Motivering (skydd): MOSSEBO KYRKA ligger tillsammans med en intilliggande gård med ett framträdande läge och utsikt över det omkringliggande skogslandskapet. Kyrkan utgör tillsammans med de angränsande byggnaderna en liten samlad kyrkomiljö, där sockenstugan nordväst om kyrkan ingår. I sluttningen sydost om kyrkan och kyrkogårdsmuren ligger i souterrängläge ett bårhus med bisättningsrum och förråd (1940-41). Kyrkogården sluttar från norr till söder och är inhägnad av en stenmur samt häckplantering. De äldsta gravvårdarna från 1700-talet är placerade nordost om kyrkan.
Mossebo kyrka är en av stiftets äldre träkyrkor och ligger i ett av träkyrkobyggandets viktigaste områden, i gränstrakterna mellan Västergötland, Småland och Halland. Bakom nybyggnationen av kyrkan stod Joseph Hansson, riksdagsman och talman i bondeståndet. Kyrkan uppfördes 1773 av Smålandsbyggmästaren Anders Hammelberg från Åsenhöga, som byggde en rad träkyrkor och trätorn i västra Småland. Tornet vidbyggdes i väster 1812 av Smålandsbyggmästaren och bildhuggaren Sven Nilsson Morin. Sakristian uppfördes någon gång under 1800-talets första hälft och under denna tid tillkom också fönstrens övre rundning. Kyrkan har exteriört med stilmässigt väl anslutande tornet och sakristian bibehållit mycket av sin ursprungliga karaktär.
Många av de träkyrkor som uppfördes i södra Västergötland under 1600-talet och det tidiga 1700-talet har i senare tid kraftigt förändrats eller ersatts av nya kyrkor. Mossebo kyrka, som bevarats på ursprunglig plats, kan fortfarande med sin rikt bemålade interiör åskådliggöra det hantverksmässiga utbytet i dessa gränstrakter. Under hela 1700-talet höll man i huvudsak fast vid senbarockens färgrikedom och träskulptur vilket detta präglar kyrkorummet i Mossebo, som kan betecknas som en god representant för den sena västsvenska barocken.
Kyrkorummet är rikt dekorationsmålat och kyrkan är en av de rikast utsmyckade i kontraktet. De figurativa vägg- och takmålningarna samt läktarbröstningen utfördes av mästaren Johan Christoffer Weisstern 1774. Orgelfasaden utfördes 1776 av orgelbyggaren Jonas Solberg. Predikstolen är ett verk av Boråsbildhuggaren Nils Gustafsson Kihlman från 1748 och överförd från kyrkans äldre föregångare, samt därefter omändrad av Sven Nilsson Morin. Av hans hand är även altarbordet i gustaviansk stil från 1804 samt friskulpturerna föreställande Moses, Aron, Petrus och Paulus. Ljuskronan tillverkades 1855 av hyttmästaren Svante Schmidt vid Limmareds Glasbruk.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar, grusade gångar och äldre gravvårdar. - Kyrkan är kontraktets enda från 1700-talet.
- Den välbevarade exteriören.
- De figurativa vägg- och takmålningarna samt den bemålade läktarbröstningen. - Den fasta inredningen och inventarierna, särskilt märks altarbordet, predikstolen, orgelfasaden och friskulpturerna.
- Ljuskronan från Limmareds Glasbruk.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2002)
Den timrade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare kor i öster, torn i väster och vidbyggd sakristia i norr. Kyrkan är utvändigt helt spånklädd och rödfärgad. Även sadeltaken med branta takfall samt torntaket har spåntäckning. Tornet kröns av en lanternin med rundad huv. Fasaderna genombryts av rundbågiga vitmålade fönster. Huvudingång via tornets västfasad och övriga ingångar i sakristians östfasad och via vindfång på korets sydsida.
FASAD - Kyrkan har rödmålade spåntäckta fasader som vilar på en stensockel. Under den rödmålade takfoten löper runt om kyrkan en vitmålad bräda. Korets gavelröste i öster har mönstersatta spån. Svartmålade ljudluckor åt alla väderstreck, åt öster hälften så höga som övriga. Den slutna lanterninens panelade fasader är rödmålade och luckorna svartmålade. Hängrännor och stuprör i kopparplåt.
PORT - På tornets västfasad finns kyrkporten i form av en pardörr i trä med brunmålad liggande panel. Gråmålad port med liggande panel och rundbågigt överstycke i vindfång i söder. Gråmålad plankdörr med rakt överstycke i sakristians östfasad. Vitmålade dörrfoder.
FÖNSTER - Två rundbågiga femluftsfönster åt norr och två åt söder. De fyra undre lufterna är spröjsade till sex rutor. Övre luften i form av ett lunettfönster med strålformad spröjs till fem rutor. Koret har fyra likadana fönster, två åt vardera norr och söder samt två åt öster. I långhustaket finns ett takfönster åt norr och ett åt söder i höjd med läktaren. Enluftsfönstren i svart plåt är spröjsade till sex rutor. Ett rektangulärt enluftsfönster spröjsat till tolv rutor i tornets västfasad. Ett fyrluftsfönster åt norr och ett åt söder i tornets bottenvåning. De nedre lufterna är spröjsade till sex rutor och de övre till fyra. I höjd med tornets andra våning ett smalt enluftsfönster åt norr och ett åt söder. Fönsterrutorna har en mittspröjs som i fönstrets överkant övergår i ett rutmönster. Ett tvåluftsfönster med tresidigt överstycke, spröjsade till åtta rutor, i sakristians nordfasad. Vindfånget i söder har två små runda fönster med rödmålade bågar och foder åt väster respektive öster. Samtliga fönstersnickerier är vitmålade.
TAK - Kyrkan har spåntäckta sadeltak med branta takfall. Torntaket är spåntäckt och lanterninens huv täcks av kopparplåt och avslutas upptill med ett kors av kopparplåt. Vindflöjlar med cirkelform och utsirat mönster på långhusets och korets taknock. Takfoten är rödmålad och vindskivorna vitmålade. Sakristian i norr och vindfånget i söder har spåntäckta sadeltak. På det senare finns en vindflöjel i svart smide från 1941.
LÅNGHUS - Långhus- och korväggarna genombryts av höga rundbågiga femluftsfönster. Kyrkorummet kröns av ett spegelvälvt bemålat trätak. Interiört är kyrkan rikt dekorationsmålad och kyrkorummet domineras av de figurativa vägg- och takmålningarna. Målningarna utfördes 1774 av målarmästaren från Göteborg Johan Christoffer Weisstern. Orgelläktare i väster. Två slutna och vägganslutna bänkkvarter.
GOLV - Oljat furugolv utan golvlist. Rosa heltäckningsmatta i mittgången.
VÄGG - Väggar av liggtimmer i bruten vit kulör. Marmoreringsmålade lisener i grå kulör indelar väggytorna i olika fält. På västväggen sitter psalmbokhyllor på var sida om pardörren.
PORT - Pardörr åt väster. Dörrbladen är avrundade i hörnen och målade i brun kulör med en blå kantmålning. Profilerade dörrfoder marmoreringsmålade i blått, beige och brunt.
FÖNSTER - Fyra rundbågiga femluftsfönster, två åt norr och två åt söder. Ospröjsade innanfönster med antikglas. Fönsterbågarna är målade i beige kulör och fönsterkarmarna blåmålade. Ett takfönster åt norr och ett åt söder ovanför läktaren i djupa blåmålade fönstersmygar.
TAK - Kyrkorummet har ett spegelvälvt bemålat trätak. Profilerad taklist marmoreringsmålad i vitt och grått. Bildsekvenserna skildrar "Den yttersta domen" samt "Himmelsfärden". Målningarna utfördes 1774 av målarmästaren från Göteborg Johan Christoffer Weisstern.
KOR
GOLV - Lika långhus. På golvet ligger en rosa heltäckningsmatta. Förhöjt golv innanför altarringen som enligt uppgift utgörs av kyrkans ursprungliga golvbrädor.
VÄGG - Väggarna är bemålade lika långhuset. Koret markeras i väggen med en list marmoreringsmålad brunt. Ovanför dörren till sakristian i norr visar väggmålningen hur Kristus lyfts ned från korset, och motivet ovanför dörren i söder skildrar uppståndelsen. Oljemålningar i korets södra vägg och norra vägg av Ulrika Pasch föreställande kung Gustav III och drottning Sofia Magdalena.
PORT - En dörr åt norr och en åt söder. Dörrbladen är avrundade i hörnen och målade i brun kulör, med en blå kantmålning. Dörrfoder i form av profilerade lister marmoreringsmålade i blått, beige och brunt.
FÖNSTER - Fyra fönster lika långhuset, ett åt norr, två åt öster och ett åt söder. Bränt patinerat fönsterglas åt öster, antikglas i de övriga.
TAK - Det spegelvälvda kortaket har lägre takhöjd än långhuset. Kormålningarna skildrar "Kristi lidandes historia" samt "Kristi uppståndelse". I korvalvet ses änglar bärande Kristi pinoredskap sväva runt ett i triangel inskrivet tetragramaton.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är utfört i trä 1804 av bildhuggaren Sven Nilsson Morin. Altardisken är marmoreringsmålad i grön kulör och vilar på en profilerad list marmorerad i grått och vitt. Under denna bladdekor i guld mot svartmålad bakgrund. Fyra ben i form av kannelerade pilastrar målade svarta med gulddekor.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats i klassicerande stil med två pilastrar marmoreringsmålade i rosa, grått och gult som inramar altartavlan. Baser och joniska kapitäl i vit kulör. Altaruppsatsens kröns av ett tympanonfält marmoreringsmålat i grått och vitt. Altaruppsatsen kröns av två skulpterade bemålade änglar i ett moln omgivna av strålglans som bildar en övergång i det bemålade taket.
ALTARRING - Altarringen ombyggdes av Salomon Nilsson i Töfte i samband med kyrkans restaurering 1883-84. Den rektangulära altarringen fick en rundad form. Väggansluten med öppning åt norr. De smala balusterdockorna är marmorerade i grått och vitt. Svartmålat armstöd och knäfall stoppat och klätt med tyg i ljust grå kulör med guldränder.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen utgörs av två slutna bänkkvarter i 16 rader. Bänkarna är vägganslutna åt sidorna och bakväggen. Bänkskärmarna är speglade och brunmålade. De stående spegelfyllningarna på bänkdörrarna är gulmålade och kantas av blå lister. Varje spegel är dekorerad med en blomma och bänknummer målade i svart. Sidostyckena är speglade och målade i en ljusare brun kulör med ljusgrönmarmorerade spegelfyllningar. De två främsta bänkraderna är markerade med polykromt bemålade bänkkrön. Bänkinredningen markeras i väggarna med en smal brun list i höjd med fönstrens nederkant och under denna är väggarna målade i gult, liksom bänkarnas. Ryggstöden är speglade och bänksitsarna är klädda med brun skinnimitation förutom de tre bakersta raderna med brunmålade sitsar. KORBÄNKAR - Två korbänkar invid korets norra och södra vägg väggfasta intill östväggen. Utförandet är lika övriga kyrkbänkar. Lösa dynor klädda med brunt tyg. Ingångar i väster. LÄKTARBÄNKARNA är målade i gulvit kulör.
PREDIKSTOL - Predikstolen är snidad i trä av bildhuggaren Nils Gustafsson Kihlman från Borås 1748 och tillverkad för den gamla kyrkan. Predikstolen ändrades 1773 av Sven Nilsson Morin och ommålades av Johan Christoffer Weisstern 1774. Dagens färgsättning härstammar från 1882 då predikstolen på nytt ommålades för att bättre passa tidens ideal. Korgen är flersidig och målad i blå kulör. Sidorna är dekorerade med rundbågiga fält med snidade polykroma figurer i relief. De fyra evangelisterna utgör några av motiven. Vitmålade kolonetter med baser och korintiska kapitäl i grönt och guld avdelar de olika dekorerade fälten. Listverk marmoreringsmålade i grått och vitt. I korgens underkant hänger snidade girlander med blommor och frukter. Hörnen markeras i överkant av snidade änglahuvuden, liksom hörnen på ljudtaket. Takets insida är bemålat i blått och grönt och i dess under en förgylld sol hänger en duva i vitt, rosa, turkos och gult. Ljudtakets underkant är dekorerad med blomstergirlander lika predikstolskorgens. Taket kröns av trumpetblåsande änglar och Kristus med segerfanan. Korgens insida är speglad och målad i gråblå kulör.
ORGEL - Kyrkans första orgel byggdes av Jonas Solberg 1776, som sammanfogade detta av pipmaterial från äldre orglar. Orgelfasaden är ett verk av Sven Nilsson Morin. Det nuvarande orgelverket byggdes 1983 av Smedmans orgelbyggeri. Orgelfasadens nedre del är speglat och målat i grå kulör. Orgelfasaden avdelas på mitten av ett gråmålat listverk på vilket tre snidade och bemålade figurer är placerade. Fasaden har utspringande halvrunda sektioner på mitten och vid sidorna. Det utspringande mittpartiet är förhöjt och kröns av en snidad blomstergirland målad i grönt, guld och rött. Två trumpetande änglar kröner sidosektionernas överstycken och dekorerar sidorna.
LÄKTARE - Orgelläktaren i väster bärs upp av sex kvadratiska läktarpelare med avfasade hörn, marmoreringsmålade i blå kulör. Läktarens undersida är gråmålad med två inbyggda armaturer över bänkkvarteren. Läktargolvet har fem gradänger som i norr täcks av grå heltäckningsmatta. LÄKTARBRÖSTNINGEN är indelad i tretton fält med målningar i elva. Motivet är liknelsen om de visa och fåvitska jungfrurna. I mitten finns en Kristusbild som flankeras av två textförsedda fält. Ramverket är marmoreringsmålat i mörkt grå kulör medan Profilerade listverk marmoreringsmålade i ljust grått. Skyddsräcke i smide. Läktarbröstningens baksida är speglad och gråmålad.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan är utförd av Petter Olofsson i Agnabo, troligen 1804. Motivet är "Kristus i Getsemane". Ramen är målad i grått och grönt.
DOPFUNT - Kyrkan har en dopskål i silver från 1968 som placeras på en snidad träpiedestal med gulddekor från 1941. Fotplattan är rund och bordet åttkantigt, liksom dopskålen.
NUMMERTAVLA - Två nummertavlor är placerade på vardera sidan om de östra korfönstren. Nummertavlorna är rektangulära till formen med rundbågiga överstycken med vit botten. Rödmålade kantlister och grönmålat bladmotiv i överkant. Tavlorna kröns av en rödmålad snidad rosett. En rektangulär nummertavla på långhusets sydvägg med vit botten. Kantlist i rött och guld. En krönande förgylld lyra.
VAPENHUS
GOLV - Omålat brädgolv och en bred gråmålad golvlist. Vinröd heltäckningsmatta i mittgången.
VÄGG - Gråmålad stående slätspontad panel i breda dimensioner.
PORT - Pardörr åt väster med släta brunmålade dörrblad inramade av profilerat brunmarmorerat dörrfoder.
FÖNSTER - Ett fyrluftsfönster i norr och ett i söder med nedre lufter spröjsade till sex rutor och övre till fyra. Fönsterbågarna målade i beige kulör och fodren grå.
TAK - Slätpanelat tak målat i grå kulör och profilerad taklist i samma kulör. Snedställda bjälkar fortsätter upp i tornet.
SAKRISTIA
GOLV - Omålat brädgolv och brunmålad golvlist.
VÄGG - Liggtimmer som målat i grå kulör.
PORT - Port åt öster målad i brun kulör med två bandgångjärn i svart smide. Dito åt söder. I väster leder en trappa till predikstolsdörren.
FÖNSTER - Ett tvåluftsfönster med tresidigt överstycke åt norr. Vardera luften spröjsad till åtta rutor. Ett svart smidesgaller framför fönstret. Det profilerade fönsterfodret är målat i brun kulör.
TAK - Tredingstak.
TORN
VÅNING 1 - Vapenhus.
VÅNING 2 - Läktarhall. Brunbetsat brädgolv. Stående gråmålad slätspontad panel på väggarna. En gråmålad plankdörr åt väster. En speglad gråmålad dörr åt öster. Gråmålad dörr åt söder. Två smala rektangulära enluftsfönster åt norr och åt söder med ospröjsat innanfönster. Slätpanelat gråmålat tak.
VÅNING 3 - Omålat brädgolv och omålade väggar. Ett enluftsfönster spröjsat till tolv rutor i väster.
VÅNING 4 - Klockvåning. Ljudluckor åt alla väderstreck.
Fasadkulör (2002): Röd - slamfärg
Antal våningar (2002): 01, 04
Byggnadsdel (2002): Flöjel, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster, Vapenhus - Norr
Inventeringsår 2001
MOSSEBO KYRKA uppfördes av liggande timmer 1773 av byggmästaren Anders Hammelberg från Åsenhöga i Småland. Kyrkan ersatte en träkyrkan från 1544, som i sin tur ersatte en medeltida kyrka. Interiört är kyrkan rikt dekorationsmålad och kyrkorummet domineras av de figurativa vägg- och takmålningarna. Målningarna utfördes av målarmästaren Johan Christoffer Weisstern, Göteborg, och dateras till 1774. Tornet byggdes 1812 av byggmästaren och bildhuggaren Sven Nilsson Morin från Småland. Sakristian uppfördes någon gång under 1800-talets första hälft och under denna tid tillkom också fönstrens övre rundning.
Kyrkan restaurerades 1883-84. Åtgärderna omfattade då bland annat ombyggnad av bänkarna och nytt golv. Från den gamla bänkinredningen bevarades dörrarna samt fyra skulpterade överstycken för de främsta bänkarna. Altarringen ombyggdes från rektangulär till rund form. Läktarbröstningen, som tidigare hade ett rundat mittparti, fick en rak utformning och läktartrapporna som var placerade invid långhusets bakre vägg flyttades ut i vapenhuset.
Nästa restaurering genomfördes 1939-41 efter förslag av arkitekten Harald Wadsjö. Konserveringsarbetet utfördes av Halmstadskonservatorn Erik Sköld. Under kyrkan inlades ny stenfot, nytt bjälklag och nytt golv. Kyrkbänkarna byggdes nu om på nytt med nytillverkade sidostycken och de sedan tidigare bevarade gamla 1700-talsdörrarna återinsattes och de bevarade bänkkrönen uppsattes på de främsta bänkarna. Ett nytt uppvärmningssystem installerades samtidigt som ett pannhus uppfördes i slänten utanför den östra kyrkogårdsmuren. Viss elektrisk belysning installerades. Nya fönster med kopplade bågar insattes. I korfönstren insattes bränt patinerat glas och i övriga fönster antikglas. De befintliga takkuporna ersattes av takfönster. I samband med denna renovering inköptes en dopfunt till kyrkan. Kyrkan elektrifierades i sin helhet 1954. Kyrkans golv utbyttes 1996 på grund av kraftiga rötskador.
År 1748 Fast inredning - predikstol
Predikstol, ändrad och kompletterad 1773 av S. Nilsson Morin.
Obestämd yrkestillhörighet: Ni. Kilman
Arkitekt: Sven Nilsson Morin
År 1773 Fast inredning - predikstol
Predikstolen ändras.
Konstnär - Bildhuggare: Sven Nilsson Morin
År 1773-1774 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor.
Byggmästare: Anders Hammelberg
År 1774 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Figurativa tak- och väggmålningar.
Konstnär: Johan Christopher Weisstern
År 1776 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Konstnär - Bildhuggare: Sven Nilsson Morin
År 1776 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
Orgelbyggare: Jonas Solberg
År 1804 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Friskulpturer föreställande Moses, Aron, Petrus och Paulus.
Konstnär - Bildhuggare: Sven Nilsson Morin
År 1804 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla.
Konstnär: Petter Olofsson
År 1804 Fast inredning - altare
Nytt altare.
Konstnär - Bildhuggare: Sven Nilsson Morin
År 1882 Fast inredning - predikstol
Predikstolen målas om.
År 1883-1884 Fast inredning - bänkinredning
Ombyggnad av bänkinredningen. Dörrarna bevarades samt fyra överstycken till de främsta bänkarna.
År 1883-1884 Fast inredning - altarring
Ombyggnad av altarringen från rektangulär till rund form.
Hantverkare - Snickare: Salomon Nilsson
År 1928 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad av orgeln.
År 1939-1941 Specifika inventarier - dopfunt
En dopfunt inköptes till kyrkan.
År 1939-1941 Underhåll
Invändig renovering.
Arkitekt: Harald Wadsjö
År 1939-1941 Konservatorsarbeten
Invändig konservering.
Konservator: Erik Sköld, Halmstad
År 1940 Teknisk installation - el
Installation av elektrisk belysning.
År 1956 Teknisk installation - el
Installation av elektrisk belysning.
År 1976 Underhåll - takomläggning
Omklädning av spån på kyrktorntaket.
År 1976 Specifika inventarier - kyrkklocka
Omgjutning av storklocka samt nyinköpt lillklocka.
År 1981 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
År 1990-2002 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Handikappramp till vapenhuset i sydost anläggs.
År 1996 Teknisk installation - el
Renovering av elsystem.
År 1996 Underhåll - golv
Rötskadat golv ersattes av nytt.
År 1996 Teknisk installation - värme
Byte av uppvärmningssystem.
År 2012 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Ombyggnad av vindfånget vid södra entrén. Vindfånget har höjts och tröskeln har sänkts för att underlätta tillgängligheten. Befintlig ramp har byggts om och höjts
År 2012-2013 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Den befintliga utvändiga rampen mot söder har byggts om och höjts ca 18 cm vid dörren. Vilplanets djup framför dörren utökas till 1,5 meter. Marken på södersidan har fyllts upp ca 15 cm och smågatsten har återanvänts
År 2012-2013 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Ombyggnad/ tillgänglighetsanpassning av södra entrén/ vindfånget till Mossebo kyrka. Tröskeln in mot kyrkorummet har tagits bort. Golvet i vindfånget har byggts på och taket har demonterats och höjts ca 20 cm. Befintlig spånklädd vägg har byggts på motsvarande höjd liksom ytterdörren.
År 2013 Underhåll - takomläggning
Omläggning av takspån på södra takfallet på långhus, och torn. Utbyte av vindskivor, vattskivor och nockbräder
År 2023 Underhåll - exteriör
Renovering och målning av fasad oh fönster samt tjärstrykning av tak på kor och långhus.
Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm. Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
Kyrkorna i Sjuhäradsbygden, Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Älvsborgs län, Västergötland - landskapets kyrkor. Markving, Gustaf. Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981.
Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Älvsborgs län. Del V. 1950.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Dahlberg, Markus. Stockholm 2002.. ISBN: ?
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin