Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING
SKÅRS KYRKA uppfördes på ny kyrkplats år 1959, efter ritningar av arkitekt Johan Tuvert. Den ligger i stadsdelen Skår, sydost om Göteborgs centrum. Kyrkan uppfördes helt och hållet för insamlade medel. Skårs kyrka och delar av den omgivande bebyggelsen ingår i bevarandeprogrammet för Göteborgs kommun.
Skår hade en provisorisk barackkyrka från 1948, placerad på andra sidan om Skårsgatan. Barackkyrkan var den första kyrka som initierades av Göteborgs småkyrkostiftelse.
KYRKOMILJÖN utgörs av kyrkan, sammanbyggd med församlingslokaler, en förgård och en klockstapel, på en liten kyrkotomt. Församlingslokalerna är visuellt underordnade kyrkan genom att de är lägre och har ett enkelt formspråk. Klockstapeln (från 1969, ritad av Tuvert) är placerad på den muromgärdade förgården vid entrén. Kyrkotomten, en naturtomt, har inga inhägnader mot angränsande vägar och park.
KYRKOBYGGNADEN är en tegelkyrka med högt brant skifferklätt tak och en liten absidliknande utbyggnad åt nordost. Murverket är slutet till sin karaktär. Kyrkan är sparsamt dekorerad, uttrycket bygger på rena ytor och enkla former.
Utformningen har tydliga influenser från äldre kyrkobyggnadstraditioner. Kyrkans kompakta volym med sitt höga branta tak och planformen med det smalare och lägre koret påminner om en gotisk sockenkyrka, samtidigt som formspråket hämtat mycket ur 1950-talet. Den muromgärdade förgården intill entrén för tankarna till en klosteranläggning. Materialvalen är också traditionella.
Exteriörens uttryck domineras av kyrkans branta skiffertäckta tak och det slutna murverket av hårdbränt fasadtegel i olika rödbruna nyanser.
KYRKORUMMET har en sydväst-nordostlig orientering. Koret ligger i nordost och har en absidliknande, rakt avslutad utbyggnad. I sydväst ligger en kyrksal som kan avdelas från kyrkorummet med en vikvägg, och i nordväst ansluter ett sidoskepp bakom en pelarrad. Båda utrymmena är lägre än kyrkorummet.
Även invändigt präglas kyrkan både av traditionella influenser och av 1950-talets formspråk. Korets utbyggnad har en hög spetsbågig öppning in mot kyrkorummet. Band av takfönster i det lägre takfallet, dolt från långhuset, släpper in ett ymnigt ljus över det enkelt utformade altaret. Färgsättning och materialval skapar ett enhetligt och lugnt rum.
Kyrkorummet är ganska litet men luftigt och har en anslående takhöjd för sin storlek. Det branta taket vilar på kraftiga limträbågar. Ljusinfallet i långhuset sker genom fönsterband vid takfoten längs båda långsidorna. Fönstren medger inte någon visuell kontakt med omvärlden, vilket ger rummet en sluten karaktär.
Längs den sydöstra långväggen har alla fönster glasmosaiker av konstnären Joël Mila. De mångfärgade fönstren med bibliska motiv är kyrkorummets mest framträdande utsmyckning. Mila var en flitigt anlitad kyrkokonstnär och hans verk i Skårs kyrka får ett särskilt intresse då han var bosatt i församlingen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan är välbevarad sedan byggnadstiden, såväl in- som utvändigt
- Kyrkan har en tidstypisk och avskalad karaktär
- Glasmosaikerna av Joël Mila
- Korets spetsbågiga muröppning
Inventeringsår (2006)
Skårs kyrka är en fasadtegelkyrka med högt brant skifferklätt tak och en liten absid. Kyrkan är sammanbyggd med församlingslokaler i lägre byggnadskroppar. I söder ligger en liten muromgärdad förgård där klockstapeln är placerad. Kyrkan ligger i anläggningens östra del och kyrkorummet är orienterat i sydväst-nordost med koret i absiden åt nordost.
Kyrkan är uppför i få, väl valda, material; fasadtegel i olika nyanser, små skifferplattor och kopparplåt. Taket och det slutna murverket dominerar kyrkans uttryck.
Kyrkoanläggningens utformning har tydliga influenser från äldre kyrkobyggnadstraditioner. Den kompakta kyrkan med sitt branta tak och den smalare och lägre korabsiden påminner om en gotisk sockenkyrka. Den muromgärdade förgården för tankarna till en klosteranläggning.
Materialen är också traditionella.
___________________________________________________________
Kyrkans låga SOCKEL är gjuten av betong och ligger nästan helt i liv med fasaderna. VÄGGARNA är av fasadtegel i olika röda, orange och brunsvarta nyanser, vilket ger de i övrigt odekorerade fasaderna en levande yta. Fasaderna är murade i löpförband med ½-stens växelvis förskjutning och vitt fogbruk.
Kyrkans fasader är till största delen slutna. Längs långsidorna, i mötet mellan fasaderna och taket, löper smala FÖNSTERBAND. I den södra fasaden finns även ett större fönsterparti in mot kyrksalen. Fönstren har träbågar och ligger indragna från fasaden, solbänkarna är inklädda med koppar. Fönsteromfattningarna är inte betonade. I den södra fasaden har alla fönster glasmosaiker i innerbågen, vilka kan skönjas utifrån.
Det höga branta SADELTAKET (samt taket över absiden) är täckt med små svarta skifferplattor. Taknock och vindskivor är inklädda i kopparplåt. Hängrännorna längs takets nederkant och stuprören är också utförda i koppar. Där absidens tak möter långhuset löper en rad med smala TAKFÖNSTER som släpper in ljus över koret. I det norra takfallet, över kyrksalens andra våning, sitter ytterligare fyra fönster. Takfönstrens omfattningar är inklädda med koppar.
Inga DÖRRAR leder rakt in till kyrkan. Från förgården sydväst om kyrkobyggnaden leder en brun aluminiumkassettdörr med små glasrutor in till hallen/vapenhuset mellan kyrkan och församlingslokalerna. Sakristian har en egen entré, en enkel trädörr, i anläggningens norra hörn.
På den sydvästra fasaden sitter en stor VÄGGSKULPTUR i koppar, "Den treenige Guden" av konstnären Bertil Lundgren. Den invigdes 1972.
___________________________________________________________________
Kyrkan har en sydväst-nordostlig orientering med koret i en absid åt nordost. Vapenhuset ligger mellan kyrkan och församlingslokalerna, nordväst om kyrkorummet. I sydväst ligger en kyrksal som kan avdelas från kyrkorummet med en vikvägg, och i nordväst ansluter ett sidoskepp bakom en pelarrad.
Kyrkorummet är ganska litet men luftigt och har en anslående takhöjd för en småkyrka. Det branta taket vilar på kraftiga blåmålade limträbågar. Rummet vänder sig inåt, ljusinfallet sker genom högt placerade fönster som inte medger någon visuell kontakt med omvärlden.
Kyrkan är sparsamt dekorerad, uttrycket bygger på rena ytor och enkla former. Trä, tegel, klinkers och glas är de dominerande materialen. Rummets färgsättning går i blått, vitt och brunröda nyanser vilket skapar ett visuellt enhetligt och lugnt rum. Byggnadens volym och plan leder tanken till en medeltida sockenkyrka, samtidigt som formspråket hämtat mycket ur 1950-talet. Koret ligger i en absid, med en hög spetsbågig öppning in mot kyrkorummet. Band av takfönster släpper in ett ymnigt ljus över det enkelt utformade altaret.
Längs den södra (sydöstra) långväggen har alla fönster glasmosaiker av konstnären Joël Mila. De mångfärgade fönstren med bibliska motiv är kyrkorummets mest framträdande utsmyckning. Mila var en flitigt anlitad kyrkokonstnär, och hans verk i Skårs kyrka får ett särskilt intresse då han var bosatt i församlingen.
De stora limträbågarna, glasmosaikerna och korpartiets utformning dominerar det första intrycket av kyrkorummet. _______________________________________________________
GOLVET i långhuset är täckt med terrakottafärgade klinkers med vita fogar. Golvet är lagt med kvadratiska plattor och band av mindre, rektangulära plattor. Mattan i mittgången är enfärgat brunröd. Golvlist saknas. KORGOLVET är täckt med rektangulära kalkstensplattor.
VÄGGARNA är av fasadtegel i olika röda, orange och brunsvarta nyanser, vilket ger de i övrigt odekorerade fasaderna en levande yta. Fasaderna är murade i löpförband med ½-stens växelvis förskjutning och vitt fogbruk.
De kraftiga TAKSTOLARNA är ett av rummets mer dominerande inslag. De består av limträbågar målade i ljust blått och sträcker sig från golvet till taknocken. Limträbågarnas mjukt svängda insidor ger rummet en hög spetsbågig form, som följs upp i korväggens utformning. INNERTAKET är av vitmålad träpanel. Panelen är lagd i rummets längdriktning och den får en än tydligare horisontell struktur av kraftigare ribbor som är satta med regelbundet avstånd i hela takfallen. Det stora taket och takstolarnas form sätter stark prägel på rummet.
I mötet mellan vägg och tak löper en rad med smala FÖNSTER. På den norra sidan är de av klarglas, medan södra sidans fönster består av GLASMOSAIKER av konstnären Joël Mila. I den bakre delen av kyrkorummet finns även två större fönster med glasmosaik av samme konstnär. De två större fönstren samt de fyra smala fönstren över och närmast dessa invigdes 1964, medan de övriga tio är från 1966. Fönstrens placering och glasmosaikerna gör att kyrkorummet saknar utblickar.
Kyrkans INNERDÖRRAR är av lackerat trä. De flesta har stora partier av klarglas och spröjsar.
KORET ligger två steg över långhuset. Trappstegen och korgolvet är täckt med rektangulära kalkstensplattor. Korväggen av fasadtegel har en grund ABSID med en spetsbågig triumfbåge som accentuerar rummets karaktäristiska form.
ALTARET står mot östväggen. Det är gjutet i betong med raka, odekorerade sidor och kröns av en slipad kalkstensplatta. Kalkstensplattan användes tidigare i Evangeliska Brödraförsamlingens kyrka på Kungsgatan 45 och skänktes till Skårs kyrka 1959. Över altaret sitter ett stort väggmonterat KORS i kalkad ek. Korset är av latinsk typ, enkelt utformat och tillverkat av Sarjo snickeriverkstad i Göteborg år 1959.
ALTARRINGEN tillkom 1998 och är ritad och utförd av inredningsarkitekt Lennart Järkil. Den är av lackerat trä och består av två sektioner placerade på var sida om altaret. Knäfallet är stoppat och klätt med brunt tyg.
PREDIKSTOLEN i ek, betong och kalksten ritades av kyrkans arkitekt Johan Tuvert. Den är byggd över trappan (i mötet mellan kor och långhus), och placerad söder om altaret. Formen är kubistisk med raka sidor av betong. Framsidans sockel är av röd kalksten. Korgen är av ek med raka sidor och en indragen överdel med ett snedställt pulpetbord. Träarbetet utfördes av Sarjo snickeriverkstad 1959.
DOPFUNTEN i ek står norr om altaret. Den är enkelt utformad och består av fyra skivor av trä som sammanfogats i en korsform. Funten smalnar av uppåt, ovansidan har en rundad fördjupning för dopfatet i silver. Skålen är från 1951, stativet tillverkades av Åke Andrén (församlingsbo) 1982 efter ritning av inredningsarkitekt Lennart Scheuer. Ritningen gjordes redan inför kyrkans uppförande men förverkligades inte förrän 1982. Den ersatte då den gamla dopfunten i sten. Vid dophörnan står även en ljusstake i trä utförd i samma stil som dopfunten.
KYRKORUMMET är öppet och luftigt, med ett nära symmetriskt ljusinfall genom fönsterband och korets takfönster. Rummet saknar dock utblickar, då fönstren är högt placerade och/eller har heltäckande glasmosaik. I nordväst ansluter ett SIDOSKEPP, avdelat från kyrkorummet med en pelarrad. Pelarna är placerade där takstolarna går ner mot golvet. Längst bak i rummet finns en mindre KYRKSAL som går att avdela från kyrkorummet med en vikvägg. Golvet i denna del täcks av en beige linoleummatta. Vid den sydvästra fasaden leder en trappa i trä och svart smide upp till våningsplanet ovanför kyrksalen. Taken i sidoskeppet och kyrksalen är sänkta och klädda med vitmålad träpanel.
Kyrkorummet har två BÄNKKVARTER. Bänkarna är enkelt utformade med raka gavlar. De är målade i blått, en något mörkare nyans än takstolarna. Dynorna i bänkarna är klädda i ett rödbrunt tyg.
Över bänkkvarteret hänger sex stycken LJUSKRONOR, tillverkade av Hans-Agne Jakobsson i Markaryd år 1959. Stommarna är av mässing, de har två ljuskretsar med sex glober i rökfärgat glas över de tre i den nedre kretsen.
ORGELN står i den bakre delen av kyrkorummet, vid den södra väggen. Den är byggd av Magnussons orgelbyggeri i Göteborg år 1960. Den har en enkel utformning med raka sidor. Överdelen och nederdelens yttersidor har vitmålade speglar med ljusblå inramning. Överdelen har luckor för piporna, som är placerade i tre sektioner med en lägre mittendel. Längs väggen bakom orgeln finns träpipor placerade på rad. Nederdelens framsida, med spelbordet, är i ljust trä. Spelbordet i ljust omålat trä är placerat på fasadens nedre del.
SAKRISTIAN ligger i anslutning till korets norra hörn. Väggarna är av vitmålat tegel, på golvet ligger en beige linoleummatta och taket är inklätt med vitmålad vävtapet. En enkelt utformad piscina i sten sitter på väggen mot kyrkorummet.
VAPENHUSET ligger mellan kyrkan och församlingslokalerna. Den har karaktär av foajé. På golvet ligger samma typ av klinkers som i kyrkorummet, väggarna är av fasadtegel. Ett flertal dörrar i ljust lackerat trä leder vidare till andra delar av byggnaden.
ÖVRIGT
Den välkände kyrkokonstnären Joël Mila var bosatt i området och tillhörde Skårs församling. Förutom kyrkfönstren har Mila också utfört en målning i sidoskeppet.
KORMATTAN av ylle i röllakansteknik med spetsbågeformationer är komponerad av Boel Grill och vävd på hemslöjden i Borås 1970.
Flera av inventarierna har tillkommit för insamlade medel, och i vissa fall även av insamlat material. Det gäller t.ex. en del av silvret i dopfatet samt en del koppar i storklockan. Ekträet till dopfunten skänktes av Magnussons orgelbyggeri.
Inventeringsår 2018
KYRKANS FÖREGÅNGARE 1948
År 1948 uppfördes en provisorisk småkyrka, bestående av två träbaracker, en bit ifrån den plats där den nuvarande kyrkan står. Kyrkan uppfördes som distriktskyrka inom Örgryte församling. Skårs kyrka var den första som initierades av Göteborgs småkyrkostiftelse (bildad 1946). Till den provisoriska kyrkan byggdes även en klockstapel i trä, som kom att stå kvar fram till 1969.
SKÅRS KYRKA PLANERAS OCH UPPFÖRS 1959
Kyrkan ritades av arkitekt SAR Johan Tuvert. Den stod klar 1959 och kostade sammanlagt 400 000 kronor att färdigställa. Denna summa täcktes helt av gåvor, kollekter, insamlingar och sykretsförsäljningar och var betald redan under invigningsåret. Orgeln, klockstapeln och fönstren i glasmosaik tillkom senare men var även dessa resultat av frivilliga medel.
ORGEL 1960
Kyrkans orgel byggdes av Magnussons orgelbyggeri i Göteborg, år 1960. Instrumentet bestod från början av en manual med sex stämmor jämte bihangspedal men har senare kompletterats med en självständig pedalstämma.
GLASMOSAIKFÖNSTER 1964 och 1966
Kyrkans glasmosaikfönster är komponerade konstnären Joël Mila, som även var bosatt i församlingen. Hans konst genomsyras ofta av den kristna tankevärlden och kan - både som målningar och glasmosaiker - beskådas i många västsvenska kyrkor men även i Danmark och Schweiz. Skårs kyrkas fönster tillkom i flera omgångar. I januari 1964 invigdes två stora fönster i bakre delen av kyrkorummet, även kallad församlingssalen. De fyra fönstren närmast ovanför dessa (som tillsammans avbildar "Skapelsen") invigdes pingstdagen 1964. De resterande tio fönstren i långsidans fönsterband stod klara i december 1966.
KLOCKSTAPEL 1969
Klockstapeln ritades av kyrkans arkitekt Johan Tuvert och invigdes på kyrkans 10-årsdag, Pingstdagen 1969. Den innehåller två klockor, storklockan från 1953 och lillklockan från 1969, båda gjutna av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna. Storklockan består till viss del av kopparföremål som insamlats i området.
VÄGGSKULPTUR 1972
Kopparskulpturen "Den treenige Guden" på kyrkans yttre gavel är utförd av konstnären Bertil Lundgren och invigdes i november 1972.
OMBYGGNAD 1978
En trappa byggdes i den bakre (sydvästra) delen av kyrksalen och inredningen på övre plan ändrades.
RESTAURERING 1981-1982
En genomgripande restaurering av kyrkorummet och en tillbyggnad av församlingsdelen genomfördes 1981-82 under ledning av arkitekt Gilbert Sultan och inredningsarkitekt Lennart Scheuer. Ombyggnaden syftade främst till att ge barn- och körverksamheten mer ändamålsenliga lokaler. I samband med restaureringen fick kyrkorummets limträbågar och bänkarna en ny färgsättning i dämpade blå nyanser. Bänkarna målades i en mörkare blå, träbågarna målades allt ljusare uppåt sidomurarna. Den symboliska tanken är att ljuset kommer från Herren.
PLANERAT ORGELBYTE OCH OMBYGGNAD 2006-2007
Församlingen står i begrepp att ersätta den nuvarande orgeln (placerad längst bak i kyrkorummet, vid den södra långsidan). Den nya orgeln är större än den gamla och skall stå på motstående sida i rummet. Detta kommer att medföra att entrén in till rummet måste ändras, samt att några av bänkarna tas bort.
ÖVRIGT FRAM TILL 2006
Limträbågarna, som 1981-82 uppgavs vara målade i blått som blev "allt ljusare uppåt murarna" förefaller vara målade i en enhetlig kulör idag. De bör ha målats om efter 1982.
Delar av golvet har lagts om, fogarna är ljusare över flera partier. Det kan eventuellt bero på fukt i byggnaden, utfällningar kan ses på vissa ställen. En ramp upp till koret har tillkommit.
År 1960 Fast inredning - orgel
År 1964 Arkitekturbunden utsmyckning
De två stora fönster i bakre delen av kyrkorummet, samt de fyra mindre fönstren närmast ovanför dessa invigdes pingstdagen 1964.
Konstnär: Joël Mila
År 1966 Arkitekturbunden utsmyckning
De resterande tio fönstren i långsidans fönsterband stod klara i december 1966.
Konstnär: Joël Mila
År 1969 Ändring - tillbyggnad
Ändring - tillbyggnad - Klockstapeln invigdes på kyrkans 10-årsdag, pingstdagen 1969. Den innehåller två klockor, storklockan är från 1953 och lillklockan från 1969.
Arkitekt: Johan Tuvert
År 1972 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Kopparskulpturen på kyrkans yttre gavel tillkom. Den är utförd av konstnären Bertil Lundgren.
Göteborgs Stadsmuseum
Antikvarisk-Topografiska Arkivet, Stockholm.
Illerstad, Lennart, "Nya svenska kyrkor, del II Götaland", rapport RAÄ 1993:5
Gunilla Folkesson (antikvarie) och Christer Morát (fotograf): "Dokumentation och märkning av kyrkliga inventarier" 1986-1987
Lönnroth, Gudrun, red., Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - ett program för bevarande, Göteborg 1999
Material från Antikvarisk-Topografiska Arkivet (ATA), Stockholm, bl.a. ritningskopior.
Berg, Daniel, Skårs kyrka, broschyr utgiven av Örgryte församling våren 1999. Finns även på
http://www.svenskakyrkan.se/orgryte/kyrkor/skars.htm#Skårs%20kyrka 2005-11-22
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Tuvert,Johan:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin