Motivering (skydd): Kapellet i Surte uppfördes år 1940-41 efter ritningar upprättade av arkitekt Melchior Wernstedt. Kapellet är beläget på en långsträckt begravningsplats som anlades redan 1905, och där det tidigare funnits ett äldre begravningskapell. Förutom kapellet finns idag ett högrest kors och en öppen klockstapel med spånklätt tak på en låg höjd på anläggningens mitt.
Surte kapell är runt till formen och har spånklätt kägeltak och vidbyggd sakristia i nordöst. Med sina naturstensklädda fasader har det tydliga kopplingar till närbelägna Surte kyrka. Kapellets rundkyrkoliknande exteriör präglas av den relativt ovanliga stilblandningen mellan rustik nationalromantik och smäcker modernism. Det är oklart om det stora skärmtaket framför porten i väster är samtida med kyrkan, däremot är det tydligt att det genom sin storlek bidrar till byggnadens speciella karaktär.
Karaktäriseringen och värderingen avser endast anläggningen och kapellets exteriör då interiören ej inventerats.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Anläggningens murar, grindar, träd och grusade gångar.
- Kapellets särpräglade exteriör.
Inventeringsår (2005)
Begravningsplatsen i Surte ligger vid en skogsbeklädd höjd, ca 500 meter öster om kyrkan. Den anlades och invigdes år 1905. Året därpå byggdes ett gravkapell som revs år 1943. Anläggningen utvidgades i nordlig riktning 1936-37 efter ritningar av länsarkitekt Allan Berglund. I samband med detta revs en befintlig mur i norr. Surte kapell, som uppfördes 1940-41, ligger ungefär mitt på anläggningen på en mindre höjd. Sydväst om kapellet står en fyrbent, öppen klockstapel uppförd år 2000 efter arkitekt Lennart Järkils ritningar.
Anläggningen har en närmast rektangulär form och kantas av en kallmur av huggna stenar. Den äldsta delen är symmetriskt uppbyggd med en allé längs mittaxeln. Den omges på alla sidor av högväxta träd, till skillnad från den nyare delen som har hamlad trädkrans. En trädrad i norr markerar gränsen för begravningsplatsens ursprungliga sträckning. Den nyare delen är stramt uppbyggd med raka gångar och gravar placerade i räta rader mellan rygghäckar och formklippta, solitära buskar. På anläggningens mitt kring kapellet är karaktären parkliknande med stora gräsytor, höga träd och avsaknad av gravstenar. Här finns även en liten minneslund och ett högrest kors. Till kyrkogården kommer man genom smidda grindar i norr, väster, öster och sydväst. 1992 gavs tillstånd att utvidga kyrkogården, det är oklart om detta genomförts och i så fall i vilken omfattning och åt vilket håll.
Inventeringsår 2006
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Regionmuseum Västra Götaland. (2001): "Glasbruksmuseet i Surte. Kulturhistorisk utredning"
Nationalencyklopedin
Minnessten på kyrkogården.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin