Motivering (skydd): HÄRLANDA KYRKA är uppförd 1958, arkitekt var Peter Celsing. Kyrkan har ett fritt läge i ett parkområde.
KYRKOMILJÖN omfattar tre byggnader: kyrka med församlingshem, kampanil (klockstapel) och expeditionsbyggnad. Huskropparna är grupperade kring en öppen gårdsplan. De är uppförda med enkla geometriska former och fasader av rödbrunt tegel. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning. Invid den norra fasaden finns stora granar som planterats i samband med kyrkans uppförande och i parkområdet i övrigt finns stora lövträd.
KYRKOBYGGNADEN karaktäriseras av sin stora slutna volym som ger byggnaden tyngd. De flacka taken utan taksprång och de breda gavlarna förstärker intrycket. Fasadernas tegelmurar saknar nästan helt ornamentik. Huvudportalen är kvadratisk och flankeras av två kvadratiska något större fönster försedda med spröjsar i ett kassettliknande rutverk. Entréfasadens asymmetri genom takåsens starka förskjutning åt norr och södra fasadens takfall i två nivåer gestaltar kyrkorummets två skepp. Östfasaden visar tydligast kyrkans disposition med mittskepp, sidoskepp och sakristia som olika byggnadsdelar samtidigt som församlingshemmet i suterrängvåningen är synlig på denna fasad. Den södra fasaden öppnar sig genom det stora fönstret som avviker från kyrkorummets övriga fönster med sin indelning i nio stora glasytor med ett tunt spröjsverk.
KYRKORUMMET karaktäriseras av ett nyskapande som söker sin förankring i den kyrkliga traditionen. Planformen är enkel, skillnaden mellan kor och långhus har tagits bort men altaret lyfts fram. Planformen närmar sig basilikans då långhuset har ett lägre sidoskepp med en avskiljande bred murpelare. Inga högt sittande ljusinsläpp återfinns i långhuset. Kyrkorummets mörka tegelväggar och det dunkla taket är påtagliga i rummet. I sidoskeppet finns rummets mest dominerande fönster. Dopfunten är placerad mitt i rummet och orgeln återfinns längst fram i sidoskeppet. Sittplatserna utgörs av rader av kopplade stolar formgivna av kyrkans arkitekt. Karaktäristiskt för kyrkan är fönstren i öst- och västväggarna som är rektangulära med kassettliknande rutverk av kraftiga ekspröjsar. Temat går igen i predikstolens utformning liksom i utformningen av vindfånget vid västentrén. Altartavlan är en triptyp av trä med bildhuggeriarbete utfört av Ivar Lindekrantz.
- Kyrkomiljöns tre byggnader grupperade kring den öppna gårdsplanen: kyrkan, klockstapeln (kampanilen) och expeditionsbyggnad bildar en sammanhängande helhet.
- Kyrkobyggnadens enkla 1950-tals tegelarkitektur där fasaderna går i liv med taket utan taksprång och de karaktäristiska kassettindelade fönstren.
- Kyrkobyggnaden är i allt väsentligt oförändrad sedan byggnadstiden
- Kyrkorummets disposition; med altaret upphöjt men med altarring i golvnivå och med orgeln i öster och dopfunten mitt i rummet.
- Materialvalet av tegel, sten och ek.
- Kyrkan är skyddad genom KML 4 kap §4.
Inventeringsår (1998)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2006)
Härlanda kyrka har ett fritt läge i ett parkområde med en allé som tillhörde Härlanda landeris trädgård. Terrängen sluttar dramatiskt i tomtens östliga del. Kyrkoanläggningen omfattar tre byggnader: kyrka med församlingshem, kampanil (klockstapel) och expiditionsbyggnad. Huskropparna är grupperade kring en öppen gårdsplan. De är uppförda 1958 med enkla geometriska former och fasader av rödbrunt tegel. Arkitekt var Peter Celsing.
Strax nordväst om kyrkan finns en kyrkoruin av låga gråstensmurar som visar den medeltida kyrkans planform som låg på platsen och som revs under 1500-talet. Ruinområdet omges av en mur uppförd 1925.
KAMPANILEN (KLOCKSTAPELN) har ett tungt kastelliknande formspråk. Klockstapeln är formad som en stående rektangel med platt tak och stora öppningar i öster och väster där klockorna framträder tydligt. När man kommer från Härlandavägen ger klockstapeln det första intrycket, man ser kyrkklockorna och trädkronorna genom den massiva tegelmuren. En smäcker trappa i betong leder upp till klockorna på tornets södra sida. På den norra sidan finns en ingång till ett bisättningsrum i tornets bas.
PASTORSEXPEDITIONEN inrymde tidigare diakoni- och vaktmästarebostäderna men de är nu ombyggda till kontor. Byggnadsvolymen är lång och smal, den ligger som en mur längs kyrkoplanens södra sida. Fasaderna är av rödbrunt tegel liksom kyrkans. Gavlarna tydliggörs genom pulpettakets spetsiga vinkel. Takfoten ligger i liv med fasaden och utgörs av en ståndränna i koppar. Byggnaden ligger med en suterrängvåning mot parken i söder. En underjordisk gång förbinder pastorsexpeditionen med kyrkan.
KYRKOBYGGNADEN har en stor och sluten volym som ger ett intryck av tyngd. De flacka taken och breda gavlarna förstärker intrycket. Fasadernas mörkt rödbruna tegelmurar saknar nästan helt ornamentik. Huvudportalen är kvadratisk och flankeras av två kvadratiska något större fönster, försedda med spröjsar i ett kassettliknande rutverk. Entré fasadens asymmetri genom takåsens starka förskjutning åt norr och södra sidans takfall i två nivåer gestaltar kyrkorummets tvåskepp.
Östfasaden visar tydligast kyrkans disposition med mittskell, sidoskepp och sakristia samtidigt som församlingshemmet i sutterängvåningen är tydlig på denna fasad. De stora murytorna med de rektangulära kasettindelade fönstren ger ett nästan helt slutet uttryck. Den södra fasaden öppnar sig genom det stora fönstret som avviker från kyrkorummets övriga fönster genom sin indelning med ett tunt spröjsverk som lämnar nio stora glasytor.
Inventeringsår 2018
Stadsdelen Kålltorp ligger på mark som tillhörde Kålltorps gård i Örgryte socken. En mindre del i väster har ingått i landeriet Härlanda. Under medeltiden var denna trakt en del av Härlanda socken som hade sin kyrka strax norr om nuvarande Härlanda kyrka. I början av 1500-talet uppgick socknen i Nya Lödöse och kyrkan revs men tydliga byggnadsrester finns ännu på platsen.
Göteborgs stadsmuseum
Göteborgs kyrkoförvaltning.
Lönnroth, Gudrun, red., Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - ett program för bevarande, Göteborg 1999
Caroline Olsson, Härlandakyrka Projekt Clio Arkitekturhistoria Göteborg 2001
Staffan Orrdal, Kyrkorummets teologi i tretton moderna kyrkor i Göteborgs stift Göteborg 2001
Helge Zimdal, Härlanda kyrka, Byggmästaren 1952.
Göran Lindahl, Tre nya kyrkor, Arkitektur 1960:7 sid. 133-140.
Koncept till Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, rapport xxx, Härlanda kyrka, Göteborgs kyrkoförvaltning 2003.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin