Motivering (skydd): Tjärby kyrkby ligger på den uppodlade kustslätten med bebyggelse koncentrerad till den gamla kustlandsvägen mellan Laholm och Halmstad, som löper genom byn. Tjärby bildar riksintresse för kulturmiljövården, med en koncentration av förhistoriska gravanläggningar. Kyrkan är belägen på en medeltida kyrkplats centralt i byn invid ett vägkors. Kyrkan, ett f d tingshus och gästgivaregård bildar en sammanhållen miljö.
Kyrkobyggnaden omges av en kyrkogård som mot norr, öster och söder kantas av en häck, mot väster av ett järnstaket med gjutna stolpar. Hela kyrkogården inramas dessutom av en trädkrans. Gravkvarteren är gräsbevuxna och genomkorsas av grusade gångar. Öster om kyrkan ligger ett bårhus i granit samt en ekonomibyggnad i trä. Dessutom finns en stiglucka från 1928.
Tjärby gamla stenkyrka byggdes på medeltiden men revs 1906, då en ny kyrkobyggnad uppfördes på samma plats efter ritningar av Stockholmsarkitekten Erik Lallerstedt. Byggnaden består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti och vidbyggd sakristia i nordost, samt ett smalare, högt torn i väster. Kyrkan representerar såväl ut- som invändigt en konsekvent genomförd och mycket välbevarad jugendstil. Kyrkan är en av mycket få kyrkor i Sverige som är uppförd i konsekvent jugendstil. Exteriören har en avskalad prägel med karakteristiskt kontrastverkande material och omsorgsfullt utformade detaljer. Kyrkan har en utpräglad vertikalitet med brant sadeltak och tornet avslutas med en hög, spetsig spira. Samtliga tak är belagda med skiffer. Fasaderna är putsade i grått och rusticeras av en sockel av kvaderhuggen sten. Murarna stöttas av kraftiga strävpelare och upp till kyrkan leder monumentala stentrappor. De rundbågeformade fönstren och portalerna framhävs genom omfattningar i grå sten och rött glaserat tegel.
Interiören är enhetlig, ljus och avskalad och harmonierar i stil med exteriören. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett likaså vitputsat kryssvalv med gjutna anfanger. Altartavla, predikstol och dopfunt har bevarats från den gamla kyrkan, medan läktare, bänkinredning och altarring i mörkbetsat trä härstammar från 1906-07. Interiörens ursprungliga dekorationsmåleri är övermålat och orgeln utbyttes på 1960-talet. Den smäckra bänkinredningen är karaktärsskapande för kyrkorummet. Kyrkan är mycket välbevarad såväl exteriört som interiört.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens staket, stiglucka, bårhus, trädkrans, häckar, gångar och kvartersindelning. - Den mycket välbevarade exteriören.
- Interiörens jugendprägel med bevarad inredning.
- Äldre inredning.
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
Tjärby kyrka omges mot norr, söder och öster av en kyrkogård. Huvudentrén är belägen i väster och sker genom en inkörsport av sandsten och vitputsat tegel som uppfördes 1926. Kyrkogården har gräsbevuxna gravkvarter och grusgångar däremellan. På kyrkogården växer även träd av olika slag samt vintergröna buskar.
Öster om kyrkan återfinns ett mindre bårhus uppfört i granit. Bårhuset har ett tunnvälvt tak bevuxet med gräs. Mot öster ligger även en ekonomibyggnad med gråmålad träfasad och sadeltak.
Kyrkogården kantas mot norr, öster och söder av en häck, mot väster av ett järnstaket med plintar. Här angränsar kyrkogården en asfaltsbelagd parkeringsplats, samt den gamla kustlandsvägen som löper genom samhället. Norr om kyrkogården ligger det f d tingshuset uppfört i timmer på 1700-talet. Mot öster och söder tar jordbrukslandskapet vid. Hela kyrkogården kantas av en trädkrans.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - VEINGE-TJÄRBY
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1373, 1900: 3039, 1995: 1743
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Tjärby införlivad 1998.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger mitt i bebyggelsen i Tjärby vägkors. Kyrkan ligger centralt i det öppna odlingslandskapet som dominerar i socknen som helhet. Tjärby bildar riksintresse med ett jordbrukslandskap som hyser en kraftig koncentration förhistoriska gravanläggningar - bl.a. storhögar och resta stenar. Till miljön hör också sammanhållen och relativt välbevarad kyrkbybebyggelse med f.d. tingshus och gästgivaregård vid gamla kusthuvudvägen.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Murad kyrka i sten och tegel med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus och smalare rakslutet kor. I söder ett murat vapenhus och i väster ett trätorn. Sannolikt förängdes långhuset västerut under medeltidens senare hälft och försågs med valv av gotisk typ. Byggnaden revs 1906, varvid ny kyrka uppfördes sannolikt på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande murverkskyrkan uppfördes 1906-07 efter ritningar av arkitekt Erik Lallerstedt och består av rektangulärt långhus, smalare, rakt avslutat kor med en sakristia utbyggd på norra sidan samt i väster ett torn.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans fasad har nedtill murverk i ljus sten och upptill ljus puts, samt är försedd med dekorationer i tegel. Långhus och kor täcks av separata, branta sadeltak och tornet kröns av en reslig spira. Huvudingång genom tornets bottenvåning.Interiören är vitputsad och kyrkan är försedd med kryssvalv i långhuset och stjärnvalv i koret. Äldre inventarier som altaruppsats och predikstol i barockstil utgör framträdande inslag i kyrkorummet.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan äger en fyrsidig, romansk sandstensdopfunt.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin