Motivering (skydd): TRANEMO KYRKA är belägen nordväst om samhällets centrum, vid Tranemosjöns norra ände. Den nuvarande kyrkan uppfördes intill platsen för en medeltida föregångare. Området kring kyrkan utgör en avgränsad bebyggelsemiljö med tydliga drag av traditionellt sockencentrum med prästgård (1936), församlingsbyggnad och skolor samt pastorsexpedition och vaktmästarkontor. Kyrkogården, som i omgångar utvidgats öster- och norrut, avgränsas i väster och norr av stenmurar, mot landsvägen i söder av ett smidesstaket och i öster av ett vattendrag. Den äldre delen av kyrkogården har en parkliknande karaktär. Norr om den nyare kyrkogårdsmuren finns en skogskyrkogård (1976). Till anläggningen hör ett gravkapell (1967).
Kyrkan uppfördes i sten 1881-82 efter arkitekten Emil Langlets ritningar och invigdes 1889. Kyrkan är en av sex centralkyrkor av arkitekten i Västergötland och den enda i Älvsborgsdelen av Göteborgs stift. Kyrkan byggdes av Skövdebyggmästaren P J Pettersson, som också byggde centralkyrkorna i Beateberg och Kungsäter. Kyrkan är en av få större kyrkor som uppfördes i landskapet under perioden 1880-1910. Stilen är nygotik blandat med nyklassicism och exteriören är därtill bysantinskinspirerad. Stilblandningen är typisk för arkitekten.
Interiören omdanades helt vid en renovering 1937-39 ledd av arkitekten Harald Wadsjö, vilken fortfarande präglar kyrkorummet. I samband med renoveringen vidbyggdes i norr korabsiden och sakristian med stilmässig anknytning till klassicism. Kyrkorummet fick vid renoveringen en påtaglig längdriktning som betonades av sidoljuset. Koret dekorerades av Einar Forseths och Erik Abrahamssons altar- och kormålningar i bysantinsk stil. Ett valv slogs för att dölja lanterninen och kyrkorummets färgglada träinredning målades enfärgat gråvit och de sex läktare som inramade rummet revs samtliga och ersattes med en enda i söder. Ett försök att åter betona centralkyrkorummet gjordes 1993, då bänkinredningen diagonalställdes och två läktare återuppfördes.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar, grusade gångar och trädrader.
- Kyrkan såsom landmärke och symbol för Tranemos siluett.
- Kyrkan är ett välbevarat exempel på en betydande kyrkoarkitekts, Emil Langlets, verk och tillmäts ett högt arkitekturhistoriskt och personhistoriskt värde.
- Kyrkans, med 1930-talets tillbyggnader i form av korabsid och sakristia, välbevarade exteriör. - Kyrkans interiör präglas starkt av Harald Wadsjös renovering där bland annat valvslagningen i lanterninen, kormålningarna, predikstolen, orgelläktaren och den arkitektritade armaturen är karaktärsskapande.
- Konstnärerna Einar Forseths och Erik Abrahamssons altar- och kormålningar från 1938.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Rakt, Torn - Centraltorn
Inventeringsår (2002)
TRANEMO KYRKA är en sexsidig centralkyrka uppförd i sten och orienterad efter en nord-sydlig axel med altaret i norr. Stilen nygotik blandat med nyklassicism. Den sexkantiga planformen återkommer i lanterninöverbyggnaden och det krönande klocktornet med spira. Fasadmaterialet varierar från vitputsat stenmurverk till rött tegel och vitmålat torn. Taken är kopparklädda och fönsterformerna varierande runda, rundbågiga och spetsbågiga. Portal- och fönsteromfattningar är utförda i handslaget rött tegel. I fasaderna finns också dekorativa inslag i form av korsblinderingar, lisener och rundbågefriser. Till de tre ingångarna med överljus i form av lunettfönster leder kopparbeslagna portar medan trapptornen har trädörrar. Från 1930-talet är den halvrunda absiden i norr och sakristian intill, uppförda i tegel efter ritningar av arkitekten Harald Wadsjö. Tillbyggnaderna anknyter i material och form till exteriören. Trappor i söder, väster samt till sakristian i norr.
FASAD - Kyrkobyggnaden vilar på en huggen stensockel. Fasadens nedre del utgörs av vitputsade släthuggna granitblock. Listverk, blinderingar, omfattningar och profilerad takfot i tegel. Den övre delen utgörs av röd tegelmur och ovanför finns lanterninpartiet med trapptorn i form av indragen tegelfasad. Lanterninen kröns av ett centraltorn. Lanterninens huvudmotiv är i form av tre rundbågiga fönster där omfattningen har ansats till spetsbåge. Mittfönstret är något förhöjt i förhållande till de övriga. Dessa fönster utgjorde kyrkorummets huvudsakliga ljusinsläpp innan 1930-talets omfattande inre renovering. De sex fasaderna avslutas upptill av en trekantsgavel flankerade av lägre hörnpartier. Ovanpå dessa finns trapptorn som kröns av små sexkantiga lanterniner i vitmålat trä. Samtliga fasaders stuprör är utförda i kopparplåt. Tornfasaderna utgörs av vitmålad stående panel, där den största ytan upptas av kopparbeslagna spetsbågiga ljudluckor som löper ända ned till klockvåningens golv. Utvändiga balkongräcken i smide. Den halvrunda absiden i norr har slät röd tegelmur som upptill avslutas med en tandsnittslist. Fyra vertikala utspringande listverk på fasaden. Sakristians fasad utgörs också den av slät röd tegelmur. En gråmålad gjuten betongtrappa med smidesräcke leder upp till porten.
PORT - Kyrkans huvudingång i söder har en portal som är utspringande från fasaden. Den rundbågiga portalomfattningen utgörs av tegel och vidgar sig utåt i fyra språng. Portalens ovandel med utkragad takfot är av tegel medan portalen i övrigt i huvudsak är vitputsad. Pardörren i kopparplåt är speglad och ovanför denna finns ett halvcirkelformat spröjsat fönster. Portalens taknock kröns av ett förgyllt kors. En port i sydväst och en i nordöst. Speglad brunmålade trädörrar. Sakristians norrfasad har en kopparbeslagen rundbågig dörr i portalomfattning utspringande i två språng.
FÖNSTER - Ovanför sydportalen sitter ett stort spröjsat runt fönster med glasmålningar. Fönsteromfattningen utgörs av såväl tegel- som puts. På vardera sidan om portalen sitter ett rundbågiga fönster. Hörnpartierna har vardera två fönster ovanför varandra, ett mindre rektangulärt nedtill samt ett större rundbågigt på andra våningen. På vardera lanterninfasaden finns tre rundbågiga fönster, som invändigt är igensatta. Samtliga fönster har i överkant omfattningar av tegel. Fasaderna åt öster och väster har vardera två större rundbågefönster i spetsbågiga omfattningar. I fönstrens överdel finns fyrpassformer. På övre delen av dessa fasader finns fyra större runda fönster med blyspröjsade glasmålningar. På sakristian finns ett mindre rektangulärt fönster på portens vänstra sida, spröjsat till tre rutor. Till höger om portalen finns i vitputsad utvändig fönstersmyg ett smalt rundbågigt fönster, en fönsterluft spröjsad till fem rutor. Nordvästfasaden har ett likadant fönster. Hörntornens lanterniner har rektangulära fönster med brunmålade snickerier. På tornfasaden under varje ljudlucka finns två rektangulära brunmålade fönster intill varandra.
TAK - Kyrkans alla tak är täckt med ärgad kopparplåt. Taket kröns av ett förgyllt kors på kula. Under takfoten löper en murad tandsnittslist. Hörntornens lanterniner kröns av takspiror i ärgad kopparplåt, liksom tornspiran som upptill har ett smideskors på förgylld kula. I underkant formar sig tornspiran efter ljudluckornas spetsbågeform och varje spets kröns av en treklöverform i kopparplåt. Takfotsbrädan är vitmålad.
Kyrkorummet har sexsidig planform med huvudingång i söder och kor i norr samt två tvärarmar i väster (nordväst och sydväst) och två i öster (nordöst och sydöst). Kyrkorummets väggar är invändigt putsade och färgsatta i ljus färgton. Innertaket har formen av ett kupolvalv. Orgelläktare i söder. Koret är orienterat i norr och har en absidial avslutning genom en tillbyggnad från 1930-talet.
GOLV - Omålat trägolv. Grön matta i mitt- och sidogångar.
VÄGG - Kyrkorummets tvärarmar har rundbågiga överstycken och varje hörn markeras med kolonner. Den mittersta är av större dimension och sträcker sig högre än de två andra som bär upp bågen till tvärarmarna. Kolonnerna har rund gråmålad bas och två- och trekantiga kapitäl. Putsad tegelvägg i vit kulör. På väggarna sitter ett flertal lampetter i vit metall med rektangulär form krönta av ett snäckmotiv, med plats för tre ovanför varandra placerade glödlampor. Läktarunderbyggnadernas väggar har vitmålad stående panel och grönmålad golvlist. Två pilastrar indelar väggpartierna i tre sektioner. Pilastrarna på den östra läktarunderbyggnaden kommer enligt uppgift från den gamla kyrkans altaruppsats. Motsvarande pilastrar finns på sakristieväggen i väster, utförda som kopior. Pilastrarna är laserade i bruten vit kulör med kannelyrer i brun kulör. Undertill är de speglade gröna och upptill kröner ett kapitäl i blått med bladmotiv i grönt och brunt. Lister i guld och marmoreringsmålning i blått, beige och grått.
PORTAR/ INNERDÖRRAR - Port i söder i form av pardörr. Dörrbladen avslutas upptill med en rundbågeform och har två spegelfyllnader vardera. Profilerat dörrfoder i mörkt trä. Ramverket är målat vinrött. En grönmålad list omramar spegelfyllningarna som är marmorerade i grå kulör med inslag av rött och grönt. Ett flertal i kyrkorummet inåtgående dörrar, varav en till höger om huvudingången och ett par till läktarunderbyggnaderna. Samtliga dörrar speglade med sex spegelfyllningar. Ramverket målat i vinröd kulör och spegelfyllnader marmoreringsmålade i grå kulör med inslag av rött och grönt.
FÖNSTER - Fyra större runda fönster med bemålat glas i övre delen av de fyra tvärarmarna i väster och öster. Glasmålningarna har blyspröjs och blyinfattat glas i stjärn- och fyrpassformer och färgerna går i huvudsak i gult, grönt och blått. Evangelistnamnen Lukas, Johannes, Marcus och Matteus i vart och ett av fönstren. I nordväst och nordöst finns i vardera tvärarmarna två rundbågefönster med blyspröjs och blyinfattat glas. Övre delen utgörs av en fyrpassform och det färgade glaset, i blått, grönt, gult och rosa, finns i denna samt runt fönstrets kanter. Nedre delen har ett snett rutmönster. Fönsterbänkar i stenskivor. På vardera sidan om huvudingången i söder finns två rundbågefönster lika ovanstående.
TAK - Innertaket har formen av en kupol utförd i tegel och vitputsat. I varje valvbåge syns nedre delen av lanterninens igensatta fönster. Fyra ljuskronor ritade av arkitekten Harald Wadsjö. Centralt placerad takarmatur i gulmetall och glas i fem våningar.
LÄKTARUNDERBYGGNADER - Två läktarunderbyggnader i sydväst och sydöst. Under västra läktaren inreddes en ny sakristia och under östra läktaren finns uppehållsrum. Uppehållsrummet i den östra läktarunderbyggnaden har vitmålade väggar och tak. Två rundbågiga fönster lika kyrkorummets. Sakristians golv är av gran och väggarna vitmålade. Längs östra väggen löper väggfasta skåp i ljust trä med speglade skjutdörrar. Två rundbågiga fönster med bemålat glas, lika kyrkorummet.
KOR
GOLV - Korgolvet är förhöjt i två steg. Trappan är utförd i kalksten och golvytan är av rött tegel med en kant av kalksten längs med väggarna. Det polygonalt formade golvet under dopfunten av tegel har kalkstensinramning.
VÄGG - Korets väggar bemålades av konstnären Erik Abrahamsson 1938. Motiven är hämtade ur Johannesevangeliet. De olika bildsekvenserna är alla utförda gula och grå kulörer.
PORT - Port i väster mot vindfånget till sakristian i norr. Den vitputsade rundbågiga portalen har två trappstegsformade språng.
TAK - Taket är vitputsat.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är fristående och murat i rött tegel, delvis vitputsat. Altardisk och hörnkolonetter i ljusgrå kalksten.
ALTARRING - Altarringen står på en svartmålad sockel och har rektangulär form med öppning i mitten. Barriärens spegelfyllningar är bemålade med rött draperimotiv. En gråmålad profilerad list inramar speglarna. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med guldfärgat tyg.
BÄNKINREDNING - Två öppna bänkkvarter med tio diagonalställda bänkrader vardera östra och västra kvarteret. Bänkgavlarna åt öster och väster är ospeglade och målade vinröda. Mot mittgången har de vinröda gavlarna blågråmarmorerade spegelfyllningar. I spegelns överkant finns ett triumfbågemotiv i relief i gråvit kulör, innefattande pilastrar med kannelyrer i gult. Triumfbågen inramar ett blomstermotiv mot svart bakgrund. I överkant en smal list med geometriskt mönster i kulörerna svart, grått, rött och grönt. Bänkarna är grönmålade, stoppade och tygklädda i rosa kulör.
KORBÄNKAR - Korbänkarna är placerade invid korets västra och östra väggar. Bänkskärmarna är speglade med ett triumfbågemotiv i relief och grönlaserade med spegelfyllningar marmorerade i svagt rosa och grått. Ramverket och triumfbågen är laserade i vitt och ockragult samt latinsk text mot svart bakgrund. I överkant listverk med geometriskt mönster i vitt, svart, blått och ockragult. Bänksitsarna är gråmålade och bänkryggarnas speglar är vinrödlaserade ramverk i vitt och ockragult. LÄKTARBÄNKAR i form av öppen bänkinredning i tre rader, utformade lika övrig bänkinredning.
PREDIKSTOL - Predikstolskorgens form är rektangulär med avfasade hörn. Gråmarmorerade kolonetter i korgens hörn bär upp en tandsnittslist. Kolonetternas kapitäl har blad- och blommotiv i ockragult, rött, blått och grönt samt en blå list undertill. Korgens framstycke är snidat och bemålat med figurer i relief. Korgens östra sidoparti har också ett snidat och bemålat figurativt fält. Ljudtaket har rektangulär form med avfasade hörn och ansats till klassicerande tempelgavelform framtill. Profilerade lister marmoreringsmålade i grått och blått inramar ett brunt fält. En snidad duva i silver mot blå cirkelrund bakgrund mitt fram och två snidade figurer i vardera hörnet. Takets undersida är till största delen målat rött med en blomma i mitten. Ramen runt detta är speglad och bemålat i blå, grå, gula och vinröda kulörer.
ORGEL - Orgeln är placerad mitt på läktaren. Orgelfasaden är slät med en blåmålad list och sidorna har speglade luckor. Ovandelen av fasaden har pipor i vit metall i sju smala rektangulära fält med genombruten trädekor målad i svagt blå kulör.
ORGELLÄKTARE I SÖDER - En rikt skulpterad orgelläktare i söder utfördes i barockstil av Axel Wallenberg 1938. Fyra runda läktarpelare marmorerade i grå, beige och rosa kulörer bär upp läktaren. Gråmålade baser och kapitäl. Läktarens undersida är marmoreringsmålad i rött och brunt, samt två tvärgående bjälkar marmorerade lika pelare. Läktargolvet har tre gradänger är täckt av en grön heltäckningsmatta. LÄKTARBRÖSTNINGENS mittparti är utspringande i kyrkorummet där en sektion med orgelpipor är placerad. Läktarbröstningen är speglad och polykromt bemålad. De båda snidade helfigurerna i trä vid bröstningens mittparti föreställer S:t Brynolf, skald och biskop i Skara på 1200-talet och S:ta Cecilia, musikens helgon. Vid sidorna avbildas de tolv apostlarna med sina attribut. Snidade bemålade blomstermotiv i bröstningens underkant. Läktarbröstningens baksida utgörs av slät panel i mörkt brunt trä. Ett skyddsräcke i metall målad i grön kulör är placerad på överliggaren i brunt trä.
LÄKTARE - I SYDVÄST & SYDOST - Omålat trägolv med tre gradänger. Öppen bänkinredning i tre rader lika övrig bänkinredning. Vitmålade läktarbröstningar, speglade med åtta grönlaserade fyllningar. Rödmålade lister och ramverket i vit kulör inramar dessa. Även läktarbröstningens baksidor är speglade och målade i samma kulörer. Överliggare i grönt med skyddsräcke i grönmålad metall.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARMÅLNING - Altarmålningen är utförd av konstnären Einar Forseth 1938. Målningen är utförd al secco och motivet är "Den gode herden med det bortsprungna lammet". Mot en blå bakgrund gestaltas Kristus i vit, röd och gul kulör.
DOPFUNT - Dopfunt i sten från 1913. Den halvrunda cuppan bärs upp av en kvadratisk fot.
NUMMERTAVLOR - Nummertavlorna är infästade i väggarna i nordost och nordväst. De är rektangulära med gråmålade ramar och mörkt blå botten. Ovandelen utgörs av ett klassicerande tempelgavelmotiv i brunt inramat av profilerade lister marmoreringsmålade grå och röda.
SAKRISTIA
GOLV - Rött tegelgolv lagt i fiskbensmönster, med kalkstensinramning.
VÄGG - Väggarna är vitputsade och varje hörn markeras med tegelribbor som sedan fortsätter upp i takvalvet. Där vägg möter tak bildas rundbågar.
PORT - En rundbågig trädörr laserad i grå kulör åt öster mot koret, dito åt öster.
FÖNSTER - Två smala höga rundbågiga enluftsfönster spröjsade till fem rutor. Bågar och karm i mörkt trä inramar fönsterrutor i klarglas. Fönsterglaset är blyspröjsat i snett rutmönster. Trappstegsformad fönstersmyg i tre språng och fönsterbänk i sten.
TAK - Kupolformat tak med vitputsade valvkappor. Åtta tegelribbor möts i takets mitt.
TORN/LANTERNIN
Tornet, eller centrallanterninen, nås via en spiraltrappa i öster som går ända upp i en av de sex små sidolanterninerna. Trappan fortsätter sedan in över kupoltaket, vars murade valv är synliga liksom takstolskonstruktionen i trä. Närmare kupolens mitt går en trätrappa upp i centrallanterninen som också är klockvåning. Brädgolv och brädväggar. Ljudluckorna är sex stycken.
Fasadkulör (2002): Ofärgad, Vit
Antal våningar (2002): 03, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2002): Absid - Norr, Kors - På kula, Portal, Sakristia - Väster, Turell
Inventeringsår 2001
TRANEMO KYRKA uppfördes på ny kyrkplats 1881-82 efter arkitekten Emil Langlets ritningar och invigdes 1889. Skövdebyggmästaren P J Pettersson ansvarade för bygget. Den nya kyrkans föregångare var ett träkyrka uppförd på 1600-talet och den gamla kyrkplatsen ligger strax intill den nuvarande.
Kyrkan är en sexsidig centralkyrka uppförd i sten med koret orienterat åt norr. Stilen nygotik blandat med nyklassicism. Från 1930-talet är den halvrunda absiden i norr och sakristian intill, uppförda i tegel efter ritningar av arkitekten Harald Wadsjö. Tillbyggnaderna anknyter i material och form till exteriören.
Kyrkan har renoverats 1937-39, 1991 och 1993. Vid renoveringen 1937-39 omdanades kyrkorummet helt efter ritningar av arkitekten Harald Wadsjö. Syftet med renoveringen var att komma till rätta med slitage och fuktskador men det fanns också en önskan om att skapa ett mera "traditionellt" kyrkorum. Kyrkorummet fick efter renoveringen en påtaglig längdriktning som inte minst betonades av sidoljuset. Korets verkan förhöjdes och betonades av konstnärerna Einar Forseths och Erik Abrahamssons altar- och kormålningar i bysantinsk stil.
Exteriört vidbyggdes i norr en halvrund korabsid och sakristia med stilmässig anknytning till klassicism. Det ursprungliga innertaket var en ribbkupol dekorerad med guldstjärnor. Ett lägre putsat valv byggdes i syfte att dölja lanterninen. Av de sex halvkolonnerna som ursprungligen var brunmarmorerade sänktes den mellersta kolonnens kapitäl för det nya lägre kupolvalvet. Kyrkans färgglada träinredning överputsades och avfärgades i gråvit kulör. De sex läktarna revs och en orgelläktare i söder utfördes i barockstil av Axel Wallenberg. Korpartiet omgestaltades helt. Den tidigare altarväggen, samkomponerad med predikstol och orgelfasad, revs och det nya koret dekorerades med en stor fresk av konstnären Einar Forseth och kormålningar av konstnären Erik Abrahamsson. En ny predikstol utfördes av Axel Wallenberg, Ivar Lindecrantz och A Johansson. Dopfunten fick ett särskilt postament och försågs med baldakin, liksom predikstolen. Fyra stora mässingskronor med nakna glödlampor ritades av arkitekten Harald Wadsjö och utfördes av konstsmeden Lars Holmström.
Kyrkan renoverades utvändigt 1991. En ombyggnad av kyrkans entréparti innebar framflyttning av trappan och en förhöjning av platsen framför kyrkdörrarna som ett led i handikappanpassning av kyrkan. Dessutom renoverades fönstren.
Kyrkan genomgick en invändig renovering 1993. Bänkinredningen diagonalställdes och två läktare med underbyggnader byggdes. Under västra läktaren inreddes en ny sakristia. Vapenhuset omvandlades till vindfång och utrymmet under orgelläktaren till kapprum. Väggar och tak fick en ljusare färgsättning.
År 1881-1882 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn.
Arkitekt: Emil Viktor Langlet
År 1931 Underhåll - takomläggning
Omtäckning av taket med kopparplåt.
År 1933 Teknisk installation - värme
Installation av varmluftsvärmeledning.
År 1937-1939 Fast inredning - altarring
Ny altarring.
Arkitekt: Harald Wadsjö
År 1937-1939 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol.
Konstnär - Bildhuggare: Axel Wallenberg
Arkitekt: Harald Wadsjö
Konstnär - Bildhuggare: Ivar Lindekrantz
År 1937-1939 Fast inredning - bänkinredning
Två nya bänkar vid korsidorna.
Arkitekt: Harald Wadsjö
År 1937-1939 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten fick ett särskilt postament och försågs med baldakin.
Konstnär - Bildhuggare: Axel Wallenberg
Arkitekt: Harald Wadsjö
Konstnär - Bildhuggare: Ivar Lindekrantz
År 1937-1939 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Nytt predikstolstak.
Konstnär - Bildhuggare: Axel Wallenberg
Arkitekt: Harald Wadsjö
Konstnär - Bildhuggare: Ivar Lindekrantz
År 1937-1939 Fast inredning - altare
Nytt altare.
Arkitekt: Harald Wadsjö
År 1937-1939 Teknisk installation - el
Elektriska installationsarbeten.
Obestämd yrkestillhörighet: E Heineman
År 1937-1939 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningar på orgelläktarbröstet.
Konstnär: B Linné
Konstnär: Erik Abrahamsson
År 1937-1939 Teknisk installation - värme
Ny uppvärmningsanordning.
År 1962 Fast inredning - bänkinredning
Borttagande av det främsta bänkparet (korbänkar).
År 1968 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1991 Ändring - ombyggnad, port
Ändring - ombyggnad, port - En ombyggnad av kyrkans entréparti innebar framflyttning av trappan och en förhöjning av platsen framför kyrkdörrarna som ett led i handikappanpassningen av kyrkan.
År 1991 Underhåll - fönster
Fönsterrenovering.
År 1991 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Utvändig renovering och handikappanpassning.
År 1993 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggar och tak fick en ljusare färgsättning.
År 1993 Specifika inventarier - textilskåp
Nytt textilskåp.
År 1993 Konservatorsarbeten
Renovering av altarmålning.
År 1993 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning som diagonalställdes.
År 1993 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Två nya läktare med läktarunderbyggnader. Under västra läktaren inreddes en ny sakristia. Vapenhuset omvandlades till vindfång och utrymmet under orgelläktaren till kapprum.
År 2009-2010 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Ombyggnad av befintlig sakristia; Nytt kök intill sakristian med ingång genom befintlig läktartrappa från kyrkorummet, pentryt görs om till städutrymme
År 2009 Underhåll - exteriör
renovering av fasadtegel, ombyggnad av hörntorn, tillverkning av nya utsmyckningar på torn, rivning av skorsten
År 2009 Underhåll - takomläggning
Omläggning av kopparplåt på alla takytor förutom sakristia inkl. fotrännor, ståndskivor, ränndalar
År 2009 Underhåll - målningsarbete
Förgyllning av kula
År 2009-2010 Specifika inventarier - textilskåp
Nytt textilskåp i sakristan och ett nytt skåp för liggande förvaring ordnas i det gamla pentryt.
År 2015 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ommålning av putsade ytor med silikatfärg samt målning av fönster och dörr med linoljefärg.
År 2019 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Läktarunderbyggnaden under södra läktaren har byggts om för att
inrymma en ny toalett och ett arbetsrum. I västra delen utvidgas pentryt till ett kök. Nya
förvaringsutrymmen skapas i östra delen. Sakristian med befintlig inredning flyttas från västra delen till
östra.
Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm. Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
Kyrkorna i Sjuhäradsbygden, Nationalencyklopedin, Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Älvsborgs län, Västergötland - landskapets kyrkor. Markving, Gustaf. Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981.
Nationalencyklopedin
Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Älvsborgs län. Del V. 1950.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002.. ISBN: ?
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin