Motivering (skydd): Hultsjö kyrka är uppförd 1859-60 och speglar en typisk landsortskyrka
i brytningstiden mellan sen nyklassicism och tidig historicism.
Kyrkan är uppförd efter ritningar av Överintendentsämbetets
arkitekt Axel Nyström.
Typiska karaktärskapande drag i exteriören är de stora och enkelt
symmetriskt uppbyggda fasaderna, spritputsade med enkla ursparingar
som enda artikulering. Tornet med sin lanternin, listverk,
markerad huvudingång samt äldre glas i fönstren är också värdefulla
delar i exteriören. Material och hantverksmetoder kopplade till karaktärsbärande drag är viktiga för de kulturhistoriska värdena.
Interiören är välbevarad om än med ändrad färgsättning. Kyrkorummet
är enhetligt inrett med ursprunglig predikstol, altaruppsats,
altarrundel, korbänkar, orgelfasad, läktarbröstning mm. Dessa har
ett stort värde för den enhetliga miljön. De slutna och ursprungliga
bänkkvarteren är viktiga för rumsupplevelsen. Färgsättningen av
bänkar och tak är sentida och delvis främmande för tidsepoken, men
väl avvägd och harmonierande med övrig inredning. Den medeltida
föregångaren gör sig påmind genom dopfunten från 1100-talet,
även krucifi xet från 1400-talet på norra korväggen är en värdefull
inventarie som berättar om kyrkans långa historia - även om det
inte har någon liturgisk funktion längre.
Föremål tagna ur bruk och förvarade på annan plats i kyrkan
har ett kulturhistoriskt värde genom det de berättar om kyrkans
gudstjänstfi rande i äldre tid.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan:
• Kyrkan har en ursprunglig och typisk exteriör för landsortskyrkor.
• Interiören är samspelt med exteriören och till stor del ursprunglig
och enhetlig, med inredning från tiden då kyrkan uppfördes.
• Koret som genom bevarade korbänkar har kvar mycket av sin
ursprungliga karaktär.
Inventeringsår (2007)
Hultsjös kyrka är uppförd i traditionell östvästlig riktning med koret
i öster och huvudingången och torn i väster. På södra långsidan finns
även en entré, försedd med handikappramp. Koret är rakt avslutat i
öster med sakristia i påhängd utbyggnad med egen ingång.
Exteriören är typisk för den sena nyklassicismen. På andra håll
har nya kyrkor redan fått drag av nygotik och andra historiserande
stilar. Hultsjös kyrka är huvudsak nyklassisk, endast tandsnittsfriserna
och de smala ljudluckorna påminner om drag som hör
till andra historiserande kyrkor. Resultatet visar hur tveksam och
förändringsovillig man har varit mot moderna stildrag när man
uppförde den nya kyrkan.
Fasaderna är spritputsade, med utsparade omfattningar kring fönster-
och dörröppningar samt vid hörnen. Under takfotsgesimsen
löper en tandsnittsfris på långsidorna och under torntaket. Ingångarna
på långsidorna saknar artikulering men huvudingången i väster
markeras av en framspringande prydnadsgavel som kröns av ett
förgyllt kors. Fönstern är rundbågiga, bågarna grönmålade och en
del av glasen fortfarande ursprungliga. Taket är ett flackt sadeltak
klätt med kopparplåt, så även torn- och sakristietak. Sockeln är låg
och oputsad, av kluven granit.
Invändigt är kyrkan mer renodlat nyklassisk. I blickfånget i koret
står den stora och ursprungliga altaruppsatsen med altartavla från
1977 av Sven-Bertil Svensson. Altaruppsatsen består av två pilastrar
på vardera sida om tavlan som bär upp ett entablement med texten
”Ära vare Gud i höjden”. Altarringen har utsvängda sidor och rak
framsida, med mörkt marmorerade dockor med guldförgyllda listverk.
Golvet innanför är upphöjt och tiljorna är bredare än övriga
i koret. Bredvid altaruppsatsen fi nns på värdear sida ingångar till
sakristian. De kröns av grisaillemåleri föreställande Moses med stentavlorna respektive Jesus hållandes ett barn. Målningarna är troligen
samtida med kyrkans uppförande. På södra sidan står den medeltida
dopfunten - troligen av samma mästare som gjort dopfuntar till
andra kyrkor i trakten - den så kallade Njudungsmästaren. I koret
fi nns även korbänkar, två rader på norra sidan och på södra har
man tagit bort en rad. Dessa moderniserades samtidigt som övriga
bänkar i bänkkvarteren, 1955. Korgolvet ligger två trappsteg högre
än mittgångens nivå, och utvidgades 1955.
Predikstolen är samtida med kyrkan och typisk för den sentida
nyklassicismen. På vägen bakom är målat en draperimålning med
Kristusfi gur och stjärnbeströdd bakgrund. Ljudtaket kompletterades
1955 med en duva. Under predikstolen fi nns intressant
nog en signatur där kyrkans byggmästare, målare och förgyllare
står uppräknade; ”Hultsjö kyrka byggd af P. Johnsson, J. Herrlin,
Förgyld av J: Widerberg från Wexiö. Målad af Oscar Christiernin
från Calmar län)”.
Bänkkvarteren är slutna med lasyrmålade gavlar och bänkdörrar
i blått. Speglar i dörrar är marmorerade i grått med förgyllda
listverk, på varje dörr fi nns även radnummer. Under orgelläktaren
har bänkar avlägsnats för att få plats med läktarunderbyggnader.
Bänkarna moderniserades 1955 och nya psalmbokshyllor sattes
upp, men de äldre är kvar under de nya.
Orgelläktaren bärs upp av marmorerade svarvade pelare med
förgyllda kapitäl. Orgeln är från 1862, men orgelverket är ombyggt
1966 och då justerades även orgelfasaden. Hela orgeln har fl yttats
en meter bakåt. På orgelläktaren fi nns även bänkar, vilka inte
påverkats av moderniseringen på 1950-talet. Läktarunderbyggnaderna
inreddes ånyo vid senaste renoveringen 1998 då toalett och
städutrymmen tillkom under norra läktaren.
Vapenhuset hade från början dubbla trappor upp till orgelläktaren,
idag finns enbart den norra kvar. Golvet är lagt med polerade
kalkstensplattor. Entrén till kyrkorummet, via ett vindfång, har en
ståtlig inramning i form av en marmorerad portal.
Byggnadsdel (2007): Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Hultsjös gamla medeltida kyrka uppfördes troligen under 1100-talet,
daterat efter de beskrivningar som finns och den dopfunt som är
det enda som finns kvar från den ursprungliga kyrkan. Kyrkan revs
1859 och stenmaterial från denna användes till det nya kyrkobygget
ca 500 meter sydväst om den gamla.
Den nya kyrkan uppfördes under åren 1859-60 och invigdes
1862. Arkitekt var Axel Nyström på Överintendentsämbetet i
Stockholm. Nybygget hade föregåtts av en lång diskussion - ända
sedan 1779 - om i första steget en om- och tillbyggnad av gamla
kyrkan. När man övergav ombyggnadsidéerna gällde istället diskussionen
om var den nya kyrkan skulle uppföras. Ritningarna följdes
inte fullt ut, vilket framförallt gällde de historiserande dekorelementen
på fasaderna - tandsnittsfriser, valvmarkeringar valdes i
de flesta fall bort. Tornets tälttak var också tänkt att vara betydligt
spetsigare - tänkt att erinra om ett gotiskt torn - men slutade i en
ganska trubbig utformning. Sakristian som från början var tänkt
att ligga på norra fasaden flyttades till den östra gaveln med ingång
till kyrkorummet bakom altaret. Istället gjordes två dörrar på var
sida så som det är nu.
Väldigt lite har förändrats sedan kyrkan uppfördes. I samband
med invigningen installerades också kyrkans orgel, utförd av JN &
C Söderling. Första kända renovering ägde rum 1926 då putsfa-
saderna lagades. Under 1900-talet har kyrkan främst varit föremål
för olika underhållsåtgärder, med undantag för renovering 1955
under ledning av arkitekt Erik Persson, Johannes Dahls arkitektfi
rma i Tranås, då man bland annat uppförde läktarunderbyggnader.
Man gjorde även ändringar i koret då altartavlan sattes för med
en neutral blå skiva för att bättre framhäva korset, att nytt altare
i tegel uppfördes, koret utvidgades, bänkarna byggdes om och
gjordes bekvämare etc. Samtidigt målades interiören om i delvis
ny färgskala och äldre färglager togs bort. En bevarad bänkdörr
på orgelläktaren visar att bänkarna tidigare var enfärgat ljusgrå. År
1977 ersattes den blå fonden i altaruppsatsen med en ny altartavla,
utförd av konstnär Sven-Bertil Svensson föreställande Kristus med
ett lamm i famnen. Senaste renovering ägde rum 1998, då byggdes
bland annat läktarutrymmena om, interiören fi ck en blåare kulör
genom målning av tak och bänkkvarter, dessutom renoverades fasaderna
utvändigt. Den enda större skillnad som skett utvändigt
sedan kyrkan uppfördes är att taket lades om med kopparplåt 1963
istället för dåvarande tegel.
År 1100-2006 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Byggmästare: Fabian Andersson
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
Byggmästare: Lennart Flink
Konstnär - Bildhuggare: Njudungsmästaren Njudungsmästaren
Konstnär: Sven-Bertil Svensson
Konservator: Sven Wahlgren
År 1859-1860 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Axel Nyström
Byggmästare: Johan Herrlin
År 1859-1860 Nybyggnad
Nybyggnad - kyrkan i sin helhet. Gamla kyrkan revs och ny uppfördes
på ny plats. Ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt
Axel Nyström. Johan Herrlin, P. Johannson, Växjö var byggmästare.
Förgylld av J. Widerberg, Växjö. Målad av Oscar Christiernin,
Kalmar län.
Arkitekt: Axel Nyström
Konstnär: Carl Oscar Christiernin
Byggmästare: Johan Herrlin
Hantverkare: J Widerberg
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
(1950). Växjö stift i ord och bild. ISBN: .
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
(1955). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län II.. ISBN: .
ÄLDRE RITNINGAR - 1779 tillbyggnad (Lars Wickman, VaLa); 1779 tillbyggnad långhus och torn (O Tempelman?); 1854 nybyggnad (A Nyström, VaLa); 1859 ändring av föregående (A Nyström, VaLa); 1859 nybyggnad (A Nyström); 1862 orgelfasad (osign).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Byggmästare J Malmbergs nekrolog (otryckt, ATA); Foton: exteriör äldre vykort samt vykort 1963. Interiör före och efter restaureringen 1955. ATA..
?? 070320. URL: http://www.savsjonet.nu/sks_ny2/index.htm
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Herrlin,Johan:Byggmästare"; "Nyström,Axel:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin