Motivering (skydd): Kvarter A
Traditionellt sett har det område som varit mest exponerat för
besökare varit avsatt för köpegravar vars innehavare ville hävda sig
även efter döden, vilket syns i kvarter A. Kvarteret utmärker sig
på kyrkogården genom sina många välbevarade äldre vårdar. Det
ger genom sin traditionella placering och de stora och påkostade
vårdarna en bra bild av ett köpegravskvarter från 1900-talets första
hälft. Tyvärr har grusbäddarna tagits bort på alla gravar utom en.
Det bör undersökas om det fi nns stenramar bevarade under gräset,
dessa bör i sådana fall tas fram för att stärka den kulturhistoriska
karaktären ytterligare.
Kvarter B
Kvarter B har en samlad karaktär med främst låga och breda gravvårdar,
placerade i raka rader. Denna karaktär är typisk för de mer modernistiska
och uppstramade idealen, karaktären är välbevarad och
tidstypisk. Några gravstenar utgör förmodligen rester av allmänna
linjen och har ett stort kulturhistoriskt värde. Enskilda gravstenar
med titlar har ett samhälls- och lokalhistoriskt värde som berättar
om socknens ekonomiska och samhälleliga uppbyggnad.
Kvarter C
På de fl esta kyrkogårdar är det idag ovanligt med bevarade gravvårdar
från allmänna linjen, detta trots att det var ett mycket utbrett gravskick
där socknens stora fl ertal gravsattes. På Skärstads kyrkogård
bör de gravvårdar som bevarats från allmänna linjen få stå kvar på
befi ntlig plats. Eftersom det stora fl ertalet av gravvårdarna i kvarter
C är från 1930-talet och framåt har kvarteret en typisk efterkrigskaraktär
med låga och breda vårdar med de äldre som högresta solitärer.
Just denna blandning ger kvarteret dess karaktär tillsammans med
rygghäckarna som har en rumsskapande verkan.
Kvarter D
Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet
placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade
rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är
dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de
flesta kyrkogårdar i landet.
Minnes- och urnlund
Minnes- och urnlunden har en diskret och enkel framtoning, det
kulturhistoriska värdet är främst förknippat med estetiska värden,
hur vegetationen används som en del av den rumsliga upplevelsen
samt dess roll som en tidstypisk företeelse från 1900-talets slut.
kyrkogården
i dess helhet
Skärstads kyrka byggdes under åren 1817—1819 på samma plats
som det legat två medeltida kyrkor, en från 1200- och en från
1400-talet, vilket innebär att kyrkogården har medeltida kontinuitet.
Kyrkogården är tydligt uppdelad i två med den nya kyrkogården
från 1964 längst i norr. Trots kyrkogårdens ålder är det idag
efterkrigstidens ideal som präglar den, med öppna gräsytor och i
kvarter C och D rygghäckar som skapar en tidstypisk rumslighet.
Endast två grusgravar finns bevarade, en i kvarter C omgärdad av ett
smidesstaket och en i kvarter A med häckomgärdning av buxbom.
Buxbomen är ovanlig som omgärdning i länet och detta bör tas
hänsyn till i framtiden. Kvarter A är det äldsta kvarteret med flera
bevarade gravvårdar från 1800-talet men vårdarnas ålder sträcker
sig in i våra dagar. Flertalet av de äldre gravvårdarna har varit kombinerade med en grusbädd. Det visar tydligt upp sin status som
köpegravskvarter med högresta och påkostade vårdar. Här ligger
även ett mindre kvarter avsatt för släkten Hamilton som ägde Lyckås
gård och därmed hade patronatsrätt. Kvarteret ligger till höger
om kyrkans sydingång, ett av de mest välexponerade platserna på
kyrkogården. Gravvårdarna i kvarter B är mer småskaliga och har
fi nns ett mindretal som skulle kunna härledas till allmänna linjen.
I kvarter C, norr om kyrkan, fi nns en vid spännvidd av vårdar men
kvarteret domineras av efterkrigstidens låga och breda vård. Kvarteret
innehar även många bevarade vårdar från allmänna linjen, till
ett antal som är ovanligt i länet. Kvarter D är helt modernt till sitt
uttryck, beroende på att kvarteret inrättades 1964.
Kyrkogården rymmer information om personer som levt och
dött, yrken som försvunnit, om namn på gårdar och orter som
kanske inte längre fi nns kvar. Vårdar med dessa uppgifter innehar
kulturhistoriska värden genom det de berättar om Skärstads sockens
historia.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter
återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga
förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas
karaktär och gravvårdar från alla tider.
Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården
- Stenmur, grindar och trädkrans är betydelsefulla delar av landsortskyrkogården. - Rygghäckarna har en viktig strukturell betydelse på kyrkogården.
- Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans
inventarieförteckning.
- Vårdar äldre än 1940 eller med titlar bör stå kvar på befi ntlig
plats.
Inventeringsår (1999)
Se Historik.
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Skärstads kyrkogård har en något asymmetrisk trapetsoid form,
smalast i söder. Den består av två delar vilka är tydligt åtskilda
då den nya delen ligger lägre än den gamla. Den äldre delen har
utvidgats mot norr vid ett tillfälle. Gamla delen av kyrkogården
har ett äldre bestånd av gravvårdar söder om kyrkan utan egentlig
vegetation medan området norr om kyrkan delas av rygghäckar.
Kyrkogården har en relativt modern prägel med öppna gräsytor
delade av grusgångar. Den nya delen har en ännu mer tydlig efterkrigstida
prägel med öppna gräsytor med gravvårdar placerade
i öst-västlig riktning längs med rygghäckar. Den centrala delen är
ännu outnyttjad och i väster fi nns urn- och minneslunden omgärdad
av oxbär och cypress.
Omgärdning
Den nya delen av kyrkogården omgärdas av en låg stenmur av
stora kluvna granitblock. Den gamla delen har en stödmur av
kallmurad kluven granit i öst, väst och norr medan muren i söder
övergår från stödmur till mur vid ingången där den även är fogad
med cement.
Ingångar
Kyrkogården har fem ingångar, tre på den nya delen och två på
den gamla. På nya kyrkogården fi nns en ingång i öst som leder till
en byggnad med redskaps- och personalutrymmen, en i väst med
grindstolpar i krysshamrad granit med rak avslutning och slutligen
en i sydost jämte den södra muren på gamla kyrkogården. På den
gamla delen finns de två ingångarna i söder och väster. De är identiskt
utformade med grindstolpar i granit med rundad avslutning
och smidda grindar i svart. Mellan de båda kyrkogårdsdelarna finns
två trappor i granit med ledstänger i svart stål.
Vegetation
Hela kyrkogården omgärdas av en trädkrans av lind, med yngre träd
runt den nya delen. Längs med stödmuren mellan kyrkogårdens två
delar fi nns en rad lindar, som innan utvidgningen 1964 utgjorde den
norra delen av trädkransen. Längst i norr fi nns en spireahäck utanför
trädraden. Den nya delen har rygghäckar av oxbär i öst-västlig
riktning. Minnes- och urnlunden omgärdas av oxbär och cypress,
där växer även gran och diverse kulturväxter. Den gamla delen har
rygghäckar av oxbär, måbär och ölandstok norr om kyrkan. Söder
om finns formklippta sockertoppsgranar vid de hamiltonska gravarna
och en häckomgärdning av buxbom.
Gångsystem
Grusgångssystemet delar in kyrkogården i mindre, gräsklädda ytor
och skapades under 1960-talet. Från den södra ingången leder en
gång av gatsten kantad med granit fram till kyrkan.
Gravvårdstyper
På Skärstads kyrkogård fi nns ett brett spektrum av gravvårdar, åldern
på vårdarna spänner mellan 1814 och 2005. De äldsta vårdarna är
högresta och påkostade med utsmyckningar. Vid 1930-talets början
blev vårdarna enklare med en låg och bred form, ofta har dessa klassiserande element som kolonner eller tympanonfält. Under resten
av 1900-talet behåller vårdarna de låga och breda proportionerna
men de blir allt enklare med liten eller ingen utsmyckning. Från
1990-talet och framåt blir det allt vanligare med asymmetriska
former med den naturliga stenen som förebild. En annan vanlig
utveckling som även kan ses på Skärstads kyrkogård är avvecklandet
av grusgravar med omgärdning. Denna utveckling mot en enklare
och mer lättskött kyrkogård är typisk för andra hälften av 1900-talet
och kan i Skärstad ses på större delen av kyrkogården.
Kvarter A
Kvarter A ligger söder om kyrkan och är det kvarter med fl est äldre
och påkostade gravvårdar. Det sträcker sig från den östra muren till
den västra och fram till kyrkobyggnaden. Kvarteret är litet men avviker
från den övriga kyrkogården med sin ålderdomliga karaktär.
Gravvårdstyper
Åldern på gravvårdarna i kvarteret sträcker sig från 1814—2000.
Kyrkogårdens ena grusgrav fi nns i kvarteret, omgärdad med buxbom.
Enligt äldre uppgifter bestod häckomgärdningarna på hela
kyrkogården av liguster och buxbom. Utformningen av gravvårdarna
följer utvecklingen i stort, med högresta äldre vårdar och lägre och
bredare från 1930-talet och framåt. Flera av de lägre vårdarna har
kvar sina fl yglar vilket visar att de hört ihop med en grusbädd.
Strax öster om kyrkans sydingång fi nns ett mindre område avsatt
för familjen Hamilton, vilka som ägare av Lyckås gård hade patronatsrätt.
Här är gravvårdarna höga och ståtliga och fl era fl ankeras
av pyramidklippta sockertoppsgranar vilket gör att området tydligt
skiljer sig från det övriga kvarteret. Längs muren i öster fi nns ett
fl ertal vårdar sekundärt placerade. Titlar förekommer relativt ofta
på gravvårdarna, något som är att vänta av ett kvarter av den här
åldern och statusen. Vanligast förekommande är hemmansägaren,
tätt följd av lantbrukaren och därefter kyrkovärden, nämndemannen,
folkskolläraren och häradsdomaren.
Kvarter B
Kvarteret är beläget längs med den östra muren på gamla kyrkogården.
Det är en rektangulär gräsyta med gravvårdar placerade i
nord-sydliga rader.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är daterade mellan 1859—2005 och har ett mindre
format än de i kvarter A. Ett övervägande antal är från 1920- och
1960-talet. Ett flertal ser dessutom ut att kunna ha hört till allmänna
linjen. Avvikande gravvårdar i kvarteret är tre träkors, en obelisk och
en låg och bred vård med tillhörande flyglar. De yngsta vårdarna
har en mer asymmetrisk form och på 2000-talet blir det vanligare
med högpolerade vårdar. Endast fem gravvårdar har titlar: fd stenarbetaren, skräddaremästaren, skomakaremästaren, mjölnaren och
vaktmästarinna.
Kvarter C
Kvarter C är den norra delen av den gamla kyrkogården och det
består av fyra gräsklädda områden delade av tre grusgångar. Över
hela kvarteret växer rygghäckar i nord-sydlig riktning av omväxlande
oxbär, måbär och ölandstok. I norr avgränsas kvarteret från
den nya kyrkogården av den forna norra raden av trädkransen och
en stödmur. Två trappor leder ned till det nya området.
Gravvårdstyper
Kvarterets gravvårdar är daterade mellan 1885—2005, med ett
överlägset antal från 1930—50-talen. I kvarteret fi nns den andra
av kyrkogårdens två grusgravar, denna är omgärdad av ett smidesstaket
och har två sorgeträd som fl ankerar gravvården. Utmärkande
för kvarteret är de många gravvårdar som ser ut att stamma från
allmänna linjen. De är små och enkelt utförda, resta över en person
och oftast i svart granit. På ett par ställen fi nns upp till 31 vårdar placerade kronologiskt. Några gravrader har avsatts för barngravar, vilka
sträcker sig från 1927—1971. Titlar förekommer relativt ofta och
representerar olika samhällsskikt, till exempel fabrikör, prostinnan,
hemmansägaren, snickaren, löjtnanten och förre skogvaktaren.
Kvarter D
Kvarteret omfattar hela den nya delen av kyrkogården förutom
minnes- och urnlunden. Det är öppet till karaktären och präglas
av rygghäckarna av oxbär. Centralt placerad i kvarteret fi nns en
meditationsplats inramad av höga cypresshäckar. Den västra delen
av kvarteret är outnyttjad.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter D har den moderna låga och breda formen,
enkel utformning och lågmäld profi l. Gravvårdarna efter 1990-talet
är som på andra ställen präglade av mer naturlika former. Titlar
förekommer inte alls, vilket är typiskt för den tidsålder vårdarna
representerar.
Minnes- och urnlund
Minnes- och urnlunden ligger i väster på den nya delen av kyrkogården
och inrättades 1982. Den avgränsas av cypress- och oxbärshäckar
och i lunden finns två högväxta granar. I minneslunden fi nns
olika kulturväxter och en stensatt plats.
Gravvårdstyper
Dels finns här typiska urngravvårdar, små naturstenar med ingen
eller diskret dekoration, dels moderna vårdar med asymmetrisk
utformning.
Inventeringsår 2016
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den relativt stora nyklassicistiska kyrkan, byggd för 800 personer, ligger i sluttningen ovanför samhället. På kyrkogården ståtliga gravmonument bl.a. för ätten Hamilton. Länsbyggmästare Johan Holmberg stod för bygget 1817-19 efter egna ritningar, överarbetade 1817 av Samuel Enander på ÖIÄ. 1805 hade man beslutat bygga till den medeltida kyrkan, men då församlingen växte och kyrkan förföll gick man in för nybygge 1816. Den invigdes 1827 av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan är till det yttre så gott som oförändrad, i det inre delvis omgestaltad vid renoveringar 1927 och 1972.
PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med absidialt kor inskrivet i rektangeln, med utrymmen för sakristia i hörnen. Korpartiet i öster, torn i väster. Entréer i väster och mitt på sydsidan. Bårhus tillbyggt 1862 mitt på norra långsidan. Byggt i sten och tegel. Spritputsad med slätputsade omfattningar, avfärgad i vitt, gråputsad sockel. Taktäckning av kopparplåt. Lanternin i trä, vitmålad, med svarta luckor.
EXTERIÖR - Byggd efter 1817 års ritning, med smärre avvikelser. Sadeltäckt långhus med sydentrén markerad med rusticerat parti. Förhållandevis lågt torn krönt av sluten lanternin med öppningar och urtavlor åt fyra håll. Glob med kors.
INTERIÖR - Det vida kyrkorummet har putsat trätunnvalv, målat ljust gråblått liksom absidvalvet, väggar gulvita. Obehandlat furugolv i långhuset (1940-tal), upphöjt och fernissat i korpartiet. Svagt tonade antikglas i små rutor i alla fönster. Altarpartiet omfattar absiden och motstående halvcirkel utåt kyrkorummet, med ytterligare något förhöjt golv. Modernt ovalt altarbord med stenskiva framför väggmosaik från 1972. Ursprungligen pryddes väggen av målningar föreställande "Tron", "Hoppet" och "Kärleken" samt evangelistsymboler och draperi. På altarbordet stod ett enkelt kors med svepduk, nu i kyrkans museirum. 1899 utbyttes detta mot ett mer påkostat kors, förgyllt med vit svepduk, nu placerat i norra mittfönstret. Altarring med genombruten barriär. Ursprunglig predikstol, målad i gulvitt med förgylld ornamentik. Draperimålning på väggen, trappa mot koret. Slutna bänkar i fyra kvarter, dörrar målade i gulvitt/grått med förgyllda lister. Orgelläktare med orgel från 1826, byggd av Johan Everhardt, i samma färgställning. Från början var den genomgående färgsättningen på alla snickerier pärlfärg med gyllene lister. Läktaren underbyggd med samlingsrum, med grov vitmålad panel mot kyrkorummet. Läktarens kannelerade mittersta kolonner lämnas fria. Från vapenhuset ledde dubbla trappor till läktaren, endast den ena återstår. I övrigt är vapenhuset välbevarat, med skurgolv och ursprunglig panel.
Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993
Inventeringsår 2016
Skärstads kyrkogård har medeltida ursprung då den första kyrkan
på platsen uppfördes på 1200-talet. Inga närmare uppgifter finns
om denna kyrka förutom att den revs någon gång under 1400-talet
då en ny kyrka uppfördes. Det är osäkert exakt när men uppgifter
finns om att kyrkan målades 1480. Denna kyrka låg på samma
plats som den nuvarande men i rakare öst-västlig utsträckning.
Kyrkogården var förmodligen vid den här tiden en rektangulär plan
runt själva kyrkobyggnaden. En klockstapel uppfördes i närheten
av kyrkan men inga uppgifter finns om när detta skedde. Det är
först 1811 som klockstapeln nämns och då i sammanhanget att
den var i så dåligt skick att man beslöt att låsa den för att ingen
olycka skulle ske. Virket i stapeln användes 1813 till att uppföra
en provisorisk klockstapel i väntan på att en ny kyrka skulle byggas
samt en materialbod för förvaring av virket till den nya kyrkan.
1817 började så byggnationen av den nya kyrkan efter ritningar av
länsbyggmästare Johan Holmberg, överarbetade av Samuel Enander
på Överintendentsämbetet. Den uppfördes snett ovanpå den rivna
1400-talskyrkan.
Kyrkogården verkar ha haft ungefär samma utformning ända
fram till 1925 då den utvidgades mot nordväst och en stödmur i
sten byggdes längs den nya utvidgningen. 1964 påkallade platsbristen
på kyrkogården återigen en utvidgning, även denna gång
åt nordväst, nedanför stödmuren från 1920-talet. Den större delen
av nya kyrkogården hade ännu inte tagits i bruk 1971 då den
ställdes i ordning efter ritningar av trädgårdsingenjörerna Melker
Fredbrant och Ture Holgersson, Jönköping. 2001 fick man tillstånd
att handikappanpassa östra ingången på gamla kyrkogården och
huvudgången på nya kyrkogården. 2004 fanns planer på en parkering
norr om nya delen och som planering inför denna utverkades
ett tillstånd att ta upp en öppning i en häck och bredda en gång i
anslutning till denna.
År 1200-2004 Ändring
För specifika händelser se pdf.
Trädgårdsarkitekt: Melker Fredbrant
Trädgårdsarkitekt: Ture Holgersson
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
ÄLDRE RITNINGAR - 1806 nybyggnad (osign): 1806 tillbyggnad (osign); 1817 nybyggnad (S Enander).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Norrlin, G, Skärstad kyrka, Gränna 1944; Öhman, P, Den nyklassicistiska sockenkyrkans restaureringar, 3-betygsuppsats i konstvetenskap, Sthlms universitet 1972; Äldre foton, exteriör: 1925, interiör: 1894, före 1927, efter 1927, efter 1943. ATA..
Jönköpings läns museum. (1989). Jönköpings kommun. Landsbygden. Kulturhistorisk utredning.. ISBN: .
Carlsson, Sten. (1973). Sveriges kyrkorglar. ISBN: -
Pernveden, Åberg, Lage, Göran. (1999). Sockenkyrkan i Skärstad. ISBN: .
(1944). Skärstads kyrka. En minnesskrift med anledning av kyrkans 125-årsjubileum.. ISBN: .
(2006). Småland - landskapets kyrkor. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del V.. ISBN: .
(1956). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län III.. ISBN: .
(1950). Växjö stift i ord och bild. ISBN: .
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
Eklund, Phebe. Kartingenjör, Lantmäteriavdelningen, Jönköpings kommun.
Badman, Bertil. kyrkokamrer, Svenska kyrkan i Skärstad..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin