Motivering (skydd): KNÄREDS KYRKA är belägen i norra utkanten av tätorten Knäred i södra Hallands inland. Cirka 300 meter nordväst om den nuvarande kyrkan ligger ruinen av den gamla medeltidskyrkan (riven på 1870-talet) invid prästgården (1912). Kyrkomiljön utgör tillsammans med delar av den äldre gårdsbebyggelsen en äldre kyrkby, där även den äldre landsvägssträckningen samt en marknadsbod ingår. Församlingshemmet ligger väster om kyrkan och en skola finns i sydöst. Till anläggningen hör också ett vaktmästarkontor.
Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad stenmur med smidesgrind åt norr och väster. Muren kantas av trädrader, glesa åt söder och öster och tät åt norr, där trädraden står utanför muren. Kyrkogården genomkorsas av grusade gångar och i dess nordöstra hörn finns ett vitputsat bårhus.
Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1853 efter ritningar av Göteborgsarkitekten Hans Jakob Strömberg. Den nuvarande kyrkan ersatte en kyrka som byggdes 1848-49 på samma kyrkplats men som förstördes när tornet störtade in vid den allra första klockringningen. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med en halvrund sakristia på östgaveln samt torn i väster. De vitputsade fasaderna artikuleras med takfriser och hörnlisener och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Kyrkans portaler markeras av utskjutande risaliter med eget takfall och har portar från byggnadstiden. Långhuset täcks av ett sadeltak och tornet kröns av en huv med små hörntorn samt en lanternin med en kort spira. Det karaktärsskapande tornet kröns av en tornhuv och lanternin av trä med kort spira, flankerad av små tureller. I tornets västfasad sitter ett ovanligt utformat fönster med korsform. Kyrkklockorna dateras till 1595 och 1643 och är överförda från kyrkans medeltida föregångare. Exteriören präglas helt av byggnadstiden.
Interiört präglas kyrkorummet huvudsakligen av byggnadstidens klassicism. Ursprungligt i kyrkorummet är; trägolvet i långhuset, den slutna bänkinredningen, inklusive korbänkar, sakristians snickerier samt predikstolen av Mjöbäckssnickaren Johannes Andersson. Inredningen i koret är samtida med kyrkan, medan orgelfasaden (1875) tillkom något senare. Invändigt täcks det vitputsade kyrkorummet av ett trätunnvalv och korets raka östvägg har ett arkitektoniskt triumfbågsmotiv. 1953-54 dekorerades korväggens centralparti med en fresk av konstnären Per Siegård. Samtidigt insattes en dopfunt av Bohusgranit och nummertavlor av skulptören Eric Nilsson i Harplinge. Läktaren utökades och läktarunderbyggnader tillkom också. Från kyrkans äldre föregångare har överförts ett krucifix som ursprungligen ingick i den äldre kyrkans altarprydnad samt en äldre altartavla.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, grindar, trädrader, grusade gångar och stenbänkar längs muren. - Kyrkans sedan byggnadstiden föga förändrade exteriör med ursprungliga portar. - Kyrkorummets trägolv från byggnadstiden.
- Inredning och inventarier från 1700- och 1800-talet.
- Altarväggens arkitekturbundna dekorationer och bemålning.
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2001)
Kyrkan omges av ett relativt öppet landskap med ett servicehus/ålderdomshem söder om kyrkan, pastorsexpedition i väster och en slutning ner mot Krokån i norr.
En asfalterad gång belagd med vitt grus löper från parkeringen i väster och fram till entrén. Grusade gångar runt kyrkan på södra sidan, asfalterade på norra. En grusad gång följande anläggningens ytterkant. Grusade gångar också från norra och södra entrén och rakt mot norr och söder. Gravvårdarna är gräsbevuxna. Det finns några få gravvårdar med stenkanter och grusfyllning. Gravvårdar med gravsten överväger och endast ett fåtal järnkors förekommer.
Belysningen utgörs av galvaniserade stolpar med kulor med klartglas med bubblor ifrån 1975.
Kyrkogården kringgärds av en kallmurad skalmur av natursten av i huvudsak granit. Innanför muren löper en rad av träd, vilken är mycket förtätad mot norr, men gles mot syd och öst. Norra trädraden ligger utanför muren. Smidesgrind, par, i fyrkantstolpar mot norr. Smidesgrind, tredelad mot väster.
I nordöstra hörnet finns ett bårhus med stänkputsade vita fasader (trol plastfärg), grå sockel och sadeltak med grå takpannor.
Öster om bårhuset, utanför muren, finns ett vaktmästeri. Byggnaden har stående lockpanel, som är täckmålad i grå kulör med vita fönsterbågar och mörkare grå foder. Taket är ett sadeltak täckt med röda betongpannor.
Pastorsexpeditionen har gråvitt fasadtegel och stående lockpanel, täckmålad i mörkbrun kulör, i gavlarna. Fönsterbågarna är i vit kulör och sadeltaket är belagt med svart betongtegel. Grå slätputsad sockel. Mellan parkeringen och pastorsexpeditionen finns en kallmurad stenmur. Mellan parkeringen och en äng finns en kantklippt häck.
Omedelbart norr om kyrkoruinen ligger prästgårdstomten, inhägnad av vällagda stenmurar. Prästgården uppfördes 1912 och är en träbyggnad i 11/2 våning med ljus spontad panel och symetriskt placerade fönster (fönstren bytta vid renovering 1966). Entrén är förlagd till ena gaveln. På samma plats låg tidigare en äldre prästgård, en lång länga som uppförts 1786. Till gården hör två små uthus vilka ligger inpassade i den låga stenmuren som markerar tomtgränsen. Byggnadena skuggas av lövträd, planterade invid muren och inne på gårdstomten. En skogsridå i öster skiljer gården från Krokån.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - KNÄRED
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1604, 1900: 2276, 1995: 2098
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - När Knäreds medeltidskyrka i mitten av 1800-talet skulle ersättas av en nybyggnad, valdes en annan kyrkplats ca 300 m sydost om den gamla. Kyrkan ligger i norra utkanten av tätorten Knäred, nära Krokån som passerar strax i norr. Direkt väster om kyrkan ligger församlingshemmet och i sydost återfinns en skola. Socknen består till övervägande delen av skogsbygd, med endast begränsade områden med öppen odlingsmark i dalgångarna. Ruinen av Knäreds medeltidskyrka är liksom prästgården belägen intill Krokån.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (KNÄREDS KYRKORUIN). Stenkyrka med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakt avslutat kor. I väster ett stentorn i jämnbredd med långhuset, möjligen romanskt, och på långhusets södra sida ett murat vapenhus av okänd ålder. På 1710-talet tillbyggdes ett trätorn i väster och 1767 en sakristia på korets norra sida, som dock på 1790-talet revs och ersattes med en sakristia på korets östgavel. På 1790-talet tillbyggdes också en korsarm på långhusets norra sida (eventuellt inkorporerades ett äldre vapenhus i korsarmens murar). Kyrkans rivning påbörjades under 1840-talet, men nedbröts slutligen först under andra hälften av 1800-talet. I början av 1930-talet undersöktes och konserverades lämningarna av kyrkan. Ny kyrka uppfördes på den befintliga kyrkans plats.
II: Murverkskyrka uppförd 1848-49 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist. Kyrkan hade ett rektangulärt långhus med ett smalt och högt torn ridande på västgaveln samt i öster ett absidförsett kor med flankerande sakristior. Kyrkan stod färdig 1849, men rasade samma år vid sammanringningen till den första gudstjänsten. På samma plats uppfördes den nuvarande byggnaden.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande murverkskyrkan uppfördes 1853 efter ritningar av arkitekt Hans Jakob Strömberg. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med en utbyggd, halvrund sakristia på östgaveln och ett torn i väster.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och har rundvälvda fönsteröppningar. Kyrkans portaler betonas genom utskjutande risaliter. Långhuset täcks av ett sadeltak och tornet kröns av huv med små hörntorn och en lanternin med kort spira. Kyrkans fasader artikuleras med takfriser och hörnlisener. Ingångar via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets södra och norra långsidor. Invändigt täcks det vitputsade kyrkorummet av ett trätunnvalv, och korets raka östvägg har ett arkitektoniskt triumfbågsmotiv. Åren 1953-54 genomgick kyrkan en restaurering då bland annat korväggens centralparti dekorerades med en fresk av konstnären Per Siegård och kyrkan fick en dopfunt i sten av skulptören Eric Nilsson. Predikstolen är tillverkad 1853 av Johannes Andersson i Mjöbäck och således från kyrkans byggnadstid.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin