Motivering (skydd): TRANEMO KYRKA är belägen nordväst om samhällets centrum, vid Tranemosjöns norra ände. Den nuvarande kyrkan uppfördes intill platsen för en medeltida föregångare. Området kring kyrkan utgör en avgränsad bebyggelsemiljö med tydliga drag av traditionellt sockencentrum med prästgård (1936), församlingsbyggnad och skolor samt pastorsexpedition och vaktmästarkontor. Kyrkogården, som i omgångar utvidgats öster- och norrut, avgränsas i väster och norr av stenmurar, mot landsvägen i söder av ett smidesstaket och i öster av ett vattendrag. Den äldre delen av kyrkogården har en parkliknande karaktär. Norr om den nyare kyrkogårdsmuren finns en skogskyrkogård (1976). Till anläggningen hör ett gravkapell (1967).
Kyrkan uppfördes i sten 1881-82 efter arkitekten Emil Langlets ritningar och invigdes 1889. Kyrkan är en av sex centralkyrkor av arkitekten i Västergötland och den enda i Älvsborgsdelen av Göteborgs stift. Kyrkan byggdes av Skövdebyggmästaren P J Pettersson, som också byggde centralkyrkorna i Beateberg och Kungsäter. Kyrkan är en av få större kyrkor som uppfördes i landskapet under perioden 1880-1910. Stilen är nygotik blandat med nyklassicism och exteriören är därtill bysantinskinspirerad. Stilblandningen är typisk för arkitekten.
Interiören omdanades helt vid en renovering 1937-39 ledd av arkitekten Harald Wadsjö, vilken fortfarande präglar kyrkorummet. I samband med renoveringen vidbyggdes i norr korabsiden och sakristian med stilmässig anknytning till klassicism. Kyrkorummet fick vid renoveringen en påtaglig längdriktning som betonades av sidoljuset. Koret dekorerades av Einar Forseths och Erik Abrahamssons altar- och kormålningar i bysantinsk stil. Ett valv slogs för att dölja lanterninen och kyrkorummets färgglada träinredning målades enfärgat gråvit och de sex läktare som inramade rummet revs samtliga och ersattes med en enda i söder. Ett försök att åter betona centralkyrkorummet gjordes 1993, då bänkinredningen diagonalställdes och två läktare återuppfördes.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar, grusade gångar och trädrader.
- Kyrkan såsom landmärke och symbol för Tranemos siluett.
- Kyrkan är ett välbevarat exempel på en betydande kyrkoarkitekts, Emil Langlets, verk och tillmäts ett högt arkitekturhistoriskt och personhistoriskt värde.
- Kyrkans, med 1930-talets tillbyggnader i form av korabsid och sakristia, välbevarade exteriör. - Kyrkans interiör präglas starkt av Harald Wadsjös renovering där bland annat valvslagningen i lanterninen, kormålningarna, predikstolen, orgelläktaren och den arkitektritade armaturen är karaktärsskapande.
- Konstnärerna Einar Forseths och Erik Abrahamssons altar- och kormålningar från 1938.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2002)
Tranemo kyrka omges närmast av begravningsplatsen, som i omgångar utökats i östlig och nordlig riktning. Begravningsplatsen utgörs av plan mark som i öster får ett naturligt avslut med en sluttning ned mot ån. Den äldsta delen av begravningsplatsen närmast kyrkan har rektangulär form och avgränsas i väster, öster och norr av en stenmur. I söder utgör ett smidesstaket avgränsningen mot landsvägen.
Kyrkans huvudentré är orienterad mot söder och där finns också en gruskantad plattgång som leder ned mot smidesgrindar vid vägen som passerar kyrkan i söder. Upp till kyrkans huvudentré i söder leder en trappa som flankeras av höga granitblock, upptill avslutade med stenklot. Framför portalen finns en grusad yta som avskärmas med ett smidesstaket i en halvcirkelform placerat på en hög granitsockel. Runt om kyrkan leder gruskantad plattgång. I den västra kyrkogårdsmuren finns i höjd med sakristian öppning med smidesgrind, från vilken en björkallé sträcker sig fram till kyrkan. På denna del av kyrkogården finns ett flertal lövträd och trädrader kantar den norra, östra och västra kyrkogårdsmuren. Flera av gravvårdarna har naturstensram och smidesstaket. Vid kyrkans huvudentré i söder återfinns begravningsplatsens äldsta gravvårdar från 1800-talet.
Ett vitputsat gravkapell (1967) är beläget öster om kyrkan. Den i öster utvidgade kyrkogården avgränsas åt norr av en stenmur av huggen sten. Denna del av begravningsplatsen togs i bruk på 1950-talet och gravvårdarna avgränsas här av häckplanteringar. Norr om den nyare kyrkogårdsmuren finns en skogskyrkogård från 1976.
Inventeringsår 2002
Texten saknas
Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm. Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
Kyrkorna i Sjuhäradsbygden, Nationalencyklopedin, Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Älvsborgs län, Västergötland - landskapets kyrkor. Markving, Gustaf. Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981.
Nationalencyklopedin
Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Älvsborgs län. Del V. 1950.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002.. ISBN: ?
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin