Motivering (skydd): BJÖRKEKÄRRS KYRKA är uppförd 1958, arkitekt var Johannes Olivegren. Den har i två omgångar byggts till med församlingshem och kontorslokaler. Kyrka är placerad på en liten bergsknalle i ett grönstråk som följer den dalgång som skär genom Björkekärr i nord-sydlig riktning mot Härlanda tjärn. Kyrkotomten har ingen tydlig avgränsning mot kringliggande vägar och naturområde. Kyrkan finns beskriven i Göteborgs kommuns program för bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
KYRKAN är orienterad i nord-sydlig riktning med koret i norr. Byggnadens utformning följer en lång kyrklig tradition med sitt ursprung i medeltid. De olika byggnadsdelarna kor, långhus, kyrksal och klocktorn är tydligt avläsbara i fasaden genom att de gestaltats med olika höjder och bredder. Fasadernas mörka tegelytor kontrasterar mot de ljusa högt sittande fönstren med utskjutande omfattningar i omålad betong. Den norra fasaden domineras främst av korets stora mosaikfönster av konstnären Ralph Bergholtz. Kyrkans sadeltak är knappt synligt och utan taksprång.
KYRKORUMMETS olika delar är också i interiören tydligt avläsbara. Både golvet och väggarna är klädda med tegel i växlande röda nyanser som ger en levande yta. Väggarnas och fönstrens utformningen är identisk på in- som utsidan med fönsterbågar i betong som bildar utskjutande omfattningar, flera av fönstren är utsmyckade med glasmosaik. Tegelväggarna och de små fönstren ger kyrkorummet en intim karaktär. Korfönstrets glasmosaik går från golv till tak och bildar altartavla med en Kristusgestalt i centrum. Interiören är välbevarad sedan byggnadstiden.
- Kyrkobyggnadens uppbyggnad med de olika byggnadsdelarna tydligt avläsbara i fasaden. - Kyrkobyggnadens 1950-tals tegel arkitektur med karaktäristiska fönsterbågar i betong. - Korfönstrets glasmosaik.
- Interiörens materialval, tegel, betong, furu och granit
Inventeringsår (2006)
KYRKAN byggdes 1958 arkitekt var Johannes Olivegren. Den har i två omgångar byggts till med församlingshem och expeditionslokaler, den södra delen tillkom 1972 som ett församlingshem. År 2001 byggdes en entrébyggnad till kyrkan åt öster och ytterliggare en tillbyggnad, med kontor, till 1970-talets församlingshem i sydöst.
Den ursprungliga kyrkobyggnaden är orienterad i nord-sydlig riktning med koret i norr och består av fyra delar, kyrksal, långhus och kor samt ett klocktorn med sakristia i bottenplan. Kyrkan är uppförd på sluttande mark med de olika byggnadskropparna sammanlänkade i förskjutning till varandra med olika höjder och volymer. Fasadernas mörka tegelyta kontrasterar mot de ljusa, djupt liggande fönstren med omfattningar i omålad betong. Fasaden dekoreras främst genom korets stora mosaikfönster av Ralph Bergholtz i norr.
GRUNDLÄGGNINGEN av kyrkan är av armerad betong på berg.
FASADERNA utgörs av rött fasadtegel i cementbruk. Kyrkans fasader möter mark utan markerad sockel. Tornet är uppfört i lika material och teknik som kor och långhus.
FÖNSTREN är höga och smala och svagt segmentsbågade, de är högt placerade och rytmiskt grupperade över fasaden. Fönsterbågarna är av vitbetong och skjuter ut från fasaden och bildar samtidigt omfattningen. På den norra fasaden är korfönstrets glasmosaik dominerande och sträcker sig i höjdled över hela fasaden. Glasmosaik finns också i korets övriga fyra mindre och högt sittande fönster. Glasmosaiken är ritad av konstnären Ralph Bergholtz. Långhusets båda fasader har sex fönster, grupperade två och två samt ett lägre sittande mosaikfönster i norr vid övergången till koret. Kyrksalen i söder har åtta fönster i två grupper om fyra. Till klockrummet i tornet sitter ljudluckor i varje väderstreck med omfattningar utformade som fönstren men i tornet är de större.
Kyrkans SADELTAK är inte synligt och utan taksprång. Taket är flack och ursprungligen belagt med papp. I gavelpartierna som är kopparklädda ligger taket i liv med fasaderna. Vattenavrinningen utgörs av ståndsrännor i koppar. Stuprören är markanslutna och brunmålade plåtrör.
Kyrkans ursprungliga ENTRÉ är inbyggd i den år 2001 tillkomna entrébyggnaden. Dörrpartiet i entrébyggnaden en glasad pardörr med av ek. Den ursprungliga kyrkporten är en pardörr av stående ekpanel.
Huvudentrén leder in i ett kapprum placerat i hörnet mellan två byggnadskroppar uppförda vid olika tider, en ramp överbryggar höjdskillnaderna mellan byggnaderna så att man når så väl kyrkan som församlingshemmet utan vara sig trappsteg eller trösklar.
Kyrkan är inte traditionellt orienterad, utan koret ligger mot norr och i söder övergår kyrkorummet i församlingshemmet. Byggnadens utformning följer dock en lång kyrklig tradition med sitt ursprung i medeltid där de liturgiskt olika platserna markeras i byggnaden. Kyrkorummet utgörs av tre sammanlänkade byggnadskroppar; kor, långhus och kyrksal med olika höjder och bredder. Koret är smalare och lägre än långhuset och har ett rakt avslut. Huvudentrén är placerat i det breda långhusets bakre del där ett litet vindfång sträcker sig så väl in i rummet som utåt det tillbyggda kapprummet. En skjutdörr ger möjlighet att avgränsa långhuset från kyrksalen. Kyrkan nås också genom församlingshemmet, som ligger som en förlängning av kyrkorummet. Såväl golvet som väggarna är klädda med tegel i växlande röda nyanser som ger en levande yta. Väggarnas och fönstrens utformningen är identisk på in- som utsidan med fönsterbågar i betong som bildar utskjutande omfattningar, flera av fönstren är utsmyckade med glasmosaik. Tegelväggarna tillsammans med det ganska mörka och flacka trätaket och de små fönstren ger kyrkorummet en ganska intim karaktär. Korfönstrets glasmosaik går från golv till tak och bildar altartavla med en Kristusgestalt i centrum.
GOLVET i kyrkorummets alla delar är belagt med rödbränt tegel.
Korets golvnivå är två steg högre än långhusets nivå. Korgolvet sträcker sig ut i långhuset med en tresidig avslutning där dopfunten står till vänster och predikstolen till höger. Församlingshemmet i söder har en golvnivå som ligger tre steg högre än kyrksalen.
VÄGGARNA är lika till sitt uttryck på utsidan och insidan. De är klädda med tegel i växlande röda nyanser. En skjutvägg i långhusets mitt gör/gjorde det möjligt att dela av långhuset från kyrksalen. En vikvägg skiljer församlingshemmet från kyrkorummet.
Utmed båda långsidorna sitter rader av smala högt sittande FÖNSTER. Utformningen är identisk på in- som utsidan med fönsterbågar i betong som bildar utskjutande omfattningar.
Korfönstrets glasmosaik går från golv till tak och bildar altartavla med en Kristusgestalt i centrum i mörka färger, blått, grönt, rött och gult. Ytterliggare mosaik finns i fönsterna i koret, vid dopfunten, vid predikstolen och vid orgeln. Kyrkans mosaikfönster är utförda av konstnären Ralph Bergholz. På utsidan sitter isolerglas.
TAKET i kyrkan är mörkt och flackt och klätt med träpanel.
SITTPLATSERNA består av kopplade trästolar med stoppad sits i ljust grönt tyg, som placerats i rader med en gång i mitten från församlingssalen fram till altaret.
ALTARET är ett bordsaltare med en skiva av grå granit som bärs upp av två tegelpelare. ALTARRINGEN består av knäfall och överliggare stoppade med ljusgrönt tyg, i trä, som står i en kvadratisk form med en öppning mitt för altaret.
Vänster om koröppningen står DOPFUNTEN som är huggen i samma stenmaterial som altarskivan. Den är fyrsidig med raka sidor. Övre delens hörnpartier är avfasade så att den plana polerade ovansidan blir åttasidig. Ovandelen är försedd med en rund fördjupning för dopskålen i silver (silversmeden G. Boström 1956).
PREDIKSTOLEN är placerad höger om koröppningen, den är murad i samma tegel som väggarna och golvet. Formen är oregelbunden tresidig med en trälist i ovankant.
ORGELN är byggd av Robert Gustavssons orgelbyggeri i Härnösand 1987. Den är utformad i lackat trä med tre smala vertikala piphus som harmonierer med fönstren i form och storlek.
Fasadkulör (2006): Röd
Inventeringsår 1999
När stadsdelen Björkekärr byggdes i östra Göteborg, byggdes också kyrkan. Den var då en distriktskyrka i Härlanda församling. År 1992 delades Härlanda församling och Björkekärr bildade separat församling med eget kyrkoråd inom Härlandapastorat. Björkekärrs församling hade då 7000 invånare.
Förändringar i kyrkorummet
För att särskilt markera platserna för altaret, dopfunten, predikstolen och orgeln fick fönstren på dessa platser en glasmosaik. När sedan orgel skulle byggas om 1987 kom den nya orgeln att skymma de mosaikfönster som markerade orgelns plats. Som kompensation sattes två nya mosaiker in i de högt sittande fönstren i östra långhusväggen.
Tillbyggnader
År 1972 byggdes kyrkan till med ett församlingshem ritat av ark J Olivegren och år 2001 byggdes en entrébyggnad till kyrkan åt öster för att göra kyrka mer lätt tillgänglig för rullstol, man kunde dessutom åstadkomma ett kapprum. Ytterliggare en tillbyggnad uppfördes samtidigt i sydöst, innehållande kontorsutrymmen.
År 1958 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Arkitekt: Johannes Olivegren
År 1987 Fast inredning - orgel
1987 Kyrkan får en ny orgel av Robert Gustavssons orgelbyggeri i Härnösand 1987. Två nya fägfönster av Ralph Begholz tillkommer.
Göteborgs stadsmuseum
Göteborgs stadsbyggnadskontor.
Lönnroth, Gudrun, red., Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - ett program för bevarande, Göteborg 1999.
Orrdal, Staffan, "Kyrkorummets teologi i tretton moderna kyrkor i Göteborgs stift", D-uppsats, Religionsvetenskapliga institutionen, GU 2001.
Illerstad, Lennart, "Nya svenska kyrkor, del II Götaland", rapport RAÄ 1993:5.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin