Motivering (skydd): KILANDA KYRKA är medeltida och uppförd vid Kilandaåns slingrande lopp. Kyrkogården består av en äldre del med medeltida ursprung som omger kyrkan, samt en del som invigdes 1998 och som är belägen på andra sidan ån sydöst om kyrkan. På kyrkogården strax intill kyrkans nordöstra hörn står det Beijerska gravkoret från 1768 och söder om detta ligger den Ekmanska familjegraven från tidigt 1800-tal med ett femtontal gjutna järnkors. Tillsammans med kringliggande fornlämningar och välbevarade byggnader i kyrkbyn utgör Kilanda kyrka och det närliggande Kilanda säteri en välbevarad kulturmiljö med lång historisk kontinuitet.
Kilanda kyrka uppfördes med all sannolikhet någon gång mellan 1100 och 1350 men karaktäriseras idag EXTERIÖRT av långhusets förlängning i östlig riktning år 1703, tornets vidbyggande 1805 och sakristian från 1947-48. Väggarna i hela västra halvan av långhuset består av bevarat medeltida murverk, vilket markerats invändigt med en synlig skarv. Kyrkan är storleksmässigt förhållandevis småskalig vilket tillsammans med de slätputsade murarnas buktningar och de relativt få och små fönsteröppningarna ger intryck av hög ålder.
INTERIÖRT präglas kyrkan huvudsakligen av takmålerierna, läktarbröstets målerier och predikstolen i barockstil samt av den barockimiterade inredning som man kompletterade med i samband med renoveringen 1947-48. Predikstolen är från 1721 medan det tunnvälvda taket och sannolikt även läktarbröstets apostlabilder målades 1738-39 av Detleff Ross. Bänkinredningen är från 1947-48 och altaruppsatsen i nybarock tillverkades 1954 efter ritningar av Sigfrid Ericsson. Den småskaliga orgeln är ett modernt inslag från år 1968. Rumsformen härstammar från 1703 då kyrkan förlängdes. De mer än meterdjupa fönsternischerna, de ojämna väggarna och kyrkorummets småskalighet ger tillsammans med dopfunten från 1200-talet en ålderdomlig prägel åt kyrkans interiör.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan bildar tillsammans med bland annat skolan, fornlämningarna och säteriet en välbevarad kulturmiljö med lång historisk kontinuitet och höga kulturhistoriska värden.
- Kyrkogårdens murar, grusade gångar, grindar och träd.
- Det Beijerska gravkoret, sarkofagen och Ekmanska familjegraven.
- Kyrkans bevarade medeltida murverk samt den medeltida dopfunten utgör omistliga historiska dokument - Exteriörens ålderdomliga prägel.
- Barockinredningen från 1700-talet.
- Tilläggen i nybarock stil från 1940- och -50-talet, särskilt altartavlan.
Inventeringsår (2005)
KILANDA kyrka har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor, sakristia i söder och vidbyggt torn med lanternin i väster. De vita slätputsade murarna genombryts av stickbågiga fönster. Valmat sadeltak med tegeltäckning samt kopparplåttäckt torn- och lanternintak. Ingångar genom tornets västfasad samt via sakristians östra fasad. Kyrkans småskalighet samt kraftiga, buktiga väggar ger intryck av hög ålder.
FASAD - Vit slätputs på långhusets och sakristians väggar. Putsen följer långhusmurarnas ojämnheter. Tornets första våning är murad i sten och slätputsad, däröver är tornkonstruktionen byggd i trä och klädd med vitmålad panel, liksom lanterninens väggar. De rödmålade, plåtklädda rundbågiga ljudluckorna sitter i lanterninen, en åt varje väderstreck. Framför varje öppning sitter ett vitmålat skyddsräcke. Sockel finns ej, däremot är enstaka grundstenar synliga på tornets syd- och nordsidor samt korets östra vägg. Mot södra långhusväggen är en stor gravsten i kalksten från 1600-talet lutad.
FÖNSTER - Stickbågiga fyrluftsfönster i ek med blyspröjsade antikrutor, tre åt söder och två åt norr. Det västra fönstret på södra fasaden markerar platsen för ingången till kyrkan fram till 1600-talets slut, då ny dörröppning upptogs i väster. I tornets första våning finns även ett rektangulärt fönster i ek, även detta med blyspröjsade antikrutor. Fönstersnickerierna är lackade. Över västporten i tornets andra våning sitter ett stickbågigt tvåluftsfönster, småspröjsat och målat i vitt. Över detta sitter på tredje våningen ett fönster med två lufter och rakt överstycke. Sakristian har ett stickbågigt tvåluftsfönster i ek åt söder och ett åt väster.
PORTAR - Porten i väst sitter i en djup nisch och är en stickbågig, rödmålad dubbeldörr som klätts med fiskbensmönstrad bred panel. Rak gjuten trappa med sex steg i natursten, enkla svartmålade räcken på båda sidor. Dörren till sakristian är en enkeldörr med rakt överstycke, även denna med rödmålad bred fiskbenspanel. Trappa av tre steg i natursten.
TAK - Långhusets och sakristians sadeltak är belagda med enkupigt lertegel, medan torntaket och lanterninens tälttak är klädda med rödmålat, skivtäckt plåttak. Tornet kröns av ett kors i koppar. Hängrännor och stuprör av vitmålad plåt. Enkla vitmålade taklister i trä under torn- och lanternintaket. Den vitmålade takgesimsen på långhuset är smal och helt slät.
KILANDA kyrka är en enskeppig salkyrka med rakt avslutat kor i öster och orgelläktare i väster. Ingång i väster via vapenhuset. I korets södra vägg finns en dörröppning som leder in till sakristian som vidbyggdes 1947-48. Kyrkorummet, vars skepnad härstammar från 1703 då kyrkan förlängdes i östlig riktning, är något bredare i öster än väster. Rummet är litet och ger tillsammans med de mer än meterdjupa fönstersmygarna samt takmålerierna och inredningen i barockstil ett intryck av hög ålder. Kyrkorummet fick sin nuvarande karaktär 1947-48 då en omfattande renovering genomfördes i syfte att återskapa den barockprägel som fanns i kyrkan före 1895 års stilrestaurering.
LÅNGHUS
GOLV - Golv av slipad kalksten i mittgången, lackat brädgolv under bänkarna. I mittgången ligger en blå matta.
VÄGG - Brädrivna, putsade väggar, kvastade och vitmålade. Västra delen av långhuset har medeltida väggar och hela östra delen härstammar från 1703. En skarv ungefär vid långhusets mitt markerar stötfogen mellan det medeltida murverket och det yngre. Längs med södra och norra långhusväggarna är väggarna klädda med en slät bröstning målad i samma kulör som bänkinredningens innandöme. Bröstningen sträcker sig strax över bänkarnas ryggar och avslutas upptill med en slät grågrön överliggare. Fönstret intill läktaren på norra sidan av långhuset kantas uppe vid valvbågen av otydliga målerifragment som påträffades i samband med 1947-48 års renovering.
PORT - Till vapenhuset i väster leder en stickbågig grågrön dubbeldörr belägen i en en- och en halv meter djup nisch. I varje dörrblad sitter en slät fyllning som täcker nästan hela dörrbladet, avfärgat i en ljusare grågrön nyans och med en avslutning upptill som följer dörrens stickbågiga form.
FÖNSTER - Fönstren i kyrkan byttes ut i samband med 1947-48 års renovering. Två stickbågiga fyrluftsfönster åt norr i och två åt söder, det östra paret delas med koret. I söder finns även i väster under läktaren ett litet kvadratiskt tvåluftsfönster med rutor och spröjsning lika de övriga fönstren. Detta är egentligen de nedersta två lufterna av ett högt fönster vars övre delar är igensatta och dolda bakom läktaren. Samtliga fönster sitter i meterdjupa vitputsade nischer och har enkla bågar av ek med blyspröjsade antikrutor. Fönsterbänkarna är gjutna i betong och ljust gråmålade, snickerierna i trä är vita.
TAK - Det tunnvalvda trätaket bemålades av Ditleff Ross år 1738-39. Det modifierades 1895 men återställdes och konserverades 1947-48. I samband med att en ny mindre orgel införskaffades till läktaren kunde äldre takmålerier som tidigare varit skymda tas fram och konserveras 1968 av konservator Thorbjörn Engblad. Taket är indelat i en mittsektion med olika religiösa motiv avbildade mot en blå himmel och sidopartier med kartuscher inramade av akantusmotiv i grå kulörer mot röd botten. I mittpartiet över koret syns korset och treenigheten samt änglar med basuner och över mittgången är Kristus avbildad tillsammans med änglar och andra figurer med textband. Över läktaren är helvetet avbildat. I kartuscherna längs takets sidor syns änglar med föremål kopplade till Jesu lidande. Mittpartiet avdelas från sidosektionerna med ett illusionsmålat listverk i grå kulörer. Även den kraftiga profilerade taklisten i trä är gråmålad.
KOR
GOLV - Förhöjt golv i ett steg av slipad kalksten framför första bänkraden. Förhöjt golv i ett steg även innanför altarringen, klätt i grå heltäckningsmatta.
VÄGG - Lika långhuset, men utan bröstning.
INNERDÖRR - Dörren till sakristian är en enkeldörr med rakt överstycke och en stor stickbågig fyllning. Färgsatt på samma sätt som porten till vapenhuset.
FÖNSTER - Ett stickbågigt fönsterpar delas med långhuset och är beskrivet ovan.
TAK - Se beskrivning av tak över långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret i trä byggdes sannolikt 1947-48. Det är målat i en beige kulör och har en stor liggande fyllning på framsidan, ådringsmålad i gråblått och vitt mot beige botten och med brun utanpåliggande omramning. Likadant färgsatta stående fyllningar förekommer på altarets sidor.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats från 1954 i nybarock, ritad av Sigfrid Ericsson och utförd av Erik Bengtsson. Uppsatsen har brun botten men domineras av ljusa röda, blå och gröna kulörer och sparsam förgylld ornering. Uppsatsen har tre huvudsakliga reliefer med korsfästelsen som huvudmotiv i mitten, placerad mot en upplyst, rundad nisch. På predellan syns en helt förgylld tavla med texten "Han är försoningen för våra synder: icke allenast för våra utan ock för hela världens". Tavlan flankeras av två flickor med gloria som håller varsin kalk med förgyllda blommor. Predellan avdelas från huvudmotivet med ett förkroppat listverk från vars sidor långsträckta blomsterkalkar och förgyllda vindruvsklasar hänger. Kraftiga långa blomsterkalkar med mindre blommor och fåglar flankerar även korsfästelsen liksom änglar som bär symboler för kärleken och hoppet. Över huvudmotivet syns ett brutet listverk med änglar med olivkvist samt i mitten en förgylld tavla. Även detta parti kantas av blomsterkalkar med blommor, fåglar samt druvklasar och under tavlan sitter en textband med inskriptionen "Det är fullkomnat". Uppsatsen kröns av en ängel med symbolen för tron - korset.
ALTARRING - Altarringen ansluter till korväggen och har stickbågig form med täckt barriär. Den tillverkades 1895 och modifierades vid 1947-48 års renovering då barriären kläddes in med träfiberskivor och fick fyllningar på sidorna. Den är målad i en gråbrun kulör och pryds på sidorna av i princip kvadratiska fyllningar med marmoreringar i gråbeige, blått och grått samt en beige, helt slät utanpåliggande omfattning. Överliggaren i trä är laserad i en grönbrun kulör och kantas nedtill av lister i beige och gult liksom barriärens nedersta parti. Sockeln är grå och knäfallet är klätt i ett grått tyg. Insidan av altarringen är målad i en beige kulör.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen med två kvarter som ansluter till väggen byggdes 1947-48. Bänkgavlarnas samt dörrarnas och bänkskärmarnas ramverk är färgrikt bemålade med en stiliserad marmorering i beige, rosa, svart grågrönt och gulbrunt. Gavlarna, som är smala och enkla med rakt överstycke, har även stänkmålats med svart färg. Överliggaren är helt slät och målad i en mörkare grågrön kulör. Stående rektangulär fyllning målad i beige, rosa och vitt med blå inramning på bänkdörrarna. Likadana fyllningar förekommer på bänkskärmarna fast utan den blå omfattningen. Ryggstyckena är något lutade och pryds av en liggande slät fyllning. Hela innandömet inklusive bokbrädan är laserat i en grågrön kulör. På sitsen finns en fast stoppad dyna, klädd i ett gröngult tyg. Längs södra korväggen står en korbänk, utformad och färgsatt precis som bänkinredningen men utan framstycke eller dörrar.
PREDIKSTOL - Predikstolen är ett barockverk utfört 1721 av bildhuggaren Mikael Smidt från Göteborg. Femsidig korg med ljudtak och rak trappa åt öster. Korgen är hållen främst i brunt och orange med inslag av grönt, beige, svart och förgyllningar. På korgens sidor, som marmorerats i svart mot brun botten, är skulpturer av Jesus och de fyra apostlarna insatta i rektangulära fält med svart botten, rundad avslutning i överkant och beigemålad ram. En av figurerna sitter i själva verket på trappräcket. Under varje figur står respektive apostels namn skrivet och under detta syns ett liggande rektangulärt fält infällt i korgväggen, med beige ram och en spegel dekorativt bemålad i orange och svart. På korgens hörn sitter överst ett änglahuvud och därunder vertikala snidade festonger i grönt och blått med förgyllda blommor och fåglar. I korgens neder- och överkant sitter ett listverk bemålat i orange och svart samt enkla lister i beige. Från korgens nederkant hänger förgylld akantusornamentik. Undersidan är svartmålad medan den profilerade åttasidiga foten är målad i brunt. Korgens insida är brunmålad och golvet och trappstegen är klädda i grå heltäckningsmatta. På räcket, som i övrigt är färgsatt på samma sätt som korgen, sitter även ett ovalt svart fält med en inskription i vitt. Överliggaren är målad i en beige kulör liksom korgens överliggare.
Det sexsidiga ljudtaket pryds på sidorna av listverk dekorerade i svart mot brun botten samt en inskription. På varje hörn sitter ett änglahuvud och från takets sidor hänger förgylld akantusornamentik med en snäcka i mitten. Takets undersida är målat i en beige kulör med tunna blå ornering. Detta omramas av ett listverk med svart dekor mot orange botten samt ett listverk marmorerat i svart mot brun botten, likt korgens sidor. Från taket hänger en duva målad i silver. Taket kröns på sidorna av hjärtformade blå kartuscher som omges av förgylld ornamentik med bland annat akantusblad.
ORGEL - År 1968 ersattes kyrkans nyklassicistiska orgel från 1926 i sin helhet. Det fanerade, omålade orgelhuset med rektangulär form har en tidstypisk enkel utformning med vikbara luckor på överstycket som döljer pipor placerade i tre rektangulära öppningar. Öppningsbara luckor finns även på orgelhusets sidor. Spelbordet är vänt åt väster.
LÄKTARE - Orgelläktaren i väster med rak bröstning upptar hela kyrkans bredd. Den bärs upp av tolv rundade, släta pelare som är sammanbyggda med bänkinredningen och som målats i samma grågröna kulör som bänkarnas innandöme. Pelarna har enkla krön med listverk i gråblått, gulbrunt, grågrönt och grått. Läktarens undersida är ett brädtak målat i vitt. Den fältindelade barriären pryds av målningar av Jesus och de tolv apostlarna, utförda av Ditleff Ross år 1738-39. Målningarna är insatta i ett utanpåliggande ramverk bestående av ett rundbågigt arkadmotiv. Ramverket är marmorerat i bruna kulörer, liksom överliggaren och listverket som avslutar barriären nedtill. I överliggarens underkant syns en smal tandad list med M-formad glugg. Gråmålat skyddsräcke i metall av senare datum. Läktarbarriärens baksida är målad i en grå kulör och golvet på läktaren är klätt i en grå heltäckningsmatta. På läktaren finns lösa stolar och en lång bänk som är ställd längs med södra långhusväggen. Utförande likt korbänken med undantag för ryggstödet som klätts med en dyna.
ÖVRIGT - Under det östra fönstret i söder sitter ett väggfast, vitt skåp för förvaring av antependier.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten består av en medeltida cuppa i amfibolit och en rundad, krysshamrad fot i granit tillverkad under 1900-talet. Den rundade och lite skeva cuppan har något buktade sidor som skrånar nedåt och är avslutad nedtill med vulst. Den enda utsmyckningen är en försänkt rits nära krönet. Dopfunten såldes 1870 men sattes in i kyrkan igen på 1930-talet.
NUMMERTAVLA - Kyrkans nummertavlor, som troligen härstammar från 1895, har varit nedtagna under en tid, men återuppsattes på 1980-talet. Tavlorna som är två till antalet är uppsatta på östra korväggen och är rektangulära med beigemålad botten. Ramverket med förkroppade hörn är avfärgat i en beigebrun kulör med förgyllda kanter. Den yttersta listen är blå. Brutet ornamenterat överstycke med detaljer i blått och guld.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01, 04
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors, Sakristia - Söder, Torn - Väster
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
KILANDA kyrka är en medeltida kyrka, med all sannolikhet uppförd under tidsperioden 1100 till 1350. Det äldsta skriftliga belägget för Kilanda är emellertid från 1425. Dopfunten i kyrkan är daterad till mitten eller slutet av 1200-talet. Enligt uppgift var kyrkans korparti ursprungligen av trä. Detta revs 1703 då kyrkan förlängdes med murar av sten i östlig riktning och fick ett rakt avslutat, fullbrett kor. Invändigt syns skarvar ungefär mitt på långhusväggarna som markerar var gränsen går mellan det bevarade medeltida murverket i väster och den senare tillkomna delen i öster.
År 1677 renoverades taket och två år senare byttes golv och bänkar ut. 1688 upptogs en ny port i väster. Fram till dess var ingången till kyrkan i söder på den plats där nu det mest västligt placerade långhusfönstret sitter. Vid den tiden fanns även ett vapenhus i söder. 1694 företogs nya arbeten i kyrkan, bland annat tillkom en ny läktare. 1738-39 målade Ditleff Ross kyrkans innertak och troligen även läktarbarriärens apostlabilder. Vid en senare renovering påträffades målningar på väggarna kring fönstren, möjligen kan även dessa vara verk av hans hand. Till barockinredningen i kyrkan hör även predikstolen som tillverkades 1721 av bildhuggaren Mikael Smidt från Göteborg.
1753 - 55 uppfördes ett nytt vapenhus vid porten. År 1805 revs klockstapeln och ett torn vidbyggdes på kyrkans västra sida med hjälp av bidrag från familjen Ekman på Kilanda säteri. Kyrkan renoverades år 1863.
En genomgripande renovering i historiserande stil företogs år 1895 under ledning av arkitekt Adrian Peterson. Fönstret i östra korväggen förstorades då och försågs av konstnären R Callmander med målerier föreställande Kristus som världshärskaren jämte evangelistsymbolerna. Fönstret fick också en pampig omfattning med kolonner och tresidig gavel. Övriga fönster arbetades om så att alla fick samma storlek. Bänkinredningen byttes ut och längs norra väggen i koret uppfördes en så kallad prästbänk, som användes som sakristia. Takmålerierna modifierades, predikstolen fick ny färgsättning i grå kulörer och väggarna försågs med dekorativa bemålningar. Med största sannolikhet renoverades kyrkan även utvändigt.
År 1926 insattes en orgel med nyklassicistisk fasad på läktaren. 1938 borttogs herrskapsbänken som stod intill södra väggen i koret.
1947-48 genomfördes ännu en omfattande renovering, den här gången i regi av arkitekt Sigfrid Ericson som hade målsättningen att återställa den barockprägel som fanns i kyrkan före 1895 års renovering. Bänkinredningen utbyttes på nytt och altarringens öppna barriär kläddes in med skivor. Takmålerierna och predikstolens ursprungliga bemålning framtogs och konserverades. Söder om koret vidbyggdes en sakristia och kaminen ersattes med elektrisk värmeledning. När väggarna reparerades invändigt påträffades spår av målerier kring fönstren. Fragment av dessa finns bevarade intill läktaren i norr.
Det bemålade korfönstret i öster från 1895 sattes igen 1954 och förvaras sedan dess i tornets andra våning. Samma år försågs kyrkan med en ny altaruppsats i nybarock, tillverkad av skulptören Erik Bengtsson efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericson.
Fasaderna renoverades i början av 1990-talet och då renoverades även dörrar och fönster. Taket omlades kring 1991-92 med begagnat lertegel. År 2000 ommålades vapenhuset och sakristian invändigt och samtidigt insattes nya förvaringsskåp i sakristian.
Arkiv och litteratur: Antikvarisk-topografiska arkivet. Regionmuseum Västra Götalands topografiska arkiv. Borgås, E (1968): "Kilanda kyrka". Från serien Västergötlands kyrkor, Göteborgs stift 18. "Starrkärr - Kilanda socknar" (1975) Red Johansson, O m fl. Muntlig källa.
År 1250-1299 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten tillverkades.
År 1675 Fast inredning - bänkinredning
Nya "stolar" insattes.
År 1677 Underhåll - takomläggning
Taket reparerades.
År 1721 Fast inredning - predikstol
Predikstolen tillverkades.
Konstnär - Bildhuggare: Michael Schmidt
År 1738-1739 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Det brädvälvda innertaket bemålades, troligen även läktarbröstet.
Konstnär - Dekormålare: Detlef (Ditlof) Ross
År 1863 Underhåll
Kyrkan renoverades. Ej specificerade åtgärder.
År 1895 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna byttes ut.
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
År 1895 Fast inredning - altarring
Ny altarring
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
År 1895 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Östra korfönstret förstorades och försågs med målerier. Övriga fönster arbetades om så att de alla fick samma storlek.
Konstnär - Glaskonstnär: Reinhold Callmander
År 1895 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålerierna modifierades.
Konstnär - Dekormålare: Martin Bernhard Wallström
År 1926 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
År 1947-1948 Konservatorsarbeten
Ursprunglig bemålning på inenrtak och predikstol framtogs och konserverades.
År 1947-1948 Teknisk installation - el
Ny elektrisk belysning.
År 1947-1948 Teknisk installation - värme
Ny uppvärmningsanordning.
År 1947-1948 Fast inredning - altarring
Troligen kläddes altarringen från 1895 med skivor.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1947-1948 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1954 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats i nybarock stil.
Konstnär - Skulptör: Erik Bengtsson
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1968 Konservatorsarbeten
Takmålerierna över läktaren konserverades.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1968 Fast inredning - orgel
Ny orgel med ny fasad.
År 1990-1995 Underhåll - omputsning
Utvändig omputsning.
År 1991-1992 Underhåll - takomläggning
Omläggning av långhustaket med begagnat lertegel.
År 2000-2001 Underhåll - målningsarbete, interiör
Sakristian och vapenhuset ommålades invändigt. Nya skåp insattes samtidigt i sakristian. Exakt årtal ej känt.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Borgås, E (1968): "Kilanda kyrka". Från serien Västergötlands kyrkor, Göteborgs stift 18. "Starrkärr - Kilanda socknar" (1975) Red Johansson, O. Muntlig källa. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin