Motivering (skydd): HÄRLANDA KYRKA är uppförd 1958, arkitekt var Peter Celsing. Kyrkan har ett fritt läge i ett parkområde.
KYRKOMILJÖN omfattar tre byggnader: kyrka med församlingshem, kampanil (klockstapel) och expeditionsbyggnad. Huskropparna är grupperade kring en öppen gårdsplan. De är uppförda med enkla geometriska former och fasader av rödbrunt tegel. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning. Invid den norra fasaden finns stora granar som planterats i samband med kyrkans uppförande och i parkområdet i övrigt finns stora lövträd.
KYRKOBYGGNADEN karaktäriseras av sin stora slutna volym som ger byggnaden tyngd. De flacka taken utan taksprång och de breda gavlarna förstärker intrycket. Fasadernas tegelmurar saknar nästan helt ornamentik. Huvudportalen är kvadratisk och flankeras av två kvadratiska något större fönster försedda med spröjsar i ett kassettliknande rutverk. Entréfasadens asymmetri genom takåsens starka förskjutning åt norr och södra fasadens takfall i två nivåer gestaltar kyrkorummets två skepp. Östfasaden visar tydligast kyrkans disposition med mittskepp, sidoskepp och sakristia som olika byggnadsdelar samtidigt som församlingshemmet i suterrängvåningen är synlig på denna fasad. Den södra fasaden öppnar sig genom det stora fönstret som avviker från kyrkorummets övriga fönster med sin indelning i nio stora glasytor med ett tunt spröjsverk.
KYRKORUMMET karaktäriseras av ett nyskapande som söker sin förankring i den kyrkliga traditionen. Planformen är enkel, skillnaden mellan kor och långhus har tagits bort men altaret lyfts fram. Planformen närmar sig basilikans då långhuset har ett lägre sidoskepp med en avskiljande bred murpelare. Inga högt sittande ljusinsläpp återfinns i långhuset. Kyrkorummets mörka tegelväggar och det dunkla taket är påtagliga i rummet. I sidoskeppet finns rummets mest dominerande fönster. Dopfunten är placerad mitt i rummet och orgeln återfinns längst fram i sidoskeppet. Sittplatserna utgörs av rader av kopplade stolar formgivna av kyrkans arkitekt. Karaktäristiskt för kyrkan är fönstren i öst- och västväggarna som är rektangulära med kassettliknande rutverk av kraftiga ekspröjsar. Temat går igen i predikstolens utformning liksom i utformningen av vindfånget vid västentrén. Altartavlan är en triptyp av trä med bildhuggeriarbete utfört av Ivar Lindekrantz.
- Kyrkomiljöns tre byggnader grupperade kring den öppna gårdsplanen: kyrkan, klockstapeln (kampanilen) och expeditionsbyggnad bildar en sammanhängande helhet.
- Kyrkobyggnadens enkla 1950-tals tegelarkitektur där fasaderna går i liv med taket utan taksprång och de karaktäristiska kassettindelade fönstren.
- Kyrkobyggnaden är i allt väsentligt oförändrad sedan byggnadstiden
- Kyrkorummets disposition; med altaret upphöjt men med altarring i golvnivå och med orgeln i öster och dopfunten mitt i rummet.
- Materialvalet av tegel, sten och ek.
- Kyrkan är skyddad genom KML 4 kap §4.
Inventeringsår (2006)
Kyrkobyggnaden karaktäriseras av sin stora slutna volym. De flacka taken utan taksprång och de breda gavlarna förstärker intrycket. Fasadernas tegelmurar saknar nästan helt ornamentik. Huvudporten är kvadratisk och flankeras av två kvadratiska något större fönster, försedda med spröjsar i ett kassettliknande rutverk. Entré fasadens asymmetri genom takåsens starka förskjutning åt norr och södra fasadens takfall i två nivåer gestaltar kyrkorummets tvåskepp. Östfasaden visar tydligast kyrkans disposition med mittskepp, sidoskepp och sakristia samtidigt som församlingshemmet i suterrängvåningen är tydlig på denna fasad. Den södra fasaden öppnar sig genom det mycket stora fönstret som avviker från kyrkorummets övriga fönster med sin indelning i nio stora glasytor med ett tunt spröjsverk. I suterrängvåningen under fönstret finns församlingshemmets dörrparti. Norrfasaden är sluten, sakristian ligger som en kub länkad till kyrkan på denna sida. Volymerna förenas genom nödutgångens trappa, en sk. åsnestig, som löper längs sakristians västliga sida.
GRUNDEN är pålad med en grundplatta i betong. Trappavsatsen vid huvudentrén liksom den så kallade åsnestigen i norr är av natursten.
FASADERNA utgörs av rödbrunt fasadtegel i kryssförband i cementbruk med tegel från Helsingborgs Ångtegelbruk. Väggarna möter mark utan markerad sockel. Tegelmurarna saknar helt ornamentik men den norra fasaden avslutas mot väster genom en hörnkedja, där vartannat tegelskift skjuter ut något från fasaden.
Samtliga FÖNSTER i kyrkan är tillverkade av ek. Fönstren är på utsidan beslagna med kopparplåt. Kyrko- och församlingssalens fönster är rektangulära med kassettliknande rutverk som åstadkommits genom kraftiga ekspröjsar som senare beslagits med kopparplåt. Södra fasadens stora fönster är rektangulärt och indelat i nio delar.
Kyrkans ENTRÉ har en glasad pardörr med ramverk av aluminium dörrtrycket är omsorgsfullt utformat och härrör från en tidigare dörr. Dörren till vapenhuset är glasad med ramverk av koppar. På norra fasaden finns en ekdörr som klätts med koppar. Ingången till församlingssalen i bottenvåningen är en glasad pardörr med ramverk av aluminium och i söder finns en glasad nödutgång med ramverk av ek.
Kyrkans SADELTAK är knappt synligt och utan taksprång. Taket är flack och i gavelpartierna ligger taket i liv med fasaderna. Takfallet är uppdelat på två fall där ett lägre liggande pulpettak täcker sidoskeppet mot söder. Tvåkupigt brunt holländskt tegel täcker de båda taken. Vattenavrinningen från såväl torntak som långhusets tak utgörs av ståndsrännor av koppar. Stuprören är markanslutna och brunmålade plåtrör. Klocktornets tak är koppar täckt.
I klocktornet finns tre KYRKKLOCKOR. De är gjutna i Sigtuna 1958. Klockstolen är av metall. Kyrkorummet är orienterat i öst-västlig riktning och är indelat med ett huvudskepp och ett sidoskepp. Koret ligger som en förlängning av långhuset utan synlig avgränsning, istället är altaret placerat på ett upphöjt podium. De mörka tegelväggarna och det mörkt liggande taket är påtagliga i rummet. Dopfunten är placerad mitt i rummet och orgeln återfinns i sidoskeppets östra del. Sittplatserna utgörs av kopplade stolsrader formgivna av kyrkans arkitekt. Karaktäristiskt för kyrkan är fönstren i öst- och västväggarna som är rektangulära med kassettliknande rutverk av kraftiga ekspröjsar, temat går igen i predikstolens utformning liksom i utformningen av vindfånget vid västentrén. Sidoskeppet domineras av ett stort glasparti med utblickar mot parken. Gränsen mellan huvudskeppet och sidoskeppet utgörs av en kraftigt murad pelarvägg. Denna murpelare är placerad mitt för den stora ljusöppningen.
GOLVET i kyrkan täcks av sintrade naturstensplattor. Mönstrade fält av tegelröda klinkerplattor markerar platsen för dopfunten och sidoskeppets gräns mot långhuset.
Kyrkans VÄGGAR är liksom fasaderna murade med tegel i kryssförband utan ornament. Vindfånget vid kyrkans huvudentré i väster är uppbyggt med väggar av ek som bildar ett genombrutet nätverk. Längs hela norrväggen finns återkommande rektangulära hål i muren för ventilation och under dessa hänger enkelt utformade ljusstakar av svart smide.
FÖNSTREN i öst- och västväggarna är rektangulära med kassettliknande rutverk av kraftiga ekspröjsar. Vid entrén är de kvadratiska medan de vid altaret har formen av en stående rektangel. Södra fasadens stora fönster är rektangulärt och indelat i nio delar. Fönstret ger en utblick mot parken
TAKET består av tegel som ligger på trälister. Ett fint hönsnät ligger inunder tegelstenarna.
INNERDÖRRARNA är av stående ekpanel på naror med undantag för dörren till sakristian i nordost som är av betsad furu.
SITTPLATSERNA utgörs av kopplade trästolar med sitsar av flätad jute. Stolarna är ritade av kyrkans arkitekt.
ORGELN är placerad i sidoskeppets östra del. Den är av ljust trä och den vänstra fasaden vars övre del består av fält med synliga pipor är något framskjuten. Nedanför dessa finns två grupper med horisontella utskjutande pipor s k spanska trumpeter. Orgelverket har 23 stämmor och byggdes 1960 av O Hammarberg.
ALTARBORDET som står på ett podium av natursten i tre upptrappade plan är tillverkat av ek. ALTARRINGEN består av två raka delar tillverkade av ek. Knäfallet är stoppat och klätt med ljust läder, överliggaren är utan stoppning och klädsel. ALTARTAVLAN är en triptyp av trä med bildhuggeriarbete utfört av Ivar Lindekrantz. Tavlans tre delar har gul, blå respektive svart bakgrund. Skulpturerna föreställer; den heliga familjen, den uppståndne Kristus med tre lärjungar samt apostlarna som ledda av en ängel för ut det kristna budskapet. Altarväggens övre del pryds av ett stort träkors.
PREDIKSTOLEN är av ek vars sidor bildar ett genombrutet nätverk. Korgen som är fyrsidig är placerad på fyra raka ben.
DOPFUNTEN är placerad i kyrkans mitt på södra sidan mitt för den vägg som avskiljer sidoskeppet från långhuset. Den är tillverkad i granit och har en åttasidig fot med raka kanter. Skaftet är konformat och på ovansidan finns en slipad sexsidig försänkning för dopskålen.
ÖVRIGT
Inmurad i korväggens nordöstra vägg finns en piscina av kalksten.
På södra väggpelaren vid dopfunten hänger fem ikoner. I centrum står Kristus och bilderna runt om föreställer; Kristidop, Jesusbarnet frambärs i templet, Adam och Eva i paradiset, Jesus välsignar barnen och Kristi uppståndelse.
Armaturernas proportioner överensstämmer med ljusöppningarna vid altaret.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Väster, Sakristia - Söder
Inventeringsår 2018
Under medeltiden var denna trakt en del av Härlanda socken som hade sin kyrka strax norr om nuvarande Härlanda kyrka. I början av 1500-talet uppgick socknen i Nya Lödöse och kyrkan revs men tydliga byggnadsrester finns ännu på platsen. Historiska museet i Göteborg undersökte kyrkoruinen 1925. På den plats som Härlanda kyrka står idag låg landeriet Stora Härlanda och en av landeriets alléer leder idag upp till kyrkan från söder.
Härlanda församling bildades 1950. Nya församlingsindelningar i framförallt östra Göteborg ledde till att delar av Gamlestads- och Örgryte församlingar gick samman. Inom den nya församlingens gränser bodde då 30 000. I oktober samma år upplät Göteborgs stad tomtmark till en kyrkan inom den nya församlingen. En arkitekttävling utlystes 1951 och ritningarna till Härlanda kyrka bygger på det förslag av professor Peter Celsing som vann första pris. Tävlingsprogrammet omfattade kyrka, församlingshemsbyggnad och klockstapel i Härlanda. Det omarbetade förslaget godkändes 1957 och kyrkan byggdes under åren 1957-58. Arkitekt var Peter Celsing och byggmästare var Sigfrid Andersson. Kyrkan invigdes första advent 1958 av biskop Bo Giertz. Antalet sittplatser var 600 i kyrkan.
Förändringar av kyrkans exteriör
Redan några få år efter uppförandet uppmärksammades att brister i fönsterkonstruktionen hos de ekfanérbeklädda fönstren hade orsakat fukt problem. För att åtgärda detta beslogs fönstren 1962 utvändigt med koppar. Entédörrarna till kyrkan och till församlingshemsvåningen i kyrkans bottenplan byttes ut mot glasade aluminiumdörrar1984.
Förändringar av kyrkans interiör
Korväggen smyckades 1973 med ett latinskt kors av ek som ritats av kyrkans arkitekt Celsing. Längs kyrkans norrvägg placerades 1986 vattenradiatorer med radiatorskydd i ek. År 1984 - 85 Installeras en hiss mellan församlingshemsvåningen i kyrkans bottenplan och vapenhuset i kyrkan.
År 1962 Underhåll - fönster
Brister i fönsterkonstruktionen hade orsakat fukt problem. De ekfanérbeklädda fönstren beslogs utvändigt med koppar.
År 1966 Underhåll - exteriör
Sättningsskador på kyrkoplanen framför kyrkan vid entréerna. Granitplattan framför kyrkoentrén justerades och planen asfalterades. Tornbyggnadens fogar reparerades och väggputsen lagades. Byggmästare var Sigfrid Andersson.
År 1969 Underhåll - fönster
Kyrkans söderfönster repareras efter fuktskador. Koppar inklädningen avlägsnades och järnkarmen rengjordes från rost samt målades med kopparfärg. Fönsterglasen byttes.
År 1973 Arkitekturbunden utsmyckning
Korväggen smyckades med ett latinskt kors av ek utarbetat av kyrkans arkitekt Celsing.
År 1981 Teknisk installation - högtalaranläggning
Installerades en ny högtalaranläggning. Art-Elektronik AB utarbetade ett förslaget.
År 1986-1987 Teknisk installation - värme
Värmesystemet byttes ut från golvslingor med varmluftsaggregat till vattenradiatorer längs kyrkans väggar med radiatorskydd i ek. 1987 installerades fjärrvärme och pannrummet kunde bli förråd.
År 2001 Teknisk installation - larm
2001 In- och utvändig ombyggnad av Härlanda kyrka, ritningar av Lindfors Arkitektkontor AB. Installation av brand- och inbrottslarm i kyrkan. Två nya fönster tas upp i expeditionsbyggnadens bottenplan och en befintlig dörr glasas. I församlingshemsvåningen i kyrkans bottenplan byggs ett toalettrum om till pentry.
Göteborgs stadsmuseum
Göteborgs kyrkoförvaltning.
Lönnroth, Gudrun, red., Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - ett program för bevarande, Göteborg 1999
Caroline Olsson, Härlandakyrka Projekt Clio Arkitekturhistoria Göteborg 2001
Staffan Orrdal, Kyrkorummets teologi i tretton moderna kyrkor i Göteborgs stift Göteborg 2001
Helge Zimdal, Härlanda kyrka, Byggmästaren 1952.
Göran Lindahl, Tre nya kyrkor, Arkitektur 1960:7 sid. 133-140.
Koncept till Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, rapport xxx, Härlanda kyrka, Göteborgs kyrkoförvaltning 2003.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Celsing,Peter:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin