Motivering (skydd): SEGLORA KYRKA ligger vid en meanderkrök vid Viskans södra strand, två mil nedströms och sydväst om Borås. Kyrkotomten utgörs av en låg gräsbevuxen kulle i det öppna odlingslandskapet. Seglora har sedan medeltiden varit ett viktigt sockencentrum och kyrkbyns utveckling är idag klart avläsbar med prästgård, kyrka och kyrkogård med arkivbod, grupperade längs den gamla byvägen. Den nuvarande kyrkan uppfördes ett stycke nordöst om den gamla kyrkplatsen på Seglora kyrkogård. Församlingshemmet är beläget mitt emot kyrkans kor och ett bårhus söder om kyrkan.
Kyrkan uppfördes 1902-03 efter ritningar av Göteborgsarkitekten Adrian Crispin Peterson, och är ett välbevarat och typiskt exempel på arkitektens verksamhet. Den nygotiska kyrkan är uppförd i tegel och har latinsk korsplan, torn i väster och smalare tresidigt kor. Besvär med fuktskador uppstod redan några år efter invigningen och kyrkan har därefter genomgått flera renoveringar.
Kyrkan är trots vissa förändringar näst intill oförändrad sedan byggnadstiden, i synnerhet exteriört. Interiören är tidstypisk med i stort sett hela den nygotiska inredningen bevarad och kyrkan har som helhet höga kulturhistoriska värden.
Altartavlan av John Hedaeus tillkom 1922 och konstnären svarar även för glasmålningen i det mittersta korfönstret. Den ursprungliga färgsättningen omändrades 1924. Bänkinredningen decimerades märkbart och omändrades med bibehållande av bänkgavlarna och läktarunderbyggnader tillkom vid en renovering 1966-67.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Sockenkyrkan med intilliggande prästgård, arkivbod och medeltida kyrkogård utgör en samlad kyrkomiljö med lång kontinuitet och höga kulturhistoriska värden.
- Kyrkogårdens murar, stigluckor, trädkrans och smidesgrind.
- Den sedan byggnadstiden näst intill oförändrade exteriören.
- Det mönsterlagda skiffertaket.
- Den fasta inredningen från tillkomsttiden.
- Dekormålningen i koret.
- De bemålade korfönstren, det mittersta av John Hedaeus, och de flankerande från byggnadstiden. - John Hedaeus altartavla från 1922.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2003)
Kyrkotomten som omger kyrkan har cirkelform och är gräsbevuxen. Den inhägnas av en häckplantering med smidesgrindar i öster och söder. Runt kyrkobyggnaden löper grusade gångar och här finns också ett flertal lövträd.
KYRKOGÅRDEN
Seglora kyrkogård är belägen ett stycke söder om kyrkan och är omgiven av öppen mark. Kyrkogården har en något oregelbunden planform och inhägnas av en kallmur som kantas av en trädkrans.
Kyrkogården har utvidgats åt öster vid ett flertal tillfällen, bl a 1930, efter förslag av länsarkitekten Allan Berglund, och 1946 efter ritningar av trädgårdskonsulenten A T Selander. Allt eftersom kyrkogården utvidgats har muren byggts till och antalet vitputsade stigluckor har utökats till fem i stället för ursprungligen två. Stigluckorna är samlade i den östra muren, har brutet tegeltak och svartmålade trägrindar. I norra muren finns en öppning med smidesgrind.
Invid den sydöstra kyrkogårdsporten finns en arkivbyggnad murad av natursten med vita fogar, tegeltäckt sadeltak och rödmålat brädfodrat gavelröste. På kyrkogårdens södra del finns en öppen plats som visar på den tidigare kyrkans placering och dess planform inramas av en häckplantering. Kyrkogården är gräsbevuxen och har grusade och plattlagda gångar. På kyrkogården finns såväl solitärträd som häckplanteringar. Gravvårdarna är av skiftande karaktär, vissa större med grusfyllning och gravar med järnkors. En minneslund anlades 1990.
Inventeringsår 2001
Text saknas för närvarande
Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
Nationalencyklopedin
Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Älvsborgs län. Del I. 1947.
Markving, Gustaf, Kyrkorna i Sjuhäradsbygden, 1981.
Seglora sockens historia, 1966.
Markving, Gustaf, Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981.
Seglora kyrka 100 år 1903-2003. Kyrkobeskrivning
Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 3, Hahn-Lunderberg. Malmö 1957.
Välkommen till Seglora kyrka. Kyrkobeskrivning.
Värdefulla miljöer i Borås kommun. Borås kommun & Regionmuseum Västra Götaland, Borås 2000. Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin