Motivering (skydd): SURTE KYRKA uppfördes år 1912 i nationalromantisk stil efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericsson. Den är belägen på en låg, lummig höjd alldeles intill riksväg 45. På kyrkotomten finns även ett församlingshem byggt på 1960-talet, samt en villaliknande byggnad som bland annat används som kontor. Kyrkogården i Surte ligger högre upp i samhället, ca 500 m öster om kyrkan och anlades redan 1905.
Surte kyrka är en salkyrka med smalare kor i öster, sakristia i norr och vidbyggt vapenhus i söder. De stenklädda väggarna, portarna med forntidsinspirerad dekor och den ovanliga, låga tornhuven med sadeltak över koret särpräglar kyrkan. Med undantag för att merparten av kyrkans fönster blivit utbytta samt att delar av den tvärställda muren med portal vid kyrkans västvägg blivit nedtagen, är exteriören oförändrad sedan byggnadstiden. Kyrkans exteriör är därmed en välbevarad och tidstypisk representant för 1910-talets nationalromantiska kyrkor.
Det nationalromantiska stilidealet uttrycks interiört bland annat genom den mörka öppna takstolen av mörkbetsat trä, de dekorativa forntidsinspirerade slingorna längs taklisten och de smidda takkronorna med drakhuvuden. Kontrasten är stor mellan det höga mörka taket och de vitmålade, kala tegelväggarna, ett stildrag som för övrigt också kommer igen i den av samme arkitekt ritade Masthuggskyrkan i Göteborg (1914). Korpartiet är i stort sett oförändrat sedan byggnadstiden med snidad altartavla utförd av Henry Nilsson och murat altare, altarring och predikstol. Orgeln på läktaren från 1964, bänkarna från 1975 och dopfunten från 1991 är tillägg som harmonierar förhållandevis väl med interiörens ursprungliga gestaltning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkotomtens träd och grusade gångar.
- Kyrkans välbevarade exteriör.
- Ursprunglig inredning inklusive dörrar och armatur.
- Interiörens nationalromantiska karaktär.
Inventeringsår (2005)
SURTE KYRKA är en är en nationalromantisk byggnad med rektangulärt långhus, smalare rakt avslutat kor i öster, vidbyggd sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkans fasader är klädda i rundade stenar med mörkt brunmålad lockpanel på gavelröstena. Långhuset täcks av ett sadeltak klätt i skiffer liksom de övriga taken, och över koret syns en låg tornhuv med sadeltak och flöjel. Långhusets rektangulära fönster har vita snickerier och är placerade nära taklisten. Entré sker genom sakristian på västsidan eller genom porten i vapenhuset, även denna i väster. Utanför vapenhusets port finns en utbyggd svängtrappa med murar på båda sidor, utformade på samma sätt som kyrkans fasader. Vinkelrätt mot kyrkans västvägg löper en ca 2,5 meter hög mur med rundad portal.
TAK - Sadeltak klädda i skiffer. Kortaket och sakristians tak är valmade. Det sistnämnda är mycket flackt med ett utskjutande tak över entrén åt väster. Takfot utan profiler eller utsmyckningar, mörkt brunmålad. Över koret längst i öst en låg tornhuv med skifferklätt sadeltak och spånklädda gavlar. På toppen av denna, en flöjel med kula, kors och tupp.
FÖNSTER - Fyra rektangulära fönster åt söder och tre åt norr, placerade högt upp intill takfoten. Ett likadant åt söder i koret, placerat något högre än de i långhuset. Dessa fönster har mittpost och tre glas, det mittersta med blyspröjsat antikglas medan det inre och yttre består av planglas. Åt väster två kvadratiska fönster med samma form som de ovan nämnda fast med en blyspröjsad oval ruta i mitten. Över dessa sitter på andra våningen ett högt rundbågigt fönster med spröjs i trä. Ett helt runt fönster sitter i norrväggen i passagen mellan ytterdörr och kyrkorum i sakristian. Detta fönster är med stor sannolikhet ursprungligt. Ett kvadratiskt fönster åt öster och ett åt norr i sakristian, helt lika de i västra långhusväggen. I vapenhuset sitter ett kvadratiskt fönster åt söder, med annorlunda spröjsning men i övrigt helt likt sakristians fönster. Samtliga snickerier är vitmålade och har fönsterbänkar i mörk natursten.
FASAD - Fasaderna är klädda i rundade stenar, hämtade från stengärdesgårdar i Skårdal norr om Surte. Gavelröstena är liksom korfasadernas över delar
klädda i stående lockpanel som avfärgats i en mörkbrun kulör. Sockel saknas.
PORT - Portarna, som är ursprungliga, finns på vapenhusets och sakristians västsidor. Till vapenhusdörren kommer man via en svängtrappa i natursten med murar på båda sidor, utformade på samma sätt som kyrkans fasader. Rödmålad dubbeldörr med rakt överstycke och snedställd panel. Den ursprungliga nyckelskivan finns kvar liksom kläppen och de svartmålade gångjärnsbeslagen med tidstypisk nationalromantisk utformning. Dörren till sakristian är helt lik del ovan nämnda med undantag för att det är en enkeldörr med stubbade hörn samt panel lagd i rombmönster. Liksom på den andra dörren ser trycket ut att vara utbytt. Öster om sakristian finns även en nedgång till källaren med tak och liggande dubbeldörr klädda i plåt.
SURTE KYRKA är en nationalromantisk salkyrka med rektangulärt långhus, smalare rakt avslutat kor i öster och orgelläktare i väster. Det smalare korpartiet avskiljs från resten av kyrkorummet med en låg, rak korbåge. Med begreppet kor avses här såväl det smalare korpartiet som den yta som sträcker sig fram till första bänkraden. Vid kyrkorummets sydvästra hörn finns en dörr till vapenhuset i söder. Från vapenhuset leder en trappa upp till läktaren. Altarringen, som löper från vägg till vägg i det smalare korpartiet, är murad i tegel liksom altaret, predikstolen och dopfunten. Bänkinredningen är öppen och når ej väggen. Det nationalromantiska stilidealet uttrycks bland annat genom den mörka, öppna takstolen av mörkbetsat trä och forntidsinspirerad dekor i form av till exempel djurhuvuden och skurna och målade slingor. Kontrasten är stor mellan det höga mörka taket och de ljusa, låga väggarna. All fast inredning är ursprunglig om inget annat nämns.
LÅNGHUS
GOLV - Rött tegel i mittgången, lackat trägolv under bänkarna. Den teglade gången börjar vid dörren till vapenhuset och leder fram till koret, övriga golvytor är av trä.
VÄGG - Vitmålad tegelmur.
PORT - Dörren till vapenhuset i väster är en slät, rakt avslutad enkeldörr laserad i grönt. Tvärgående ribba upp- och nedtill i höjd med gångjärnen. Nyckelskivans form påminner på tidstypiskt vis om ett djurhuvud. Trycket kan vara av senare datum. Dörren är med största sannolikhet ursprunglig.
FÖNSTER - Tre rektangulära fönster åt norr och fyra åt söder, där det som är beläget längst åt öster delas med koret. Fönstren är av treglastyp, den inre och yttre rutan är ospröjsade medan den mittersta har små blyspröjsade antikglas. Korsposten är uppbyggd av rundstavar. Under läktaren i väster sitter två kvadratiska fönster med samma konstruktion som de ovan nämnda fönstren men med en oval ruta i mittfönstret. Ett högt rundbågigt fönster över läktaren i samma vägg med korspost och innanbåge av treglas.
TAK - Trätaket i brunlaserad furu är öppet hela vägen upp i nock och har synliga takstolar. Längst ned nära övergången till väggen finns ett lodrätt takparti som nederst pryds av en målad dekor i blått, bestående av en slinga inspirerad av vinkingatidens ornamentik. Bjälkarna som löper tvärs över kyrkorummet pryds av en annan blåmålad slinga med röda inslag. I taket hänger flera ursprungliga smideskronor som ritats av Sigfrid Ericsson och som bland annat är prydda med drakhuvuden.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Nej
KOR
GOLV - Rött tegelgolv, förhöjt i två steg i höjd med korbågen. Innanför altarringen är teglet ytterligare något förhöjt. Lackat trägolv där det en gång stått bänkar, troligen är två rader borttagna.
VÄGG - Lika långhuset.
INNERDÖRR - Dörren i det bredare korpartiet åt väster leder till en liten passage mellan kyrkorummet, sakristian och ytterdörren. Denna dörr är en rakt avslutad enkeldörr laserad i en mörkblå kulör, bemålad mitt på med ett hjulkors i en ljusare kulör. Liksom dörren mot vapenhuset i väster är den helt slät med en tvärgående ribba upptill och nedtill i höjd med gångjärnen. Dörren mot sakristian i norr i det smalare korpartiet är helt lik den ovan nämnda dörren med undantag för överstycket som här är rundbågigt. Den är placerad i en djup nisch med två trappsteg från koret ned till sakristian. Mellan sakristian och predikstolen leder en smal enkeldörr med stubbade hörn, avfärgad i samma mörkblå kulör som de ovan nämnda dörrarna.
FÖNSTER - I det bredare korpartiet finns ett rektangulärt fönster åt söder med korspost, detta har beskrivits under rubriken Långhus - fönster. I det smalare korpartiet finns ett likadant fönster beläget högt upp, nära taket.
TAK - Innanför korbågen är taket platt och klätt med brunlaserad furupanel lagd i rombmönster.
FAST INREDNING
ALTARE - Rektangulärt, väggfast altare i original, murat i tegel som vitslammats. På ovansidan en skiva av slipad kalksten.
ALTARRING - Altarringen, som löper från vägg till vägg i det smalare korpartiet, är original sedan byggnadstiden och murad i tegel som vitmålats. Den har ett något framspringande mittparti och två dörrar laserade i mörkblått likt de övriga dörrarna i koret. Mitt på dörrarna syns en skuren slinga som bildar en rundel. Överliggare och knäfall är klädda i ett orange tyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen härstammar sannolikt i sin helhet från 1975. Bänkarna når ej väggen och är något snedställda in mot mittgången. De är laserade i en rödbrun kulör med dynor på ryggstycke och sits klädda i ett blått tyg. Gavlarna är rektangulära och saknar dekor med undantag för en längsgående slits på mitten. På ryggstyckenas baksidor sitter psalmboksstöd samt en smal bokhylla, avfärgade på samma sätt som bänkarna i övrigt. Bänkskärmar saknas.
PREDIKSTOL - Predikstolen av tegel är ursprunglig och inmurad i vägglivet intill korbågens norra hörn, där det smalare och bredare korpartiet möts. Den har fyrsidig planform och vitmålade väggar. Under den utkragande överliggaren, även denna i tegel, syns en murad tandad list liksom i korgens underkant. Till predikstolen kommer man via sakristian.
ORGEL - Orgeln från 1965 är tillverkad av Erik Lindegren, Göteborg. Fasaden är symmetriskt uppbyggd i lackad furu med öppningar där det kantande träet är laserat i en mossgrön kulör. På sidorna sitter två höga, rektangulära öppningar med pipor av trä. I mitten över spelbordet sitter pipor i en rektangulär öppning bakom öppningsbara luckor. Över dessa luckor sitter tre rektangulära öppningar med metallpipor, där det mittersta partiet är högre och större än de båda andra. Spelbordet är vänt åt väster.
LÄKTARE - Läktaren i väster upptar hela rummets bredd. Den bärs upp av fyra rundade, rödmålade pelare som är placerade på rad i läktarens framkant. Pelarna har bilad yta och den övre tredjedelen är räfflad. Läktarbröstet av brunlaserat trä är uppbyggt av bilat trä. Den översta stocken har en utskuren dekor bestående av en blåmålad forntidsinspirerad slinga. Överst ett rödmålat skyddsräcke i metall. På läktarens undersida syns en lockpanel samt de frilagda bjälkarna som bär upp golvet. Läktarens golv är klätt i en grå heltäckningsmatta.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan i trä från 1912 är utförd av bildhuggaren Henry Nilsson. Den består av ett skulpterat krucifix med en genombruten rundbågig ram. I korsets yttre kanter syns utskurna symboler för de fyra evangelisterna. Den omgivande rundbågiga ramen består av skuren akantusornamentik, huvudsakligen avfärgad i en gråblå kulör.
DOPFUNT - Fyrsidig dopfunt murad i tegel år 1991. Placerad i södra delen av det bredare korpartiet. Funtens planform är rektangulär. Dess vitmålade liv är rakt, något avsmalnande vid foten. Överst två kraftiga slipade naturstensskivor, den övre är något utkragande över den undre. I den översta skivan finns en urgröpt skål. Strax under stenskivorna syns en teglad, tandad list.
NUMMERTAVLA - I kyrkan finns två så gott som identiska nummertavlor, placerade på var sida om korbågen. De har rektangulär form och är svartmålade med vegetativt mönstrat överstycke skulpterat i trä. Såväl överstycket som den omgivande ramen är blåmålad med enstaka röda detaljer. Den ena tillverkades 1912 av bildhuggaren Henry Nilsson, den andra en tid senare av den lokala konstnären Karl Friberg.
Fasadkulör (2005): Brun, Ofärgad
Antal våningar (2005): 01
Byggnadsdel (2005): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Väster, Sakristia - Norr, Takryttare, Tupp, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Takryttare
Inventeringsår 2016
SURTE KYRKA från år 1912 uppfördes i nationalromantisk stil på frivillig väg efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericsson. Behovet av en kyrka på orten hade vid den tiden vuxit sig stort eftersom befolkningen hade nära åtta km till sockenkyrkan i Nödinge. Glasbruket skänkte en tomt för ändamålet och bekostade såväl sprängning som grundläggning. Kyrkans fasader byggdes av rundade stenar som hämtats från gärdesgårdar i Skårdals by, en dryg kilometer norr om Surte. Pannrum under sakristian och värmeledning fanns med redan från starten. Den invändiga målningen i kyrkorummet genomfördes något eller några år efter kyrkans uppförande.
År 1953 togs en bit av portalen väster om kyrkan ned i samband med vägens breddande, och muren som löper längs med kyrkans västra fasad anlades. I mitten på 1960-talet fick kyrkan en ny orgel tillverkad av Lindgrens orgelbyggeri i Göteborg. År 1975 lades skiffertaket om och nya bänkar insattes i kyrkan. Möjligen var det vid samma tillfälle som kyrkans fönster byttes ut. År 1991 försågs kyrkan med en ny dopfunt, murad i tegel.
År 1912 Ändring
Ändring - Den ena nummertavlan tillverkades detta år, en likadan tillkom en tid senare. Kopian tillverkades av Karl Friberg, Surte.
Konstnär - Bildhuggare: Henry Nilsson
År 1912 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär - Bildhuggare: Henry Nilsson
År 1912 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor. Rektangulärt långhus, smalare kor i öster, vidbyggd sakristia i norr och vapenhus i väster.
Byggmästare: Albin Gustafsson
Byggmästare: Carl-Wilhelm Gustafsson
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1912 Fast inredning - altarring
Altarring murad i tegel.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1912 Fast inredning - altare
Altare murat i tegel.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1964 Fast inredning - orgel
Tillstånd att byta orgel.
År 1975 Fast inredning - altarring
Altarringens knäfall och överliggare omkläddes med orange tyg.
År 1975 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar.
Arkitekt: Arne Nygård
År 1975 Underhåll - takomläggning
Taket av grythytteskiffer omlades. Plåtdetaljer av kopparplåt.
Arkitekt: Arne Nygård
År 1991 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt murad i tegel.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Regionmuseum Västra Götaland. (2001): "Glasbruksmuseet i Surte. Kulturhistorisk utredning"
Nationalencyklopedin.
Informationsblad i kyrkan: "Surte kyrka 85 år" och "Kyrkan vid vägen" .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin