Motivering (skydd): Starrkärrs kyrka är belägen på en mindre höjd i ett öppet odlingslandskap. Kyrkan ligger i ett traditionellt sockencentrum där kärnan förutom kyrkan utgörs av prästgården, lönebostället och ett äldre skolhus. Till kyrkan hör en stor och långsträckt kyrkogård som utvidgats i ett flertal etapper, senast år 2004. Kyrkogården omramas till stora delar av karaktärsskapande trädkransar med bland annat ett antal åldriga ekar, samt kallmurar med smidesgrindar. Kyrkan har haft två föregångare varav den äldsta anses ha uppförts redan på 1200-talet. Den kyrkogård som omger kyrkan är av medeltida ursprung.
Starrkärrs kyrka är en vitputsad nyklassicistisk kyrka från 1842 med torn i väster från 1832. Dess exteriör karaktäriseras av en för tiden typisk stramhet med relativt få dekorativa detaljer, vitputsade väggar och stora rundbågiga fönster. Portalerna i söder och norr med tandsnitt och tornets frontoner vid taklinjen förstärker det klassicistiska intrycket. Portarna är utbytta under 1930- talet men i övrigt har exteriören genomgått få förändringar, vilket gör kyrkan till en god representant för de nyklassicistiska kyrkobyggnader som uppfördes under mitten av 1800-talet.
Kyrkorummet i Starrkärrs kyrka är eklektiskt och präglas stilmässigt av såväl nyklassicism och barock samt tillägg från år 1918 och 2000. Rummets nyklassicistiska skepnad är kvar från byggnadstiden, liksom altarringen, korbänkarna och den nisch som utgör bakgrund till krucifixet över altaret. Från kyrkans föregångare kommer barockinslag i form av predikstolen (1682, ändrad 1738) och läktarbröstets målningar (1700-talet). Vid 1918 års renovering tillkom bland annat bänkinredningen och omfattningen till altaruppsatsen med pilastrar och trekantsgavel, som stämmer väl överens med den ursprungliga inredningen. Från år 2000 härstammar läktarunderbyggnaderna, de båda altarna samt en kopia i trä av kyrkans medeltida dopfunt (originalet förvaras på Historiska museet i Stockholm). Den färgstarka färgsättningen från samma år präglar rummet i hög grad och håller samman inredningens olika delar.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med församlingshemmet samt skolbyggnaden ett traditionellt sockencentrum med lång historisk kontinuitet.
- Kyrkotomten såsom bärare av en lång kyrkotradition på platsen.
- Kyrkoanläggningens träd, grindar, kallmurar och gravramar.
- Kyrkans exteriör representerar de stilrena nyklassicistiska sockenkyrkorna. - Predikstolen och läktarbröstets målerier i barockstil.
- Kyrkans ursprungliga inredning.
- Altaruppsatsen
Inventeringsår (2005)
STARRKÄRRS kyrka har ett rektangulärt långhus med smalare, rektangulär sakristia i öster och torn med öppen lanternin i väster. De vitputsade murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Halvt valmtak med tegeltäckning samt kopparplåttäckt torntak och lanterninhuv. Ingångar genom tornets västfasad, via portarna i söder och norr samt via sakristians nordfasad.
FASAD - Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita. Då byggnaden ligger mitt på en liten höjd är den spritputsade, utspringande sockeln hög i väster och öster, medan den försvinner helt mitt på långhuset. I södra och norra långhusfasaderna syns enkla vitmålade ankarslut. Profilerad vitmålad taklist. Porten i söder flankeras av två stora gravstenar i kalksten, troligen från 1600-talet, som är infällda i putsen. Över porten i väster sitter i putsen en textplatta med följande förgyllda inskription: "Upbygdt År 1832 under konung Carl XIV Johans regerg." I tornfasaden sitter åt väster, norr och söder svartmålade ankarjärn med bricka av gjutjärn. Rundbågiga ljudluckor med dubbla dörrar åt alla fyra väderstreck. På var sida om luckorna sitter vita pilastrar som i sin tur flankeras av rektangulära, svartmålade fält. Tornfasaderna kröns av frontoner med tandad fris och en svartmålad rundel i gavelfältet (troligen igensatta fönster) och i underkant en konsolfris. Lanterninens väggar är klädda i koppar.
PORTAR - Portarna åt söder, väster och norr består av dubbeldörrar, sannolikt insatta vid 1961-62 års renovering, med raka överstycken och klädsel av fiskbenslagd panel i ek som klarlackats. I söder och norr sitter portarna i utspringande rundbågiga portaler i slätputsat utförande med tandsnitt längs valvbågen och markerad slutsten. I valven över dörrarna sitter lunettfönster med strålformig spröjs. Västporten sitter i en enklare, rundbågig och svagt utspringande portal. En hög trappa med 14 steg av natursten leder upp till denna port från den asfalterade gången nedanför. Trappan kantas av gråmålade kraftiga barriärer i betong som spritputsats på utsidorna och slätputsats på insidorna. Dörren till sakristian vetter mot norr och är en fiskbensmönstrad, lackad enkeldörr. Bredvid den, vettande mot öster, sitter en svartmålad enkeldörr i metall.
FÖNSTER - Rundbågiga fönster, fyra åt norr och fyra åt söder, placerade i grunda nischer med smala solbänkar av gråsten. Fem lufter och träspröjsade rutor. Över portarna i söder och norr sitter lunettfönster med strålformig spröjs. I tornets bottenvåning sitter ett rundbågigt fönster åt norr och ett åt söder med sex lufter och över porten sitter ett lunettfönster. På våning två syns ett helt runt fönster i södra respektive norra fasaden och mot väster vetter ett rundbågigt fönster med slätputsad rundvälvd omfattning. Över detta sitter i sin tur ett helt runt fönster. Sakristian har ett stickbågigt fönster åt söder och ett åt öst med fyra lufter och småspröjsade, tonade rutor i innanbågarna. Samtliga fönstersnickerier är gråmålade.
TAK - Enkupigt betongtegel över långhusets halva valmtak och sakristians valmtak. Torntaket och lanterninhuven är belagda med kopparplåt.
Kyrkorummet i Starrkärrs kyrka är stort och ljust med färgsättning från år 2000 i främst röda, gröna och gula kulörer. Fullbrett, rakt avslutat kor i öster och orgelläktare i väster. Rummets skepnad är nyklassicistisk och oförändrad sedan byggnadstiden. Inredningen är eklektisk och härstammar från 1600- till och med 2000-talet.
LÅNGHUS
GOLV - Oljat trägolv. En låg fast ramp i trä förbinder långhusgolvet med det förhöjda korgolvet.
VÄGG - Vita slätputsade väggar.
DÖRRAR - Portarna åt söder och norr är dubbeldörrar med raka överstycken. De är målade i en grå kulör liksom den profilerade karmen. På varje dörrblad sitter tre fyllningar, samtliga prydda av en utanpåliggande räfflad dekoration med rombisk form. Porten mot vapenhuset härstammar troligen från 1918 års renovering och är en gråmålad dubbeldörr med spröjsade fönster i den övre halvan. På den undre delen av varje dörrblad finns två släta, liggande fyllningar placerade över varandra.
Dörrarna in till rummen under läktaren är gråmålade enkeldörrar med tre släta fyllningar och mörkare grå ramar kring varje fyllning. Två av fyllningarna är stående, emellan dessa finns en liggande smalare fyllning. På var sida om altaruppsatsen i östra korväggen finns en gråmålad enkeldörr som leder in till sakristian. Dessa pryds av tre fyllningar, den nedre och undre är rektangulär med utanpåliggande list i mörkare grått. Den mittersta, liggande fyllningen dekoreras av en räfflad romb och saknar omramande list.
FÖNSTER - Fyra stora rundbågiga fönster åt söder respektive norr, det östra paret delas med koret. Över porten i norr och söder sitter ett lunettfönster med strålformig spröjs. Fönstren är placerade i djupa nischer och har fönsterbänk av polerad kalksten. De stora fönstren har dubbla bågar och fem lufter inklusive den översta lunettformade luften. Innerbågen saknar spröjs. Samtliga fönstersnickerier är målade i en grå kulör.
TAK - Tunnvälvt trätak avfärgat i en gul kulör. Taklisten är relativt smal och målad i rött och grönt med tandsnitt i gult.
LÄKTARUNDERBYGGNADER - År 2000 byggdes samtalsrum, toalett, klädgarderob och förvaring in under läktaren. Samtidigt uppfördes också en svängd trappa längs med norra långhusväggen som löper upp till läktaren.
KOR
GOLV - Oljat golv i ek.
VÄGG - Lika långhuset.
FÖNSTER - Två rundbågiga fönster som delas med långhuset.
TAK - Lika långhuset. Taklisten fortsätter även över den vitputsade östväggen.
FAST INREDNING
ALTARE - Kyrkan har två altare, ett murat i tegel och ett fristående versus populum-altarbord i trä som står framflyttat ett stycke i koret. Vid renoveringen år 2000 togs det murade stenaltaret från 1961 ned och murades upp igen. Ett litet relikskrin murades in med dokument från tiden för renoveringen. Altaret, vars sidor är murade i tegel medan mittpartiet är av gråsten, är segmentformat och insatt i den nisch som bildar fond för krucifixet. Det täcks på ovansidan av en hyvlad stenskiva, troligen av sandsten. Versus populum-altaret är ett rektangulärt gråmålat bord med fyrsidiga ben som marmoreringsmålats i rött. Upptill på varje ben sitter ett slätt förgyllt kapitäl. Ovansidan utgörs av en slipad kalk- eller sandstensskiva med förgyllda konsekrationskors på mitten och vid de fyra hörnena. Även detta altare byggdes vid renoveringen år 2000.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen i Starrkärrs kyrka består av ett krucifix som placerats i en rundvälvd nisch, som omges av dubbla pilastrar under en tempelgavel med änglar och strålglans. Nischen är troligen ursprunglig men till en början stod ett förgyllt kors i denna nisch. 1918 byggdes den pampiga omfattningen med tempelgavel, pilastrar och änglar upp. 1961 togs änglarna med sitt textband ned och det förgyllda korset ersattes med ett krucifix, troligen skulpterat av Erling Valldeby. Änglarna, textbandet och solen sattes upp igen 1981.
Nischen är idag målad i blå kulörer och omramas av ett förgyllt listverk som i sin tur kantas av en smal räfflad pilaster som marmoreringsmålats i en grön kulör. Dessa flankeras i sin tur av dubbla släta pilastrar, marmoreringsmålade i rött, med förgyllda baser och korintiska kapitäl. Pilastrarna står på socklar som ådringsmålats i en brun kulör med krön och bas som marmorerats i svart och grått. Pilastrarna bär upp det brutna tresidiga gavelfältet som kröns av en stor förgylld sol med strålglans och symbolen för treenigheten i mitten. På gavelns sidor sitter två stora änglar som håller ett textband med orden "Ära vare gud i höjden", som hänger över gaveln. Gaveln är färgsatt i marmorerat grönt med inslag av rött och guld. I gavelns underkant och på gavelsidornas insidor syns tandlister, målade i en mörkt blå kulör. Gavelns nedre stycke sammanfaller med den tandade taklisten som löper över långhusets östra vägg.
ALTARRING - Rundad altarring som inte ansluter till väggen. Ljust gråmålade dockor med mörkare grå marmorering bär upp en blå överliggare i trä. Knäfallet är klätt i blå sammet, sockeln är gråmålad. Altarringen delades i fyra sektioner i samband med renoveringen år 2000.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen som inte ansluter till väggen insattes 1918 och fick senast ny färgsättning år 2000. Fyra kvarter, de främre har sex bänkrader, de bakre sju. Gavlarna, som har en rak form med rakt överstycke, svänger ut och blir bredare strax ovanför sitsen. Sidorna pryds av en fyllning som marmorerats i beige och grönt med inslag av gult. Fyllningen har en grönmålad omfattning samt en förgylld list. I fyllningens rundvälvda krön avtecknar sig ett skuret fyrsidigt kors, målat i en beige kulör. Överliggaren är gråmålad och kantas undertill av ett tandsnitt med vit botten. Bänkskärmarna dekoreras av stora kvadratiska fyllningar med samma färgsättning som bänkgavlarna. Ryggarna, som är relativt raka, är klädda med liggande panel som laserats i en grön kulör. Fast dyna klädd i en grönt tyg. Även bokbrädan och innandömet är laserade på samma sätt som ryggarna, förutom gavlarna som är röda även på insidan. Bakom bakersta norra bänkraden sitter en manöverpulvet med samma färgsättning som bänkarna.
KORBÄNKAR - I koret finns två L-formade korbänkar placerade i hörnena norr och söder om altaruppsatsen. Samma färgsättning och indelning som bänkinredningen. Sannolikt ursprungliga.
PREDIKSTOL - Predikstolen i barockstil tillverkades år 1682 men ändrades 1738 av skulptören Jonas Elfvenberg från Borås. Predikstolen som är placerad vid korets norra väg har en femsidig korg och rak trappa åt öster. Vid 1961 års renovering framtogs den ursprungliga färgsättningen, som går i brunorange, grått och brunt med enstaka förgyllda, gröna och blå inslag. På korgens orangebruna sidor sitter skulpturer, snidade av Jonas Elfvenberg, som bland annat symboliserar tro, hopp och kärlek. Skulpturerna inramas av ett rundbågigt arkadmotiv målat i grått med en skuren fris upptill, dekorerad med kymation och tandsnitt med M-formad glugg. På en av korgens sidor saknas skulptur, här står istället inskriptionen "ANNO 1738 J.E.B", vilket anspelar på Elfvenbergs arbeten på korgen. På korgens hörn sitter vita joniska kolonner med förgyllda kapitäl. Kolonnerna står på höga socklar som pryds av en skuret blad- och rankmönster som målats i en blå kulör. Under symbolerna för tro, hopp och kärlek avtecknar sig ett horisontellt listverk som avskiljer ett nedre parti på korgen, som målats i en brun kulör. På detta parti sitter kartuscher med ljust grå ramverk och förgyllda inskriptioner. Upptill kröns korgen av ett utskjutande profilerat listverk i brunt, grått och grönt. Korgen, vars undersida är helt slät, står på ett gråmålat understycke som sammanfaller med trappans underrede.
Ljudtaket är åttasidigt och har blåmålad undersida, från vars mitt en förgylld duva hänger. Undertaket kantas på sidorna av en grönmålad ram med skurna förgyllda blommor på hörnena. Listverk på sidorna i brunt, grått och grönt. Ovansidan är gråmålad och kröns av ett förgyllt kors, över hörnena sitter delvis förgyllda palmetter. Taket pryds även av en skulpterad ängel med basun. Trappans räcke pryds av tre fyllningar med grå ram och vit botten som bemålats med blommor. Själva barriären är målad i en brunorange kulör likt korgen, mellan fyllningarna syns målade girlander i vitt och grått. Nederstycket är brunt som på korgen, även överliggaren är likadan som korgens. Korgens och trappräckets insida är målat i en grå kulör liksom trappstegen.
ORGEL - Orgeln med tredelad fasad i nyklassicistisk stil är från 1865. Det nuvarande verket tillverkades 1961 av orgelfirman Bröderna Magnusson. Fasaden, med synliga pipor i de rakt avslutade öppningarna, är huvudsakligen målad i en rödbrun kulör med grå, blå och förgyllda partier eller ornament. Öppningarna flankeras av släta gråmålade pilastrar med guldkantade fyllningar som målats i en blå kulör. Under sidosektionernas öppningar syns ett brunt smalt parti med list upptill i grönt och gult. Varje sektion avslutas upptill med ett grått listverk med inslag av grönt och guld. Den mittersta sektionen, som är högre än sidosektionerna, har även ett förgyllt tandsnitt och i överkant förgylld akantusornamentik med lyra och korslagda basuner i mitten. Alla de tre sektionerna kröns på sidorna av förgyllda urnor. På spelbordets sidor är fasaden gråmålad med spjäll av rundstavar genom vilka fler pipor är synliga.
KORORGEL - Vid södra korväggen står en orgel från 1967-68, byggd av Västbo orgelbyggeri. Tidstypiskt enkelt orgelhus med rektangulär form, tillverkat i ek som laserats i vitt. Framsidan täcks av vikbara luckor bakom vilka piporna sitter.
LÄKTARE - Läktaren, vars barriär har ett rundat utskjutande mittparti, upptar hela kyrkans bredd och täcker delvis de mest västligt placerade fönstren. Den bärs upp av 12 kvadratiska pelare som marmoreringsmålats i röda kulörer med enstaka inslag av blått. Pelarna har en förgylld slät list upptill, krön och bas är ådringsmålade i svart och grått. Läktarens fältindelade barriär visar målningar föreställande Kristus och sju av apostlarna som utförts av Detleff Ross troligen år 1738. Målningarna återfanns på en gård i närheten och uppsattes på läktarbröstet i samband med 1918 års renovering. Målningarna sitter i ett rektangulärt ramverk med en smal, profilerad förgylld list runt om. Det finns 17 ramar på barriären men bara åtta målningar eftersom alla inte kunnat återfinnas. Vissa av ramarna har därför endast en svart fyllning med en tunn marmorering i mörkgrått. Läktarbröstet är i övrigt målat i en röd kulör med överliggare och list nedtill i två grå kulörer. Upptill ett senare tillkommet skyddsräcke i gul metall. Läktarbarriärens baksida är målad i en grå kulör, golvet är ett oljat trägolv. Sex bänkar söder om orgeln och fyra i norr med samma utförande och färgsättning som bänkarna nere i kyrkorummet.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Sedan 1868 förvaras kyrkans medeltida dopfunt i täljsten på Historiska museet i Stockholm. Denna dopfunt, som sannolikt tillverkats på 1200-talet, har bildat skola för en grupp av dopfuntar i täljsten med fyrlobig cuppa som bevarats i flera kyrkor i Västsverige. År 2000 tillverkades en replik av denna dopfunt i stavlimmad björk till Starrkärrs kyrka. Den har en högrest cuppa med rakt liv och växtornament längs sidorna i tolv arkadfält och avslutas nedtill med en rundstav. Den fyrpassfomade foten med enkel fotskiva övergår i skaftet som på mitten pryds av en rundstav.
Mellan originalet från 1200-talet och repliken har det funnits en 1890-tals funt samt en som tillverkades år 1962 av konstnären E Sand.
NUMMERTAVLA - Två nummertavlor är placerade på pelare som sammanbyggts med korbänkarna på båda sidor om altaruppsatsen. Den norra altartavlan är enligt uppgift från 1740-talet medan den södra är en kopia tillverkad år 1918. De vita rektangulära tavlorna har svarta siffror i metall och förgylld ram som omges av akantusornamentik. Överstycket består av en svartmålad kartusch med förgylld inskription som omges av akantusornamentik och kröns av ett förgyllt kors.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning.
SAKRISTIA - Bakom koret i öster.
TORN - Ej besökt.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01, 05
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors - På kula, Kor - Öster, Portal, Sakristia - Öster, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Vidbyggnad
Inventeringsår 2016
STARRKÄRRS KYRKA är en vitputsad nyklassicistisk kyrka från 1842 som har haft två föregångare. En liten stenkyrka med rektangulär planform och smalare lägre kor uppfördes på platsen troligen redan på 1200-talet. 1721 ersattes den med en ny stenkyrka med torn. År 1832 revs tornet som då var mycket förfallet och ett nytt torn uppfördes. De resterande delarna revs emellertid år 1842 (förutom det tio år gamla tornet) och en ny kyrkobyggnad med rektangulärt långhus och rektangulärt kor uppfördes. Byggmästare var Pehr Nilsson och Peter Pettersson från kyrkobyggarsläkterna i Bollebygd och Sandhult som låg bakom uppförandet av ett stort antal kyrkor i Västsverige på 1800-talet.
År 1870 renoverades tornet och 1912 ersattes kakelugnen i kyrkan med ny uppvärmning genom varmluft. 1918 kom kyrkan att genomgå en omfattande invändig renovering efter arkitekt G Ljungmans förslag. I samband med detta byttes bänkinredningen ut och en ny stor omfattning med dubbla pilastrar och trekantsgavel med strålglans och änglar sattes upp kring altaruppsatsen i östra korväggens nisch. Tresidiga gavlar sattes även upp över dörrarna till sakristian. Utöver detta markerades taklisterna, rummets hörnen och fönster med en bred dekorativ bemålning och väggarna försågs med en marmorerad bröstningsmålning från golvet till ett stycke över fönsterbänkarna. Kyrkorummet fick även nytt golv och innertak. Äldre målningar från den tidigare kyrkan, föreställande Kristus och några av apostlarna, återfanns och uppsattes på läktarbarriären vid samma tillfälle. De antas vara utförda av Detleff Ross på 1700-talet.
Elektrisk belysning installerades 1920 och året därpå omputsades fasaderna. I slutet av 1930-talet försågs kyrkan med ny värmeledning och källaren under sakristian ombyggdes till pannrum. Dessutom fick kyrkan nya ytterdörrar i ek vid samma tid.
1961 var det dags för nästa omfattande renovering, denna gång under ledning av arkitekt Herman Norgren. Väggmålerierna från 1918 målades över och en ny orgel införskaffades, dock med bevarande av den gamla fasaden. Den medeltida kyrkans grundmurar påträffades i samband med renoveringen liksom fragment av valvribbor och en grund murad i medeltida tegel till ett altare. Altarbordet i trä ersattes med ett nytt stenaltare och änglarna samt strålglansen på trekantsgaveln över altaruppsatsen togs ned. Det förgyllda korset med strålglans i nischen ersattes med ett krucifix i trä. Ny textilförvaring installerades i sakristian, som också renoverades invändigt. Med största sannolikhet ombyggdes bänkarna något i samband med denna renovering.
1967-68 införskaffades en kororgel som placerades vid södra korväggen.
1970 byttes torntakets galvaniserade järnplåt ut mot kopparplåt och 1983 ommålades kyrkan utvändigt.
1981 sattes änglarna samt solen med strålglans och Jahvetecken (nedtagna 1961) upp på gaveln igen över altaruppsatsen.
År 1999-2000 genomfördes en renovering av kyrkan efter förslag av Nygård/Malmquist Arkitekter. Under år 1999 lagades och målades kyrkans fasader. Året därpå fick kyrkan ny färgsättning invändigt och ett nytt murat altare samt ett fristående trä. Altarringen byggdes om och delades i fyra sektioner. Väggarna lagades och målades liksom taket. Nummertavlorna konserverades, korgolvet samt orgeln renoverades och vinden över långhuset isolerades. Västpartiet omgestaltades genom uppförande av samtalsrum, toalett och förråd under läktaren, samt en trappa upp till orgeln. Även sakristian byggdes om till viss del invändigt. En kopia av 1200-talsfunten i täljsten, som förvaras på Historiska museet i Stockholm sedan 1868, tillverkades i björk och placerades i korets södra del.
År 1200-1299 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten tillverkas under 1200-talet.
År 1682 Fast inredning - predikstol
Predikstolen tillverkas.
År 1738 Fast inredning - läktare
Sannolikt tillkommer målningarna till läktarbröstet detta år.
Konstnär - Dekormålare: Detlef (Ditlof) Ross
År 1738 Fast inredning - predikstol
Predikstolen ändras.
Konstnär - Bildhuggare: Jonas Elfvenberg
År 1842 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia. Ett mindre arkivrum har tillbyggts på sakristians nordsida vid okänd tidpunkt.
Byggmästare: Petter Pettersson (Persson), Tå, Sandhult
År 1865 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
År 1870 Underhåll
Tornet renoveras.
År 1912 Teknisk installation - värme
Kakelugnen ersattes med en varmluftsanordning.
År 1918 Fast inredning - predikstol
Enligt uppgift framtogs den ursprungliga färgsättningen, vilket är tveksamt eftersom de framtogs på nytt 1961.
Konservator: Johan Nilsson
År 1918 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna byttes ut.
Arkitekt: Gustaf Ljunggren
År 1918 Fast inredning - altaruppsats
Ny omfattning till altaruppsatsen med pilastrar och fronton.
Arkitekt: Gustaf Ljunggren
År 1918 Fast inredning - läktare
Målningar som tidigare funnits i kyrkan återfanns, konserverades och uppsattes på läktarbröstet. Möjligen utförda av Detleff Ross på 1700-talet. Konserverade samt troligen modifierade av Johan Nilsson.
Konservator: Johan Nilsson
År 1918 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekorativt måleri längs taklister hörnen och kring fönstren.
Arkitekt: Gustaf Ljunggren
År 1920 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning installerades.
År 1921 Underhåll - omputsning
Fasaderna putsades om.
År 1938-1940 Teknisk installation - värme
Värmeledning installerades och källaren under sakristian ombyggdes till pannrum.
Arkitekt: Axel Forssén
Konstruktör: Ingenjör Magnus Eriksson, Göteborg
År 1961-1962 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning och väggmålerierna från 1918 målades över.
Arkitekt: Herman Norgren
År 1961-1962 Konservatorsarbeten
Predikstolen. Konservering utförd av målare Axel Johansson, Fjärås.
År 1961-1962 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt.
Konstnär: Erik Sand, Strängnäs
År 1961-1962 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ny orgel, befintlig fasad bibehölls
År 1961-1962 Fast inredning - altare
Nytt murat altare.
Arkitekt: Herman Norgren
År 1967-1968 Fast inredning - orgel
Kororgel inköptes och installerades vid södra korväggen.
År 1970 Underhåll - takomläggning
Torntakets galvaniserade järnplåt byttes ut mot kopparplåt.
År 1983 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Kyrkan ommålades utvändigt.
År 1999 Underhåll - omputsning
Putslagningar med kc-bruk och målning med kc-färg.
År 2000 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Hela inredningen målades om, helt ny färgsättning.
År 2000 Ändring - tilläggsisolering
Vinden över kyrkorummet isolerades.
År 2000 Konservatorsarbeten
Nummertavlorna konserverades.
År 2000 Fast inredning - orgel
Orgeln renoverades.
År 2000 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten från 1962 ersattes med en kopia i trä av den dopfunt från 1200-talet som funnits i kyrkan, men som numera står på Historiska museet i Sthlm.
År 2000 Fast inredning - altare
Det befintliga stenaltaret togs ned och murades upp på nytt och ett nytt "versus populum"-altare i trä tillkom.
År 2000 Fast inredning - altarring
Altarringen byggdes om och delades i fyra sektioner.
År 2000 Underhåll - interiör
Väggarna och även korgolvet renoverades.
Regionmuseum Västra Götalands topografiska arkiv
Antikvarisk-topografiska arkivet.
"Starrkärr - Kilanda socknar" (1975) Red: Johansson, O m fl.
"Starrkärrs kyrka från medeltid till nutid" (2001): Informationsskrift från kyrkan.
Borgås, E (1962) "Starrkärrs församlings helgedom genom tiderna".
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin