Motivering (skydd): Hylletofta kyrka är uppförd under 1100-talets andra hälft och är typisk för de så kallade Njudungskyrkorna. . Den är omgiven av en murinhägnad kyrkogård med stiglucka i väster, en av få i länet. Kyrkan är uppförd av sten med bevarat medeltida långhus, kor, korabsid och reformatorisk sakristia. Långhuset har förlängts och tillbyggts med torn i väster.
Kyrkans exteriör berättar på ett tydligt sätt om sitt medeltida ursprung
och om utbyggnaden vid 1700-talets slut. Den östra delen med långhus, kor, korabsid och sakristia har flera karakteristiska drag för en medeltida kyrka - slät och följsam puts, avsaknad av sockel, och ett brant sadeltak täckt med tjärat spån. Fönstren är rundbågiga och sitter djupt indragna. Det yngre tornets kupol är täckt med falsad kopparplåt och de nyare fönstren är stickbågiga. Material och hantverksmetoder kopplade till dessa karaktärsdrag är viktiga för att bevara kyrkans kulturhistoriska värde. Murverket innehåller information om kyrkans äldsta historia och om ändringar
som har gjorts. Som källa till kunskap är detta förknippat med stora värden. Interiören är ett resultat från främst 1950-talets restaurering, med inredning från medeltid, 1700-tal och ett relativt tidlöst 1950-tal. Restaureringen på 1950-talet syftade till återskapa kyrkorummet som det såg ut före 1903 års ändringar. I huvudsak är det en medeltida
rumslighet med tjocka murar, enkla volymer, plant tak och en tydlig och avskild kordel med korabsid bakom en triumfbåge. Kalkmålningarna i koret från 1600-talet är värdefulla både ur konsthistorisk synvinkel men också som dokument över kyrkans historia. Korabsiden har en rekonstruerad fönsteröppning bakom altaret som väl passar miljön och tiden.
I långhuset är de slutna bänkkvarteren värdefulla för rumsligheten.
. Övrig inredning i kyrkorummet har lång historisk kontinuitet, speciellt märks dopfunten från 1100-talets slut samt predikstolen av mästaren Tigerström från 1794. Detta gäller även triumfkrucifixet förutom korset det hänger på som är modernt. Orgeln är ny, tillverkad
1955 i modern stil efter ritningar av Bent Jörgen Jörgensen, och orgelläktarens bröstning är utförd efter de nya bänkdörrarnas speglar.
Även om inredningen inte är tidsenligt homogen så hålls den ihop av färgsättningen i kyrkorummet. Den är tillbakahållen - bänkarna är trärena med svart dekormåleri, predikstolen går i blått och taket i grått. Dörrar är målade i grått liksom altarringen. De enda färger förutom dessa är de tegelröda, gråblå och gula i kalkmålningarna i koret. Nya tillägg bör anpassas efter detta.
Föremål tagna ur bruk och förvarade på annan plats i kyrkan har ett kulturhistoriskt värde genom det de berättar om kyrkans gudstjänstfirande
i äldre tid.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan:
• Karaktärsbärande drag i exteriören är kyrkans branta tak lagt med kyrkspån, den släta putsen på de tjocka murarna, rundbågiga fönster
samt avsaknad av sockel. Val av material och hantverksmetoder som rör dessa delar är viktiga för bevarande av de kulturhistoriska värdena.
• Interiören präglas av medeltida enkla rumsvolymer och en inredning
och inventarier som skildrar kyrkans långa historia.
• Murverk och stomme är värdefulla som källa till kunskap om kyrkans äldsta historia
Inventeringsår (2008)
Hylletofta kyrka ligger i östvästlig riktning på traditionellt sätt med kor i öster och torn med huvudingång i väster. Koret har en rund korabsid och i söder en påbyggd sakristia. Att sakristian för ovanlighets skull ligger i söder antas bero på att korets södra vägg behövde stöd när sakristian uppfördes. Tornet är senare tillbyggt, och de närmaste metrarna av långhuset är en samtida förlängning av det ursprungliga långhuset.
Stommen består av gråsten och sandsten - den senare går i dagern på några ställen i fasaden. I övrigt är fasaden slätputsad, men med oputsad stensockel. Taket är ett relativt brant sadeltak, täckt med kyrkspån. Tornets svängda kupol är däremot klätt med skivtäckt kopparplåt. . På sakristians södra gavel finns en rund medaljong över
fönstret och över huvudentrén i väster en medaljong med Gustav III’s emblem och byggnadsåret 1783, vilket står för det år tornet uppfördes. Fönstren på långhuset är rundbågiga och stickbågiga, de förra i den del som är medeltida och de senare i den del som är utvidgad i samband med tornbygget.
Invändigt präglas kyrkorummet av den medeltida enkla rumsvolymen,
med tjocka murar, plant innertak med kilsågade brädor och enkel utsmyckning. Koret med korabsid är bemålat på väggarna
med kalkmålningar från 1600-talet. Huvudmotivet i mitten föreställer Gud Fader inskriven i en cirkel med Kristus på höger arm och riksäpplet i den vänstra. På ömse sidor i absiden skildras apostlarna Andreas, Johannes, Petrus och Jakob.
Över ingången till sakristian från koret på södra sidan sitter en fönsteröppning, från tiden innan sakristian uppfördes. Kring öppningen
finns bevarade kalkmålningar i blågrått och tegelrött.
Predikstolen är placerad i nordvästra hörnet strax bredvid triumfbågen.
. Den tillverkades 1794 av mästare Tigerström, den yngre föregångaren från 1903 står numera på tornvinden. I andra hörnet på södra sidan står dopfunten från 1100-talets andra hälft, tillskriven Njudungsmästaren. . På norra långhusväggen hänger triumfkrucifixet från 1200- eller 1300-talet. Detta restaurerades och konserverades 1942 och försågs då även med ett nytt kors som det idag är upphängt på. På motsvarande sida bredvid den södra ingången hänger den S:t Mikaels relief i sandsten som hittades vid renoveringen 1956, troligen tillverkad under 1100- eller 1200-talet. . Den hittades i murverket som en del av den södra portalomfattningen.
Kyrkorummet är lagt med oljade golvbrädor, bänkinredningen är sluten och är huvudsakligen nytillverkad i samband med 1950-talets restaurering, men gjorda efter äldre 1600-talsförlaga, dessa finns kvar på tornvinden. Bänkgavlar och -dörrar är huvudsakligen trärena och endast enkelt bemålade. Väggar är följsamt slätputsade mot murverket, en äldre pilaster finns bevarad på norra väggen vid predikstolen.
Orgelläktaren har ny bröstning från 1950-talet, en äldre finns bevarad
på tornvinden. . . Orgeln är också ny från 1950-talet, tillverkad av Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg, med fasad efter Bent Jörgen Jörgensens ritningar.
Sakristian ligger söder om koret i ett tunnvälvt rum, med modernt
kalkstensgolv och slätputsade väggar. Vapenhuset har samma moderna kalkstengolv, på södra sidan finns en inklädd trappa till tornvinden, klädd med pärlspontspanel.
Byggnadsdel (2008): Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Hylletofta kyrka hör till de så kallade Njudungskyrkorna som uppfördes under 1100-talets andra hälft. Någon närmre datering av kyrkan har inte gjorts, men Njudungskyrkorna brukar tillskrivas byggnadshantverkare som lämnade Lund och bygget av domkyrkan när den stod färdig 1145. Om den äldsta tiden finns lite uppgifter, den ursprungliga kyrkan förmodas ha bestått av kor, korabsid och långhus, men ett kortare långhus än idag, ca sex-sju meter kortare. Den ovanliga placeringen av sakristian på södra sidan antas bero på att den uppförts där som stöd åt koret, vars södra vägg skulle ha varit instabil. Vid en omputsning av kyrkan 1995 upptäckes under takfoten ett band med rött dekorationsmåleri. . Liknande finn spå andra Njudungskyrkor såsom Hjärtlanda, Norra Sandsjö, Lannaskede och Norra Ljunga. Där har man kunnat datera dem till åtminstone efter 1500-talets mitt. Idag finns de fragmentariskt
bevarade under befintlig puts på kor och absid.
Ingången har som på de flesta medeltida kyrkor ursprungligen varit på södra sidan, under det valv som nu finns markerat i putsen. Den ingången kompletterades även med ett vapenhus som stod kvar fram till dess att kyrkan fick sitt torn 1783. Vi den ombyggnaden förändras kyrkan radikalt. . Kyrkan förlängs åt väster där tornet uppförs med ingång från väster, kyrkorummet görs luftigare med större fönsteröppningar, triumfbågen vidgas och väggar vitmenas invändigt. Fram till denna ombyggnad hade kyrkan kvar det mesta av sin medeltida prägel med dekorationsmåleri och ett litet medeltida
präglat kyrkorum. Kort därefter revs klockstapeln.
Som en del av moderniseringen hörde även den nya predikstolen från 1794, utförd av mäster Tigerström. År 1804 målar målarmästare
Germund Lorentz Melin inredningen i ”himmelsblått” och taket i ljusare nyans med ”fladdrande himmelsskyar”. Samtidigt målades fönster och dörrar i svart.
Under 1800-talet sker främst en del underhåll, men även ett inköp av en orgel som föranleder en utvidgning av läktaren i väster.
År 1870 köps Barkeryds kyrkas redan då ålderstigna orgel in,
bevarade under befintlig puts på kor och absid.
Ingången har som på de flesta medeltida kyrkor ursprungligen varit på södra sidan, under det valv som nu finns markerat i putsen. Den ingången kompletterades även med ett vapenhus som stod kvar fram till dess att kyrkan fick sitt torn 1783. Vi den ombyggnaden förändras kyrkan radikalt. . Kyrkan förlängs åt väster där tornet uppförs med ingång från väster, kyrkorummet görs luftigare med större fönsteröppningar, triumfbågen vidgas och väggar vitmenas invändigt. Fram till denna ombyggnad hade kyrkan kvar det mesta av sin medeltida prägel med dekorationsmåleri och ett litet medeltida
präglat kyrkorum. Kort därefter revs klockstapeln.
Som en del av moderniseringen hörde även den nya predikstolen från 1794, utförd av mäster Tigerström. År 1804 målar målarmästare
Germund Lorentz Melin inredningen i ”himmelsblått” och taket i ljusare nyans med ”fladdrande himmelsskyar”. Samtidigt målades fönster och dörrar i svart.
Under 1800-talet sker främst en del underhåll, men även ett inköp av en orgel som föranleder en utvidgning av läktaren i väster.
År 1870 köps Barkeryds kyrkas redan då ålderstigna orgel in,
Under 1800-talet sker främst en del underhåll, men även ett inköp av en orgel som föranleder en utvidgning av läktaren i väster.
År 1870 köps Barkeryds kyrkas redan då ålderstigna orgel in,
enligt vissa uppgifter tillverkad 1756 av dåvarande kyrkoherde i Barkeryd, John Fovelin. Den stora förändringen sker dock 1903, en tidstypisk restaurering
som senare generationer tydligt uttryckte sitt ogillande över. Äldre inredning så som predikstolen, bänkarna och altarring samt övriga snickerier byttes ut mot nytt och tak och vissa väggar kläddes
med smal pärlspontspanel. Inredningen målades i ekimitation, dekorband målades över triumfbåge och i korabsiden, och väggarna med bröstning upp till fönstrens nederkant.
Den tidspräglade restaureringen blev snabbt omodern och på 1930-talet gjordes därför ett omfattande program för en ny restaurering
- delvis också påkallad av kaminernas nedsotning. . Arkitekten Johannes Dahl gjorde detta men programmet sköts hela tiden på framtiden. . Arkitekt Paul Boberg tog över planerna på restaureringen men avled 1947 och då tog hans nya kollega på kontoret Bent Jörgens
Jörgensen över och lade 1948 fram ett nytt förslag. Inte heller nu hände något utan det dröjde till 1955 innan man satte igång, även då efter Bent Jörgen Jörgensens förslag. I stora delar var det samma åtgärder som Johannes Dahl hade föreslagit på 1930-talet, och syftet var det samma - att återställa kyrkan i det skick den var i före 1903 års restaurering. De stora ändringar omfattade nya bänkar,
tillverkade efter de sparade ursprungliga bänkarna av 1600-tals modell som fanns kvar på vinden, den äldre predikstolen från slutet av 1700-talet togs fram igen och inte minst togs kalkmålningarna i koret åter fram under dåvarande putslager. I programmet ingick även att ersätta fasadernas spritputs med slätputs, men det sköts på framtiden och genomfördes först 1995. Vid den restaureringen frilade man även delar av det sandstensmurverk man då hittade i fasaden. Fasadomputsningen innebar att all äldre puts togs bort, men när man hittade spår av röda dekorationsmålningar kring kor och sakrista lät man de äldre putslagren där sitta kvar och lade ny puts ovanpå istället.
År 1170-1199 Nybyggnad
Hylletofta kyrka uppförs. Dopfunt tillskriven Njudungsmästaren eller dennes skola.
År 1400-2003 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Arkitekt: Bent Jörgen Jörgensen
Hantverkare - Målare: Germund Lorentz Mellin
Konservator: Sven Wahlgren
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
Franzén, Anders, Hylletofta kyrka, byggnadsvårdsrapport 1996, Jönköpings läns museum..
(1950). Växjö stift i ord och bild. ISBN: .
(1955). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län II.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin