Motivering (skydd): Laholms stenkyrka kallas även S:t Clemens kyrka efter sjöfararnas och handelsmännens skyddshelgon. Byggnaden har ett framträdande läge på en strandplatå invid Lagan i stadsdelen Gamleby i västra delen av Laholms centrum. Kyrkan ingår i ett riksintresseområde för kulturmiljövården som bland annat omfattar stadens välbevarade äldre stadskärna.
Kyrkoanläggningen är belägen på en medeltida kyrkplats och omges i norr och väster av bostadsbebyggelse och i söder av ett församlingshem. Anläggningen utgörs av kyrka med omgivande kyrkogård, en äldre förrådsbyggnad belägen i öster, f d kyrkstall i norr numera galleri, samt i söder ett modernt församlingshem. Kyrkogården kringgärdas av en stenlagd mur av varierande höjd anpassad efter den sluttande tomten. Huvudingången är belägen i nordost i en hög, vitputsad mur med strävpelare. Anläggningen har en parkliknande karaktär med trädrader och buskar. Marken är gräsbevuxen och genomkorsas av grusade gångar. I början av 2000-talet anlades en asklund i kyrkogårdens sydvästra hörn.
Den ursprungliga kyrkan uppfördes i tegel troligen omkring 1225 med romansk planform, bestående av rektangulärt långhus och smalare, troligen rakt avslutat kor. Det befintliga västtornet som är försett med kryssvalv är sannolikt från 1400-talet. Tornet påmurades 1632 med huv och lanternin i två våningar. 1802 drabbades kyrkan av en förödande brand där det medeltida långhuset ödelades. Partier av dess västgavel bevarades dock liksom större delen av tornet, vilka integrerades i en ny kyrkobyggnad. Den nuvarande kyrkan uppfördes mellan 1808 och 1820 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Sundvall. Kyrkobyggnaden utgörs av ett rektangulärt långhus och västtorn. Den är uppförd av natursten och försedd med en hög frilagd naturstenssockel, som särpräglar kyrkan. Fasaderna är vitputsade och murarna genombryts av stora rundvälvda fönsteröppningar. I exteriören speglas olika tidsskikt i kyrkans historia. Särskilt märks det kraftiga västtornet med huv och lanternin. Lanterninen hade tidigare luckor, vilka 1975 ersattes med fönster.
Långhusets östra del är avdelat i ett smalare, tresidigt korparti med flankerade smårum, däribland sakristia. Den tresidiga altarnischen och inbyggnaderna i öster tillkom 1894-98 efter förslag av Adrian Crispin Peterson. Då fick kyrkorummet sin nuvarande färgsättning och monumentala utsmyckning. Takmålningarna som är målade av konstnären Einar Forseth tillkom 1933 vid en restaurering under ledning av arkitekt Fredrik Wetterqvist. 1959 bidrog även Erik Olson ur Halmstadgruppen till kyrkorummets utsmyckning med fönster till koret. Anmärkningsvärd är den bevarade medeltida murade spiraltrappan med ingång från norr, som leder upp i tornet. Kyrkorummet innehåller äldre inventarier som påvisar kyrkans långa kontinuitet, bl a ett krucifix i sengotisk stil från 1400-talet. I interiören speglas många olika tidsskikt. Dominerande är omgestaltningen av koret och vindfång (1894-98), takmålningarna (1933) och korfönstrens glasmålningar (1959). Kvar från den nyklassicistiska epoken är predikstolen och orgelfasaden.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Den parkliknande kyrkogårdens murar, port och grusade gångar.
- Det medeltida murverket i tornet och västgaveln utgör ett omistligt historiskt dokument. - Den bevarade medeltida murade spiraltrappan som leder upp i tornet och triumfkrucifixet. - Tornets huv och lanternin.
- Adrian Crispin Petersons omgestaltning av koret på 1890-talet.
- Predikstolen och orgelfasaden.
- Einar Forseths takmålningar från 1933.
- Erik Olsons glasmålningar från 1955.
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
MILJÖ - Laholms kyrka, även kallad Sankt Clemens kyrka, ligger mitt i bebyggelsen på en strandplatå där Lagaån gör en krök, i västra utkanten av staden. Invid kyrkan återfinns församlingshemmet. Kyrkan är belägen intill Gamlebyn i Laholm. Laholms innerstad utgör riksintresse med medeltida stadsbildning och borgruin, Lagaholm, där det ålderdomliga gatunätet, sydskandinavisk bebyggelse från 1700-1900-tal samt Kungsladugården, öster om Lagaholm är några intressanta inslag.
ANLÄGGNING - Kyrkan är högt belägen i de centrala delarna av Laholm. Byggnaden kringgärdas av en hög stenlagd mur med ojämna ytor. (Dock är den låg i de södra delarna). I norr är muren heller inte lika hög som i väster och här finns järnkringlor som användes till att binda fast hästarna med förr.
Vid tornet i väster finns en entré med en murad trappa med svarta järnräcken. I nordost finns en högre slätputsad, vit mur som smyckas av mindre strävpelare med tegelpannor. Det är här som huvudingången är placerad. Den består av en hög smidesgrind som dekoreras av förgyllda stjärnor. Grinden har en murad rundbågeformad omfattning. Omfattningen är slätputsad och målad i vit kulör och har en kvaderstensindelning. Den har även en hög slätputsad, vit sockel. Ovanför rundbågen finns en svart järnskylt med trekantsgavel och förgyllt solstrålemotiv samt bokstäverna FPS, LAHOLM. Omfattningen avslutas med en trappgavel i tre steg. Denna har ett sluttande takparti täckt med falsad kopparplåt.
I norr finns en öppen ingång med naturstentrappa och kraftiga handledsräcken samt grindstolpar utan grind. Grusade gångar leder fram och runt kyrkan samt ut i gravkvarteren.
På kyrkogården finns inte särskilt många gravvårdar. De som finns, äldre stengravar samt järnkors och singelgravar samt gravvårdar med järnstaket, är till stor del placerade i S-N riktning.
Kyrkogården har en parkliknande karaktär med en hög trädallé strax innanför entrén i väster. Vid muren finns också gräsmattor och i V och S växer planterade äldre trädrader. Dessutom finns träd och mindre buskar. Även vid den södra ingången finns en trädallé. Moderna lyktstolpar finns utplacerade.
I sydost ligger församlingshuset som är senare tillkommet. Det har slammade, vita fasader av tegel, större glasade fönsterpartier, sluttande sadeltak täckt med tegel. Vid församlingshuset finns en asfalterad parkeringsplats.
I öster finns ett äldre mindre hus som används som förråd. Det har spritputsade fasader, målade i ljusgul kulör och slätputsade hörn. Takfoten är rak och indelad i 2 etapper. Huset har ett tälttak täckt med 1-kupigt lertegel. Det har 1 st äldre enkeldörr av trä, täckmålad i brun kulör med fönster.
Utanför kyrkan vid huvudingången i nordost finns det gamla kyrkstallet. Idag är det friköpt och omgjort till ett galleri. Huset har en rödmålad lockpanel, sadeltak, en äldre träport med bandgångjärn samt äldre lås och nyckelskylt. Innanför porten finns en innergård.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - LAHOLM
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 834, 1900: 1841, 1995: 9203
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Sammanslagen med Laholms stadsförsamling 1972 (Laholms församling).
LÄGE OCH OMGIVNING - Laholms kyrka, även kallad Sankt Clemens kyrka, ligger mitt i bebyggelse i västra utkanten av stadskärnan. Läget ansluter till Lagan. Invid kyrkan återfinns församlingshemmet. Laholms innerstad utgör riksintresse med medeltida stadsbildning och borgruin (Lagaholm) där det ålderdomliga gatunätet, sydskandinavisk bebyggelse från 1700-1900-tal samt Kungsladugården, öster om Lagaholm, är några intressanta inslag.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad kyrka bestående av ett rektangulärt långhus, med inbyggd tresidig altarnisch, samt torn i väster.
I: Kyrka murad i tegel med romansk planform, bestående av rektangulärt långhus och smalare troligen rakt avslutat kor. Vapenhus fanns i långhusets västra del, både i söder och norr. Västtornet, som sannolikt tillfogades kyrkan under 1400-talet, är försett med ett kryssvalv. Kyrkan härjades 1802 av en brand och revs därefter med undantag av tornet, som ingår i den nuvarande byggnaden.
II: Den nuvarande kyrkan uppfördes, med bibehållande av det äldre tornet, åren 1808-20 efter ritning av arkitekt Carl Fredrik Sundvall (en i ritningen avsedd påbyggnad av tornet genomfördes dock inte). Altarnischen och inbyggnaderna i öster tillkom 1894-98, efter förslag av arkitekt Adrian Crispin Peterson.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och försedd med en hög stensockel. Långhuset täcks av ett sadeltak och murarna genombryts av rundvälvda fönsteröppningar. Exteriören domineras av det kraftiga västtornet med sin huv och lanternin i två våningar, byggd 1632. Ingångar genom tornets bottenvåning i väster samt mitt på långhusets norra och södra långsidor. Långhuset täcks av ett flackt trätunnvalv, altarnischen är rundvälvd. Vid en restaurering 1894-98 efter ritningar av Adrian Crispin Peterson tillkom dekormålningar och glasmålningar (senare avlägsnade; korfönstret exponeras i tornets bottenvåning med elbelysning). De nuvarande takmålningarna av Einar Forseth tillkom 1933 vid en restaurering under ledning av arkitekt Fredrik Wetterqvist. Östfönstrets glasmålningar utfördes av Erik Olsson 1959. Predikstolen är från 1866.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I kyrkan förvaras ett senmedeltida triumfkrucifix.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin