Motivering (skydd): GRIMSÅS KYRKA är centralt belägen i samhället. Kyrkan omges av ett småhusområde väster- och norrut, gles tallskog finns tätt inpå kyrkans södra sida och åt öster en livsmedelsbutik med tillhörande parkeringsplats.
I anläggningen ingår en samtida klockstapel. Kyrkotomten har en tidstypisk öppenhet mot omgivningen och är inte avgränsad.
Kyrkan uppfördes 1970 efter ritningar av arkitekten Alf Berne och ingår på tidstypiskt vis i ett sammanhållet komplex med församlingslokaler och kyrkorum. Kyrkan är en representant för denna typ av kyrkor med sammanbyggda församlingslokaler och kyrkorum som uppfördes under 1900-talets andra hälft. Kyrkobyggnadens exteriör liknar samtida profant byggande, där kyrkorummet markeras genom högre höjd och avvikande takform. Arkitekturen uppvisar funktionalistiska drag med plana tak och odekorerade fasader som bryts upp av större sammanhängande fönsterpartier. Kyrkan tillbyggdes 1986 med bibehållen ursprunglig prägel såväl exteriört som interiört.
Kyrkorummet är intakt från uppförandet och representativt för tiden med omålade träytor, enhetligt utformat altare, predikstol, dopfunt och bänkinredning. Kyrkorummet förbinds med en kyrksal via en vikvägg, vilket är vanligt för denna typ av kyrkoanläggning. För den konstnärliga utsmyckningen (altarprydnad i glas och fönsterprydnad i trä) har konstnären Erik Höglund svarat, i nära samarbete med arkitekten. Då kyrkorummet inte har någon direktentré har kringrummens välbevarade interiörer betydelse för helhetsupplevelsen av kyrkan.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkoanläggningens utvändigt intakta prägel av byggnadstidens modernistiska arkitektur med arkitektoniska värden.
- Den konsekventa materialanvändningen i exteriören av vitt tegel, svartmålat trä och kopparplåt. - Skylten med kyrkans namn i kopparversaler på östfasaden.
- Kyrkorummets välbevarade interiör och inredning från tillkomsttiden med omålade trä- och betongytor. - Erik Höglunds konstnärliga utsmyckning.
Inventeringsår (1995)
Inventeringsår (2003)
GRIMSÅS KYRKA är murad av vitt tegel och det branta sadeltaket har svarta betongpannor. Gavlar, lister och portar är utförda i furu i mörkbrun kulör. Biutrymmena formar en liten kringbyggd gård med springbrunn. I anslutning till kyrkobyggnaden finns en fristående klockstapel.
FASAD - Kyrkans fasader utgörs genomgående av vitt tegel. Det översta och nedersta murskiftet är murat på högkant. Samtliga stuprör i plåt har fyrkantig form och är svarta. Kyrkorummets gavelrösten utgörs av svartmålad lockpanel. På den lägre östfasaden står kyrkans namn i svarta plåtversaler. Den kringbyggda gården omges på alla sidor av fönster från mark till tak med undantag för två smala murytor i norr.
PORT - Huvudentré i norr i form av svartmålad pardörr i trä. Dörrbladen är uppglasade försedda med fem vertikala träspjälor vardera. Samtliga dörrsnickerier är målade i svart kulör. Två uppglasade dörrar på i norr på den vidbyggda församlingsdelen. På den tillbyggda entrédelens södra sida finns tre dörrar, varav en med uppglasat sidoparti.
FÖNSTER - I kyrkorummets fasad i söder finns sex höga fönster från mark till tak. Ytterligare två har funnits längst österut i fasaden, men de har senare igenmurats. Den kringbyggda gården omges helt av fönster från mark till tak. Tre fönster från mark till tak i norr, till höger om entréporten. Två överljusfönster ovanför portarna i församlingsdelen i norr. I väster finns sju enluftsfönster, varav sex stycken är grupperade två och två. Längst i norr har i denna fasad funnits ännu ett men detta har byggts in vid en senare tillbyggnad. Samtliga fönstersnickerier är svartmålade och fönsterglasen ospröjsade.
TAK - Kyrkorummets branta sadeltak är täckt med svarta tvåkupiga betongpannor. Den utbyggda församlingsdelen i norr har pulpettak och kyrkobyggnadens övriga delar har plantak. Svartmålade takfotsbrädor och svarta vindskivor i plåt. Inbyggda hängrännor under takfoten.
GRIMSÅS KYRKA inrymde vid uppförandet 1969 av kyrkorum, konfirmand- och syföreningsrum samt utrymmen för söndagsskola och studiecirklar. Kyrkan utgörs idag av flera rum som grupperar sig kring en klostergård med ingång från församlingshemsdelen i norr. Väster om kyrkorummet finns den ursprungliga församlingslokalen, på tidstypiskt vis tillgänglig via en vikvägg. Samtliga lokaler har stengolv i form av rödbruna plattor tillverkade i Höganäs och väggar av vitt tegel med ljusa fogar. Ljust trä av furu genomgående i takstol, bänkinredning och dörrar. Golvfönster till takfoten ger god kontakt med omgivningen. Långbänkar av furu i bänkkvarteren. Innertaket utgörs av furupanel mellan fyra limträbågar. Bordsaltare. I kyrkan finns 124 sittplatser vilket kan utökas med 32 genom att skjuta undan en sidovägg. Kor i öster, förlängt fram till första bänkraden. Dopfunt och predikstol är gjutna i betong.
KYRKORUM
GOLV - Rödbruna golvplattor från Höganäs. Grön heltäckningsmatta i mittgång och bakom bänkkvarteren.
VÄGG - Vita tegelväggar där tegelstenarna i nedersta och översta murskiftet är murade på högkant. Vikvägg av furu i väster.
PORTAR/INNERDÖRRAR - Pardörr i norr mot entrépartiet. Dörrblad i furu med två spegelfyllningar av stående panel. Furudörr med två spegelfyllningar av stående panel i norr till sakristian.
FÖNSTER - Sex fönster åt söder och sex fönster åt norr. Ospröjsade fönsterglas från golv till tak. Fönsterbågar i omålad furu. I det norra fönsterpartiet i kyrkorummet finns fyra TRÄSKULPTURER i form av symbolerna för de fyra evangelisterna. Trägallerverket är ställbart så att spjälorna kan regleras med hänsyn till önskat ljusinsläpp i kyrkorummet från gården.
TAK - Kyrkorummets innertak följer sadeltakets form. Innertak av omålad furupanel lagd i lock. Fyra synliga takstolar i form av limträbågar.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Saknas
KOR
GOLV - Förhöjt korgolv i två steg. Rödbruna golvplattor från Höganäs.
VÄGG - Lika kyrkorummet.
PORTAR/INNERDÖRRAR - Furudörr i norr till sakristian. Dörrblad med två spegelfyllningar av stående panel.
FÖNSTER - Två fönster från golv till tak åt norr. Fönsterbågar i omålad furu.
TAK - Lika kyrkorummet
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är utfört i kalksten och placerat invid den östra korväggen. Altardisken i form av en tjock stenskiva är placerad på två stenfundament.
ALTARUPPSATS - Se altarprydnad.
ALTARRING - Den öppna altarringen har rektangulär form, utförd i furu och placerad ett stycke från den östra korväggen. Knäfall stoppat och klätt med ljust brunt tyg.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i omålad furu. Sex bänkrader i norr och åtta i söder. Stoppade fasta sittdynor klädda med tyg i ljust brun kulör.
PREDIKSTOL - Predikstolen är utförd i trä och betong. Framstycket i betong har på mitten en inskrift i form av en Kristussymbol. De grekiska orden som i svensk översättning betyder "liv och ljus" är korsvis skrivna. Sidostyckena är raka och klädda med stående furupanel.
ORGEL - Kyrkans nuvarande orgel installerades 1996. Det är en 14-stämmig mekanisk orgel tillverkad av Hammarbergs Orgelbyggeri AB. Orgeln är placerad i korets sydöstra hörn. Fasaden är utförd i ljust omålat trä med förhöjt mittparti flankerat av två lägre sidopartier med raka överstycken.
LÄKTARE - Saknas
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARPRYDNAD - Altarprydnad i glas utförd av konstnären Erik Höglund 1970. Kristusfiguren i klarglas överst är omgiven av en mörkt blå mandorla, dvs en hel gloria. Den polykroma högra symbolen föreställer nattvarden, de tolv apostlarna, kalkar och bröd samt fiskar. I mitten ett mörkt kors i mörkt blå kulör. Symbolen till vänster är utförd i röda kulörer och hämtar sitt ursprung i solsymbolen, en ring som senare kompletterades med fyra eller eventuellt sex ekrar. Om ekrarna böjdes och ringen bröts sönder fick man fram symbolen som vi ser i kyrkan. Det sexekrade himmelshjulet är i den kristna konsten Kristusinitialerna I och X lagda på varandra.
DOPFUNT - Dopfunten är utförd helt i betong och rektangulär till formen. Framstycket har dekorationer i form av fördjupningar i betongen. Överst finns en stiliserad duva, i mitten Kristusmonogrammet och under detta vågmärken samt fiskar.
NUMMERTAVLOR - Som nummertavlor fungerar svarta siffror som hängs på krokar fästade i limträbågen i koret.
VAPENHUS - Saknas
SAKRISTIA - Sakristian är placerad norr om kyrkorummet. I den östra väggen finns en väggfast piscina i sten. En väggfast stenskiva på vitmålade konsoler i den södra väggen utgör altare.
GOLV - Lika kyrkorummet.
VÄGG - Lika kyrkorummet. I den norra väggen finns inbyggda textilskåp, varav ett uppglasat. PORTAR/INNERDÖRRAR - Dörr lika övriga dörrar till kyrkorummet i söder och till kapprum i norr. FÖNSTER - Fönsterrad från golv till tak mot klostergården. Vitt gardintyg skyddar från insyn. TAK - Plant innertak av omålad furu.
TORN - Saknas
Fasadkulör (2003): Vit
Antal våningar (2003): 01
Byggnadsdel (2003): Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår 2001
GRIMSÅS KYRKA är en av de yngsta kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Önskemålet om en småkyrka i det framväxande samhället i Grimsås kunde realiseras 1969. Ansvariga för kyrkobygget var Grimsås småkyrkostiftelse.
Kyrkan uppfördes efter ritningar av arkitekt Alf Berne, Borås. Förutom själva kyrkorummet inrymdes i byggnaden konfirmand- och syföreningsrum samt utrymmen för söndagsskola och studiecirklar. Invid kyrkan uppfördes ett fristående klockstapel. I och med senare tillbyggda biutrymmen skapades en kringbyggd modern klostergård där det finns en springbrunn. Kyrkan invigdes den 23 augusti 1970.
Kyrkobyggnaden är uppförd i danskt vitt tegel och furu. Takstolarna är från Töreboda och golvplattorna från Höganäs. Bakom inredningen står Orax i Vårgårda. Tyget till stolar och knäfallsbänk har vävts av Uddebo Möbeltyg Väfveri. Armaturen är tillverkad av Hans-Agne Jakobsen i Markaryd.
För den konstnärliga utsmyckningen har konstnären Erik Höglund ansvarat, i nära samarbete med arkitekten Alf Berne. Höglund ägnade sig, bland många andra konstformer, åt glaskonst och var knuten till Boda glasbruk.
Kyrkan tillbyggdes 1986 i samma material och formspråk som tidigare. Nya utrymmen för kyrksal vidbyggdes i norr.
År 1969 Specifika inventarier - altartavla
Konstnärlig utsmyckning i glas och trä.
Konstnär: Erik Höglund
År 1969 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1970 Invigning
År 1986 Ändring - tillbyggnad
Ändring - tillbyggnad - Tillbyggnad av församlingslokaler i norr.
År 1993 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
Regionmuseum Västra Götaland, topografiska arkivet. Riksantikvarieämbetet: Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA).. Regionmuseum Västra Götaland, topografiska arkivet.
Riksantikvarieämbetet: Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA).
Nya Svenska kyrkor. Del II, Kyrkorna i Sjuhäradsbygden, Svenskt konstnärslexikon. Illerstad, Lennart, Nya Svenska kyrkor. Del II Götaland, Stockholm 1993.
Markving, Gustaf, Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981.
Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 3, Hahn-Lunderberg. Malmö 1957.. ISBN: ?
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Religionsutövning","Församlingshem", "Berne,Alf:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin