Motivering (skydd): FRITSLA KYRKA är belägen i samhällets nordöstra del. Den gamla kyrkogården inhägnas av en mossbevuxen kallmurad stenmur med smidesgrindar och kantas av en äldre trädkrans. På kyrkogårdens västra del finns en stor samling gravar över förläggare verksamma i Fritsla. Tillsammans med de närbelägna förläggargårdarna avspeglar de textilindustrins betydelse för Sjuhäradsbygden.
Kyrkan uppfördes i sten i nyklassicistisk stil 1849 och ersatte då en äldre träkyrka från 1612, belägen på en kyrkplats med medeltida ursprung, ca 400 m nordväst om den nuvarande kyrkan. För bygget svarade byggmästare Per Petterson från den kända byggmästarsläkten i Sandhult. Kyrkan är välbevarad såväl exteriört som interiört och typisk för nyklassicismen under 1800-talets första hälft. Exteriören är näst intill oförändrad.
Invändigt har kyrkan en tydlig nyklassicistisk prägel med en väl sammanhållen ljus färgsättning, medvetet bevarad vid 1900-talets renoveringar. Den fasta inredningen är tidstypiskt vitmålad med förgyllda detaljer. Predikstolen och altaruppsatsen är samtida med kyrkan och utförda av den kände bildhuggaren från Mjöbäck, Johannes Andersson. Altarkorset avlägsnades 1930 från sin ursprungliga plats i mitten av altaruppsatsen och ersattes av en altarmålning av konstnären Albert Eldh. Konstnären Joël Mila dekorerade 1949 altaruppsatsen med symboliska målningar. Från den gamla kyrkan finns ett bevarat bemålat läktarbröst, föreställande Kristus och apostlarna, utfört av Sven Wernberg i mitten av 1730-talet.
Den fasta inredningen från tillkomsttiden är i stort sett intakt, med undantag för bänkinredningen som ombyggts under 1900-talet. Det färgade blyinfattade glaset i kyrkans samtliga fönster tillkom 1912. Kyrkans medeltida dopfunt återinsattes 1938 i kyrkorummet och minner om kyrkplatsens historiska kontinuitet. Vid en renovering 1949 av arkitekten Sigfrid Ericson, verksam i Göteborg men bördig från Fritsla socken, fick sakristian sitt nuvarande utseende med en träinredning som är typisk för arkitekten. Läktarunderbyggnader tillkom 1973. Kyrkorummet präglas trots 1900-talets förändringar av tillkomsttidens nyklassicistiska karaktär.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, träd och förläggargravar.
- Exteriörens sedan byggnadstidens föga förändrade karaktär.
- Läktarbröstningen från gamla kyrkan med målningar från 1730-talet.
- Den välbevarade fasta inredningen från tillkomsttiden; predikstolen, altaruppsatsen, altaret, altarkorset, altarringen, psalmnummertavlorna, läktaren och orgelfasaden.
- Albert Eldhs altarmålning.
- Sigfrid Ericsons sakristieinredning.
- Den medeltida dopfunten.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rundat, Kor - Öster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2005)
FRITSLA KYRKA utgörs av ett rektangulärt långhus med något smalare halvrunt kor i öster samt torn krönt av en öppen lanternin i väster. Sakristian är inrymd bakom altaret. Ingångar via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets nord- och sydsida. Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset har ett tegeltäckt sadeltak.
FASAD - Kyrkans fasader är samtliga spritputsade och avfärgade vita. Sockeln är spritputsad och avfärgad i grått. Synliga ankarjärn på tornfasaderna i höjd med samtliga golvbjälklag. Brunmålade ljudluckor med rundbågigt överstycke med panelklädda parluckor. Ovanför nordportalen finns en stenplatta med förgylld text med uppgifter om kyrkans tillkomstår. Det smala parti av långhusets östgavel som är synligt har kopparplåttäckning. Stuprör i kopparplåt.
PORT - Brunmålad pardörr i väster med rakt överstycke. Dörrbladen är panelklädda med snedställd panel på övre delen och rombiskt mönster nedtill. Halvmånformad stentrappa i väster med ledstång i mitten. Nord- och sydportalerna utformade lika väster. Halvmånformad stentrappa i söder. Invid nordportalens stentrappa finns en stenramp åt väster. Sakristieport i öster i form av enkeldörr, utformad lika övriga portar, med ett mindre lunettfönster ovanför. Källarnedgång i sydöstra delen av långhuset.
FÖNSTER - Fyra stora rundbågiga fönster norra, respektive södra långhusfasaden samt två i koret. Fönstren har fyra lufter samt lunettfönster. Fönstren är blyspröjsade, förutom en luft i nordfasadens västra fönster som har träspröjs. Ett lunettfönster ovanför västportalen. I tornets västfasad finns ett spröjsat rundbågigt fönster i höjd med andra våningen. Ett spröjsat rundfönster i tredje tornvåningen. Samtliga fönstersnickerier är brunmålade.
TAK - Långhusets sadeltak är täckt med enkupigt rött tegel. Kopparbeslagen öppen lanternin med koppartäckt huv. Tornet kröns av ett förgyllt kors på klot. Kortaket har kopparplåttäckning. Längst ned på takfallet finns klockor med runda urtavlor åt alla väderstreck. Rödmålad takfot på tornet med klassicerande tandsnitt, liksom under lanternintakfallet. Brunmålade vindskivor och takgesims i trä. Kors i kopparplåt på långhustakets östra taknock. Skorsten i rött tegel i långhustakets sydöstra hörn.
FRITSLA KYRKA är en enskeppig stenkyrka med halvrunt kor och orgelläktare i väster. Sakristian är belägen bakom altaret i öster och avskiljd från kyrkorummet av ett skrank i halv rumshöjd. Väggarna är målade i bruten vit kulör och det välvda taket i ljusgrått. Väggarna genombryts av höga rundbågiga bemålade fönster. Ingångar genom nord- och sydportaler med överljus från lunettfönster.
LÅNGHUS
GOLV - Lackat brädgolv.
VÄGG - Väggarna är målade i bruten vit kulör.
PORTAR/INNERDÖRRAR - Gråmålade nord- och sydportaler på långhusväggarnas mitt. Portalerna är utskjutande i kyrkorummet och har rundade hörn, raka överstycken och kröns av bladornament samt förgyllda listverk. Speglade pardörrar målade i ljust grå kulör med spegelfält i orange med listverk i blått och mörkare grått. Speglad pardörr målad i ljust grå kulör i väster mot vapenhuset. Tre speglar per dörrblad målade i beige kulör med lister i mörkt grönt och guld. Ett enkelt dörrfoder målat ljust grått inramar dörren.
FÖNSTER - Stora rundbågiga fönster, tre på vardera långsidan samt två lunettfönster ovanför nord- och sydportalen. Två lunettfönster i höjd med läktaren från av läktarunderbyggnaderna förbyggda långhusfönster. Innanfönstren utgörs av tre lufter med smårutigt blyinfattat färgat glas i gröna, gula och blå kulörer.
TAK - Kyrkorummet täcks av ett brädvalv målat i ljust grå kulör. Profilerad taklist målad i brunt, beige, blått, grått och orange.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Två rum under läktaren byggdes 1973. Läktarunderbyggnaderna är indragna under läktaren med gråmålade speglade väggar med rundade hörn åt mittgången. Speglarna är målade i beige kulör med listverk i grönt och guld.
KOR
GOLV - Korgolvet är förhöjt i ett steg och belagt med stavparkett i ek, runt dopfunten mönsterlagt i en cirkel med funten placerad i mitten av denna. Golvet är förhöjt i ännu ett steg framför altaret.
VÄGG - Lika långhuset.
PORTAR/INNERDÖRRAR - Två enkeldörrar med raka överstycken till sakristian bakom altaruppsatsen i öster.
FÖNSTER - Två fönster lika långhuset med glasmålningar.
TAK - Lika långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är sammanbyggt med altaruppsatsen och är, liksom denna, vitmålad med förgylld bladdekor skuren i trä i rektangulära spegelfält framtill och på sidorna. Profilerade listverk i altarets över- och underkanter.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är tillverkad 1849 av Johannes Andersson i Mjöbäck. Uppsatsen är klassicerande med en tempelgavel som bärs upp av kopplade kolonner. Uppsatsen är vitmålad med förgyllda detaljer. Kolonnerna har förgyllda kannelyrer och strålglans omger triangeln som symboliserar treenigheten i gavelfältets mitt. Altaruppsatsens mittparti utgörs av en altartavla utförd av konstnären Albert Eldh 1929-30. Korset som ursprungligen var placerat i uppsatsens mitt är nu placerat på korets södra vägg. Den URSPRUNGLIGA ALTARPRYDNADEN utgörs av ett kors målat i rosa kulör med förgyllda kanter, vitmålad mantel samt en förgylld törnekrona. Korset kröns av ett textband med ett Kristusmonogram. Den fd altarprydnaden är placerad på en väggfast sten, dekorerad med en duva, invid korets södra vägg. SAKRISTIESKRANK - Ett skrank i halv rumshöjd avskiljer sakristian från kyrkorummet och utgör delvis korets fond. Skranket är placerat i omedelbar anslutning till altaruppsatsen och är, liksom denna, målad i vitt och guld. Skranket är åt väster dekorerat med två speglar på vardera sidan om altaruppsatsen. Dessa har i mitten förgyllda symboler och utfördes vid renoveringen 1949 av konstnären Joël Mila. En fris med akantusblad i guld kröner skranket och två urnor snidade i trä är placerade på skrankets övre hörn.
ALTARRING - Altarringen är inte väggansluten, passager finns närmast väggarna i norr och söder. Sargen är genombruten med vitmålade balusterdockor med listverk i guld. Sockeln är målad i ljust grå kulör. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med rosa tyg med guldtråd som ger ett randigt mönster.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i fyra kvarter, åtskiljda av mittgång, sido- och tvärgångar. Bänkskärmarna är utvändigt målade i ljust grå kulör och dekorerade med fyra stora liggande rektangulära beigemålade speglar med smala listverk i orange och guld. Sidostyckena har spetsiga överstycken och är dekorerade med rektangulära smala fält i mitten. Kanterna är målade i mörkt grå kulör. Sockeln är målad i grönblå kulör. Bänkinredningen är invändigt målad i beige och försedd med fasta dynor, stoppade och klädda med ljusblått tyg.
PREDIKSTOL - Predikstolen är tillverkad av Johannes Andersson i Mjöbäck 1849. Korg och ljudtak har rund form, liksom alla av Anderssons hand. Korg och tak är vitmålade med förgyllda detaljer. Korgen pryds av kraftiga balusterdockor i halv relief och undersidan täcks av fjäll. En förgylld pinjekotte markerar övergången mellan korg och golvstöd. Takets insida är målat i klarblå kulör och i mitten dekorerat av en förgylld sol. I takets kant hänger förgylld bladdekor skuren i trä. Taket kröns av ett förgyllt kors på klot. Rak trappa åt öster med vitmålad speglad barriär. Väggen mellan korg och stol har klassicerande motiv i form av två vitmålade pilastrar som inramar ett blåmålat väggparti dekorerat med ett kors med mantel och törnekrona i guld.
ORGEL - Orgelfasaden är utförd i klassicerande stil i två våningar, vitmålad med förgyllda listverk och detaljer. Åtta pipfält i rektangulär form, varav två har rundad utspringande form och reser sig upp över överkanten. De åtskiljs av kopplade pilastrar. Orgelfasadens mittparti är förhöjt och överstycket kröns av urnor samt en lyra i mitten. Den övre våningen sammanbinds med den undre med voluter. Kyrkans första orgel tillverkades av orgelbyggare Molander och skänktes till kyrkan 1897 av fabrikören Lars Johan Wingqvist med hustru Lovisa. Den ombyggdes 1925 och 1948 av Åkerman & Lunds orgelfabrik. Senast ombyggdes orgelverket 1994 av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund.
LÄKTARE - Orgelläktaren i långhusets västra del bärs upp av läktarpelare och läktarunderbyggnad. Tolv pelare är synliga i kyrkorummet. Pelarnas nedre del är cylindrisk och målad i mörkt grå kulör medan den övre delen har formen av en kolonn, målad i ljust grått med listverk i grönt, mörkt grått och guld. Läktaren har en halvrund utskjutande del på mitten. Läktarens undersida är panelklädd och gråmålad med infällda armaturer. Hela bänkinredningen är borttagen på läktarens båda sidor. En grå golvmatta täcker golvet, som har fyra gradänger på vardera sidan om orgeln. LÄKTARBRÖSTNINGEN är vitmålad och dekorerad med elva rektangulära liggande speglar med förgyllda listverk. En tandsnittslist pryder överkanten. Skyddsräcke i gul metall. En ÄLDRE LÄKTARBRÖSTNING som dekorerades med målningar i mitten av 1730-talet av Sven Wernberg, finns uppsatt i norra läktarunderbyggnaden. Bildserien föreställer Kristus och apostlarna. Före 1973 var denna placerad under läktaren.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Konstnären Albert Eldh utförde altartavlan 1929-30, föreställande Kristus på korset. Kristus flankeras av knäböjande Maria och lärjungen Johannes. Målningen är utförd i dova färger och de tre personerna har förgyllda glorior över sina huvuden.
DOPFUNT - Dopfunt av sandsten i två delar från 1100-talet. Cylindrisk cuppa med skrånande undersida. Cuppans liv är utsmyckat med en ringkedjefris som på ett ställe avbryts av ett kors. Upp- och nedtill på cuppans liv finns motvända spetsflikkragar. På cuppans överkant finns en urholkning för dopljus. Rund fot med skrånande översida dekorerad med ritsar. Dopfunten tillbringade 50 år utomhus men återinsattes i kyrkan 1938.
NUMMERTAVLOR - Två psalmnummertavlor står på vitmålade träpelare i koret, en i norr och en i söder. Pelarna har förgyllda lister upptill. Tavlan är rektangulär med svartmålad botten och förgylld ram krönt av en lyra och två basuner, kring vilka stiliserade band är lindade och hänger ned på sidorna.
VAPENHUS - Ej inventerat
SAKRISTIA - Ej inventerad
TORN - Ej inventerat
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01, 04
Byggnadsdel (2005): Kor - Rundat, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår 2006
Fritsla gamla kyrka i trä uppfördes 1612 ett stycke från den nuvarande kyrkan. År 1844 beslutade församlingen att bygga en ny kyrka och genom att sälja en del material från den gamla kyrkan fick man in pengar för det nya kyrkobygget. Från den gamla kyrkan finns ett bevarat bemålat läktarbröst, föreställande Kristus och apostlarna, utfört av Sven Wernberg i mitten av 1730-talet. Läktarbröstningen såldes tillsammans med andra inventarier då den gamla kyrkan raserades på 1840-talet, och var fram till slutet av 1936 i privat ägo. Den hade i söndersågat skick bland annat använts till "havrebinge". Läktarbröstningen konserverades 1936 och uppsattes därefter i kyrkorummet. Den flyttades 1973 till ett nytt andaktsrum under läktaren.
Som byggmästare för den nya kyrkan antogs kyrkobyggmästare Per Pettersson från Thå i Sandhult. Församlingen hade synpunkter på ritningarna från Överintendentsämbetet och fick sin vilja igenom när det gällde tornet. Predikstolen och altaruppsatsen utfördes 1849 av den kände finsnickaren Johannes Andersson från Ölsbo i Mjöbäck. Den nya kyrkan byggdes i sten i nyklassicistisk stil och invigdes 1851. Altarkorset avlägsnades 1930 från sin ursprungliga plats i mitten av altaruppsatsen och ersattes av en altarmålning av konstnären Albert Eldh, som flitigt anlitades vid konstnärlig utsmyckning av kyrkor.
Innanfönster med katedralglas i olika färger insattes 1912 i kyrkorummet och var en gåva till kyrkan av en församlingsbo. Värmeledning installerades i kyrkan 1931. Kyrkans medeltida dopfunt återinsattes 1938 i kyrkorummet, efter att ha tillbringat 50 år utomhus.
Kyrkan renoverades in- och utvändigt 1949, i anslutning till 100-årsjubiléet, under ledning av arkitekten Sigfrid Ericson, verksam i Göteborg men bördig från Fritsla socken. Renoveringen bekostades till stor del genom donationsmedel från avlidne hemmansägaren Alfred Johansson, Fritsla. Utvändigt omlades yttertrapporna likt befintligt utseende. Kyrkan ommålades in- och utvändigt i en färgsättning som anslöt till kyrkorummets ursprungliga karaktär; taket i ljust blått och väggarna i vitt. Omkring år 1900 hade kyrkorummet dekorerats med schablonmålningar och dessa övermålades nu. Bänkinredningen ombyggdes och målades i ljust grå kulör med marmorering i blå ton på gavlarna. Den äldre färgsättningen på altaruppsatsen, predikstolen och altarringen framtogs och med ledning av denna ommålades läktarbröstningen, orgelfasaden och dörrpartierna. Sakristian utökades genom att altaruppsatsen flyttades ett stycke åt väster, och fick sitt nuvarande utseende. Korgolvet utökades och ekparkett inlades. Golvet innanför altarringen sänktes och nytt golv inlades i vapenhuset. Konstnären Joël Mila dekorerade altaruppsatsen med symboliska målningar.
Tornur tillkom på torntakets nedre del, efter förslag av arkitekten Nils Sörensen. Belysningsarmaturen i kyrkorummet utbyttes mot ny efter förslag av arkitekten Axel Forssén.
Kyrkan renoverades 1973 av hantverkare från Fritsla församling efter förslag av Pelle Nilsson Arkitektkontor AB i Floda. Utvändigt omputsades fasaderna. Kyrkan ommålades ut- och invändigt, med i huvudsak bibehållande av den befintliga färgsättningen. Invändigt omgestaltades kyrkorummets västparti med läktarunderbyggnader. Två rum inreddes under läktaren för att få ett samlingsrum och rum för förvaring. Ny inredning tillkom i vapenhuset. Fönstrens blyinfattningar renoverades. Något som föranledde renoveringen var önskemålet om bekvämare bänkar, vilka breddades, ommålades och försågs med dynor. I samband med renoveringen installerades en ny värmeanläggning.
Tornet fasadrenoverades 2001-02. Två fasader blästrades och fick ny puts.
År 1847 Ritning godkänd / bygglov
Nybyggnadsritningar.
Arkitekt: Abraham Pettersson
År 1849 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1849 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats.
Konstnär - Bildhuggare: Johannes Andersson, Mjöbäck
År 1849 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Även kallad Per Pettersson, Sandhultsbyggmästare.
Byggmästare: Per Persson
År 1851 Invigning
Kyrkan invigdes.
År 1897 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Ritning till orgelfasaden.
År 1897 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
År 1900 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kyrkorummet dekorerades med schablonmålningar.
År 1912 Fast inredning - glasmålning
Innanfönster med katedralglas i olika färger insattes.
År 1925 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad av orgeln.
År 1930 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla som ersatte det ursprungliga altarkorset.
Konstnär: Albert Eldh
År 1931 Teknisk installation - värme
Installation av värmeledning med lågtrycksånga.
År 1936 Konservatorsarbeten
Konserveringsarbeten på läktarbröstningen från den tidigare kyrkan, med bemålning från 1700-talet.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1938 Specifika inventarier - dopfunt
Den medeltida dopfunten återinsattes i kyrkan efter att ha stått utomhus.
År 1948 Fast inredning - orgel
Ombyggnad av orgeln.
År 1949 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning; väggarna i vit kulör, taket ljust blått och bänkarna i ljusgrått.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1949 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1949 Fast inredning - altaruppsats
Målade symboliska bilder tillkom på altaruppsatsen.
Konstnär: Joël Mila
År 1954 Specifika inventarier - tornur
Tornur tillkom.
Arkitekt: Nils Sörensen
År 1956 Teknisk installation - el
Ny belysningsarmatur i kyrkorummet.
År 1973 Fast inredning - bänkinredning
Ombyggnad av bänkarna. Bänkarna ommålades och fick stoppade sitsar och ryggstöd.
År 1973 Teknisk installation - VA
Yttre avlopps- och dräneringsledningar och brunnar.
År 1973 Underhåll - omputsning
Utvändiga omputsningsarbeten.
År 1973 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning med i huvudsak bibehållande av den befintliga färgsättningen. Taket målades vitt
År 1973 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem.
År 1994 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
År 1999 Fast inredning - bänkinredning
Borttagande av det första bänkparet.
År 2001-2002 Underhåll - omputsning
Utvändig omputsning av tornet.
År 2008 Underhåll - Omputsning, exteriör
Omputsning av tornet
År 2008 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ommålning av tornluckor, port, fönster, takfot, gesims på tornet
År 2009-2010 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Ny trappa och handikappramp på kyrkans norra sida
År 2017 Underhåll - fönster
Renovering av fem blyinfattade fönster.
Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
Skara stift i ord och bild. 1949.
Börjesson, G: Ödekyrkor i Västergötland. 1994.
.
Hallbäck, Sven-Axel, "Medeltida dopfuntar i Sjuhäradsbygden". Från Borås och de sju häradena. Borås 1966. / Markving, Gustaf, Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981. / Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. Malmö 1953 och 1961 / Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin