Motivering (skydd): MOSSEBO KYRKA ligger tillsammans med en intilliggande gård med ett framträdande läge och utsikt över det omkringliggande skogslandskapet. Kyrkan utgör tillsammans med de angränsande byggnaderna en liten samlad kyrkomiljö, där sockenstugan nordväst om kyrkan ingår. I sluttningen sydost om kyrkan och kyrkogårdsmuren ligger i souterrängläge ett bårhus med bisättningsrum och förråd (1940-41). Kyrkogården sluttar från norr till söder och är inhägnad av en stenmur samt häckplantering. De äldsta gravvårdarna från 1700-talet är placerade nordost om kyrkan.
Mossebo kyrka är en av stiftets äldre träkyrkor och ligger i ett av träkyrkobyggandets viktigaste områden, i gränstrakterna mellan Västergötland, Småland och Halland. Bakom nybyggnationen av kyrkan stod Joseph Hansson, riksdagsman och talman i bondeståndet. Kyrkan uppfördes 1773 av Smålandsbyggmästaren Anders Hammelberg från Åsenhöga, som byggde en rad träkyrkor och trätorn i västra Småland. Tornet vidbyggdes i väster 1812 av Smålandsbyggmästaren och bildhuggaren Sven Nilsson Morin. Sakristian uppfördes någon gång under 1800-talets första hälft och under denna tid tillkom också fönstrens övre rundning. Kyrkan har exteriört med stilmässigt väl anslutande tornet och sakristian bibehållit mycket av sin ursprungliga karaktär.
Många av de träkyrkor som uppfördes i södra Västergötland under 1600-talet och det tidiga 1700-talet har i senare tid kraftigt förändrats eller ersatts av nya kyrkor. Mossebo kyrka, som bevarats på ursprunglig plats, kan fortfarande med sin rikt bemålade interiör åskådliggöra det hantverksmässiga utbytet i dessa gränstrakter. Under hela 1700-talet höll man i huvudsak fast vid senbarockens färgrikedom och träskulptur vilket detta präglar kyrkorummet i Mossebo, som kan betecknas som en god representant för den sena västsvenska barocken.
Kyrkorummet är rikt dekorationsmålat och kyrkan är en av de rikast utsmyckade i kontraktet. De figurativa vägg- och takmålningarna samt läktarbröstningen utfördes av mästaren Johan Christoffer Weisstern 1774. Orgelfasaden utfördes 1776 av orgelbyggaren Jonas Solberg. Predikstolen är ett verk av Boråsbildhuggaren Nils Gustafsson Kihlman från 1748 och överförd från kyrkans äldre föregångare, samt därefter omändrad av Sven Nilsson Morin. Av hans hand är även altarbordet i gustaviansk stil från 1804 samt friskulpturerna föreställande Moses, Aron, Petrus och Paulus. Ljuskronan tillverkades 1855 av hyttmästaren Svante Schmidt vid Limmareds Glasbruk.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar, grusade gångar och äldre gravvårdar. - Kyrkan är kontraktets enda från 1700-talet.
- Den välbevarade exteriören.
- De figurativa vägg- och takmålningarna samt den bemålade läktarbröstningen. - Den fasta inredningen och inventarierna, särskilt märks altarbordet, predikstolen, orgelfasaden och friskulpturerna.
- Ljuskronan från Limmareds Glasbruk.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2002)
Kyrkogården är rektangulär till formen, sluttar åt söder och kyrkan är placerad i dess norra del. Kyrkogården inhägnas av stenmurar och häckplantering. Den äldre begravningsplatsen omändrades 1941 efter förslag av arkitekten E. Lundberg vid Kungliga Byggnadsstyrelsen. Kyrkogården har senare utvidgats söderut 1949 och 1993.
Fram till kyrkans huvudingång i väster leder en grusad gång upp från smidesgrinden och trappan nere vid vägen i sydväst. Trappan och grusgången kantas av smidesräcken och lövträd. Kyrkogården genomkorsas av grusade gångar. Ett grindparti i östra kyrkogårdsmuren. De äldsta gravstenarna från 1700-talet är belägna nordost om kyrkan.
Inventeringsår 2001
Texten saknas
Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm. Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
Kyrkorna i Sjuhäradsbygden, Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Älvsborgs län, Västergötland - landskapets kyrkor. Markving, Gustaf. Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981.
Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Älvsborgs län. Del V. 1950.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Dahlberg, Markus. Stockholm 2002.. ISBN: ?
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin