpegravskvarter: stora,
påkostade gravvårdar, i många fall högresta men också låga som
med flyglar eller stenram visar att de tidigare var kombinerade med
en grusbädd. Vårdarna är enkelt dekorerade med typiska kristna
symboler som kors och palmblad. Bautastenen är relativt vanlig
liksom obelisken. Titlar förekommer i hög grad, vilket är vanligt i
ett kvarter av den här åldern och utformningen. Vanligast är hemmansägare,
vidare fi nns orgeltramparen, enkefru fältprostinnan,
häradsdomare och landstingsmannen.
Kvarter B
Öster om kvarter A och kyrkobyggnaden ligger kvarter B. Det består
av 6 gravrader i nord-sydlig riktning med vårdarna vända mot öster
på en gräsklädd yta. Kvarteret skiljs från kvarter D av en grusgång
i söder och i skillnaden i vårdar mot kvarter A i väster. På grund av
tomma gravplatser ger vårdarna ett utspritt intryck.
Gravvårdstyper
Ett fl ertal av kvarterets relativt få vårdar härstammar från allmänna
linjen och dessa är kronologiskt daterade från 1927 till 1936. Vårdarna
uppvisar en stor variation med det gemensamt att de är ensamgravar
och har en begränsad storlek. Det vanligaste materialet
är svart granit, varav ett par är polerade. I övrigt fi nns i kvarteret
vårdar från 1900-talet fram till 2003 av skiftande utformning. De
fl esta är låga och breda och har diskret eller ingen utsmyckning.
Till skillnad från vårdarna i allmänna linjen är dessa placerade lägre,
i nivå med marken medan allmänna linjen-vårdarna placerats på
en sockel.
Kvarter C
Kvarteret är beläget söder om kyrkobyggnaden och består av sju
rader gravvårdar i nord-sydlig riktning på en gräsklädd yta. De två
västligaste raderna är vända åt väst och de övriga åt öst. De två delarna
skiljs åt av en cypresshäck. Längs varje rad, framför vårdarna,
fi nns en lång rabatt med gemensam plantering. I mitten av raden
längst åt öster fi nns några tomma gravplatser.
Gravvårdstyper
Samtliga gravvårdar utom tre tillhör allmänna linjen. Kännetecknande
för vårdar ur allmänna linjen är att de är ensamgravar, placerade
i kronologisk ordning och har en begränsad storlek. I kvarter
C sträcker sig linjen mellan åren 1936 och 1959, med de yngsta
väster om häcken. De fl esta stenarna är av svart granit men även grå
och röd sten förekommer. Tre huvudformer syns i kvarteret: en rest
sten på sockel med avsmalnande topp, en låg och bred sten och en
rektangulär rest sten, och vårdarna är alla variationer på dessa tre
teman. De tre vårdar som inte hör till allmänna linjen är en vård
från 1980-talet, en kalkstensvård från 1861 med svårläslig text och
ett gjutjärnskors från 1899. Korset är den enda gjutjärnsvården som
står kvar i ett kvarter men ett flertal liknande kors fi nns sekundärt
placerade norr om vapenhuset.
Kvarter D
I det sydöstra hörnet på gamla kyrkogården ligger kvarter D. Liksom
i övriga kvarter står gravvårdarna placerade i nord-sydliga rader på
en gräsklädd yta. Kvarteret avgränsas av grusgångar i norr och väst
och av stödmuren i söder och öster.
Gravvårdstyper
Även i detta kvarteret fi nns gravvårdar från allmänna linjen men
endast ett fåtal och dessa är från 1924-1926. Intressant är även den
rad med barngravar som fi nns längs med den västra grusgången.
Den består av 13 vårdar som spänner över 70 år. I övrigt fi nns vårdar
från hela 1900-talet i kvarteret med överlägset fl est antal från
1950- och ett fl ertal från 1990- och 2000-talen. Den relativt unga
åldern på gravvårdarna innebär att kvarteret ger ett modernt intryck
med låga och breda vårdar. De äldre har ofta klassicerande element
i utsmyckningen som överliggare och kolonner men dekorationen
blir enklare ju yngre de är. De yngsta stenarna har en mer asymmetrisk
form, ofta med naturstenen som förebild. Längs den östra
stödmuren fi nns tre grusgravar som är de enda bevarade på hela
kyrkogården. Äldre fotografi er berättar att hela kvarteret bestått av
grusgravar. Titlar fi nns på ett fåtal av vårdarna: nämndemannen, leg.
läkaren, kyrkosångaren och fältkantorn samt skräddaremästare.
Kvarter E
Kvarteret utgörs av hela den nya kyrkogården som invigdes 1958.
Kvarterets vårdar är alla placerade i nord-sydliga rader riktade mot
öster. Kvarteret delas i fyra områden av de grusgångar som går parallellt
med gravraderna och längs den omgärdande muren. I kvarteret
fi nns mer växtlighet än på den övriga kyrkogården, med ett fl ertal
björkar, pyramidalmar och forsythia. Bergtallen som växer bakom
bårhuset fungerar väl som fond till byggnaden.
Gravvårdstyper
Kvarteret är väldigt enhetligt vad gäller gravvårdar. På grund av
kvarterets relativt sena tillkomsttid är alla vårdarna moderna. De
är typiska för sin tid, det vill säga enkelt utförda med breda och
låga proportioner. Ett fåtal mer utsmyckade vårdar, ofta med drag
hämtade ur den klassiska skolan som kolonner och tympanonfält,
finns men huvudsakligen har vårdarna ingen eller en diskret dekoration
med kristen symbolik. Titlar förekommer väldigt sparsamt
som brukligt är på gravvårdar från denna tid. Från och med 1990-
talet ändras utformningen till mer fria former med asymmetriska
naturstenar som förebilder.
Inventeringsår 2016
Text saknas för närvarande
Inventeringsår 2016
Kyrkogården har kontinuitet sedan medeltiden. Den medeltida
kyrkogården har varit betydligt mindre och troligen saknat en övergripande
plan. Fram till 1860 fanns i stenmuren som omgärdade
kyrkogården två stigluckor bestående av murade och valvförsedda
portaler med portar av trä. 1860 utvidgades kyrkogården med ca
11 meter mot nordväst och ca 30 meter åt sydost. Vid utvidgningen
togs stigluckorna bort och ersattes av de nuvarande järngrindarna
i södra muren. En kulle framför kyrkan planades samtidigt ut och
jordmassorna användes till att nivåreglera utvidgningen i öster. Denna
avlutades med en kraftig stödmur. Vid 1860 års utvidgning togs
även den dåvarande trädkransen av pil ner och ersattes av lind och
björk utmed den nya kyrkogårdsmuren. Från 1860 års utvidgning av
kyrkogården finns idag förutom stödmuren och kyrkogårdsmuren,
även grindstolparna med sina kopparklot kvar. Också trädkransen
av lind och björk finns kvar, dock med yngre träd.
På 1950-talet väcktes frågan om utvidgning igen. Redan under
1930-talet hade man lagt fram ett förslag om utvidgning norr om
kyrkan som dock aldrig godkändes. Inför ändringarna gjordes 1951
en uppmätningsritning av den dåvarande kyrkogården och enligt
denna hade kyrkogården då fyra tydligt avgränsade avdelningar.
Norr om kyrkan låg ett område med påkostade sten- eller häckomgärdade
grusgravar, även högresta gravvårdar med järnkätting.
I nordöstra hörnet låg ett område med allmänna linjen gravar från
1920- och 1930-talet med varierande typer av gravvårdar. Söder
om detta område – på kyrkogårdens sydöstra del – låg närmast
stödmuren i öster regelbundet lagda familjegravar, gruslagda med
sten- eller häck om gärdningar, därnäst en avdelning med äldre fristående
gravar utan regelbunden planläggning och längst i väster fyra
rader med allmänna linje-gravar. Direkt söder om kyrkan finns på
uppmätningsritningen sju rader med allmänna linjen-gravar.
Det nya förslaget från 1952, ritat av stadsträdgårdsmästare Ivar
Andersson och arkitekt Boo D:son Widéen från Jönköping, skiljde
sig från förslaget från 1930-talet genom att det istället placerade
utvidgningen öster om kyrkogården. Förslaget som genomfördes
1957 med invigning 1958 innebar att kyrkogårdens yta mer än fördubblades.
På grund av sluttningen öster om kyrkogården förlades
den nya kyrkogårdsmarken på en nivå lägre. Förbindelse mellan
den gamla och nya kyrkogården ordnades med en trappa genom
stödmuren i sluttningen. Därtill ordnades ingångar i både norra
och södra muren. I nordvästra hörnet av nya delen uppfördes ett
bårhus efter ritningar av arkitekt Widéen med putsade gavelpartier
och spånklädda heltäckande takfall. Utvidgningen omgärdas av
en kallmurad stenmur av liknande utförande som den äldre från
1860-talet.
År 1737-2004 Ändring
För specifika händelser, se pdf.
Arkitekt: Boo D:son Widéen,
Trädgårdsarkitekt: Ivar Andersson
Trädgårdsarkitekt: Melker Fredbrant
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA..
Jönköpings läns museums arkiv.
(1956). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län III.. ISBN: .
Haas, Jonas. (2004). Ölmstads kyrkogård, kulturhistorisk dokumentation inför förslag till ändring på Ölmstads kyrkogård. Jönköpings läns museum 2004:14.. ISBN: .
Carlsson, Sten. (1973). Sveriges kyrkorglar. ISBN: -
Jönköpings läns museum. (1989). Jönköpings kommun. Landsbygden. Kulturhistorisk utredning.. ISBN: .
(2006). Småland - landskapets kyrkor. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del V.. ISBN: .
(1950). Växjö stift i ord och bild. ISBN: .
(2001). Ölmstad kyrkas historia. Broschyr.. ISBN: .
Eklund, Phebe. Kartingenjör, Lantmäteriavdelningen, Jönköpings kommun.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin