Motivering (skydd): SLÖINGE KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i norra delen av Slöinge. Kyrkan omges av ett vidsträckt odlingslandskap samt skogsområden i norr och i kyrkomiljön ingår prästgården (1828). Kyrkogårdsmuren med tre stigluckor byggdes 1788 av Sandhultsbyggmästaren Sven Persson. De kallmurade skalmurarna kantas av trädrader och genombryts i öster av den kvarvarande stigluckan samt i övrigt av smidesgrindar. En allé leder fram till kyrkans västra ingång. Till anläggningen hör en äldre ekonomibyggnad samt ett bårhus.
Den ursprungliga kyrkan på platsen med medeltida ursprung tillfogades ett nytt stentorn med flack huv och lanternin 1822 efter ritningar av arkitekten J Carlberg, Stockholm. Tornets bottenvåning kom att ingå som en del av det äldre långhuset. Ankarsluten på tornets sydsida formade smeden Nils Scherström till bokstäverna L R efter dåvarande kyrkoherdens initialer. 1834-35 byggdes ett nytt långhus efter omarbetade ritningar av Stockholmsarkitekten J W Gerss. Grunden lades tätt utanför den gamla kyrkans murar. Såväl tornet som långhuset utformades i den tidstypiska nyklassicism som fortfarande präglar kyrkan. Sakristian vidbyggdes i norr 1951.
Kyrkorummet fick en tidstypisk interiör i nyklassicistisk stil. Predikstolen (1836) och altaruppsatsen (1838) är verk av Johannes Andersson från Mjöbäck och målades ursprungligen av målarmästaren Peter Hallberg från Halmstad. Altaruppsatsen tillfördes 1883 en altarmålning utförd av konstnären Severin Nilsson, Stockholm, bördig från grannsocknen Asige. Orgelfasaden i nyklassicistisk stil från 1868 fick 1989 nya ljudande orgelpipor. Kyrkorummet har genomgått förändringar 1893 och 1924. 1924 avlägsnades det mesta från 1893 års renovering. Det som återstår av renoveringen 1924 är fönstren.
Dagens kyrkorum präglas av byggnadstidens nyklassicistiska inredning samt av renoveringar 1951 och 2007. Det välvda innertaket gulmålades och dekorerades med målningar 1951 av konstnären Einar Forseth. Vid en omfattande renovering 2007 fick interiören en färgsättning i grå toner, ett nytt korgolv i kalksten lades in och ett fristående altare tillkom. Läktarunderbyggnaderna från 1970 ersattes med bl a nya skärmväggar, läktartrappa och handikapp-toalett. Takmålningarna konserverades. Bänkinredningen och stolsinredning nytillverkades och är specialritad för kyrkan. Kyrkans äldsta inventarie är dopfunten i röd kalksten från 1200-talet med musselformad cuppa.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, stiglucka, smidesgrindar, trädrader och trädallé.
- Kyrkans sedan byggnadstiden välbevarade exteriör.
- Altaruppsatsen och predikstolen av Johannes Andersson från Mjöbäck.
- Einar Forseths takmålningar.
- Den medeltida dopfunten.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2002)
Kyrkan är belägen i anslutning till samhället Slöinge med vidsträckta odlingslandskap samt skogsområden norr om kyrkan. I nordväst finns en asfalterad parkeringsplats.
KYRKOGÅRDEN
En låg, tjock kallmurad skalmur med huggen sten löper längs kyrkogården i väster och en bit bort i öster. Sedan blir muren högre. I de södra delarna och vid stigporten syns ej kyrkogårdsmuren eftersom den är så låg. Huvudingången är placerad i väster och en trädallé leder fram till kyrkogårdsgrinden, som är av svart målad järn. Färgen har flagnat. Grinden är ornamenterad med bl a rosor med blad i de centrala delarna. Handtaget har ett hasplås. Grinden sitter i grindstolpar av natursten med spetsig överdel. I norr finns en mindre grind, ornamenterad med grindstolpar lik den i väster. Även en mindre grind finns i norr, lika den i väster. I grusgången innanför grinden finns ett sidoparti med mur. Ännu en grind lik den i väster finns i sydost. Trädrader finns i N, S och Ö. En grusad gång leder från väster upp och runt kyrkan bort till stigporten i öster. Mindre gångar går ut i kvarteren och i söder finns snedställda gångar.
I öster finns en STIGPORT med hög, spetsig gavel av tjärat trä dock har det mesta av tjäran gått förlorat. Högst upp sitter en dekoration av trä. Fasaden är slätputsad i vit kulör. Stigporten har en ganska låg rundbågeformad muröppning i vilken en pardörr av trä sitter. Dörren består av en stående spåntad tjärad träpanel med breda brädor och synliga spikskallar. Dörren har ett vackert äldre räcke med lås. På insidan finns ett vackert hasplås samt äldre bandgångjärn med sirliga detaljer, troligtvis från 1600-talet. Här finns även stödbjälkar av trä i Z-form. Taket består av ett sadeltak täckt med enkupiga tegelpannor.
I västra delen av kyrkogården är gravarna lagda i N-S riktning. Några har järnstaket med grind och några är s.k. singelgravar med grusfyllnad och naturstensram. I sydväst är gravvårdarna lagda från V-Ö. Träd, häckar och buskar finns planterade på kyrkogården. Bänkar av trä, från Klafreströms bruk, samt moderna lyktstolpar är utplacerade på kyrkogården.
I de sydvästra delarna finns en kompost med ett trästaket och en liten planterad häck.
EKONOMIBYGGNADEN, placerad i norr, är en äldre byggnad uppförd med locklistpanel, i röd kulör, 2-luftsfönster med vitmålade bågar och spröjs, sadeltak täckt med svart modernt tegel, enkeldörr av trä m.m.
BISÄTTNINGSRUMMET i norr har en cementsockel, fasader med vit spritputs, stentrappa, portal (pardörr liknande kyrkans) täckt med kopparplåt samt omfattning av sten, sadeltak täckt med enkupiga tegelpannor, hängränna och stuprör av kopparplåt, takfotsbräda av trä, vit kulör. I öster finns ett rundbågeformat fönster med spröjs, träbågar utan färg, antikglas, fönsterbläck av natursten. Bisättningsrummet har vindskivor av trä, vita. Högst upp sitter ett kors och ovanför porten finns en glaslykta med gult glas liknande den på kyrkan.
Inventeringsår 2005
FÖRSAMLING 1995 SLÖINGE
BEFOLKNINGSTAL
1805: 476
1900: 1193
1995: 1177
FÖRSAMLINGSHISTORIK
Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING
Kyrkan och pastorsexpeditionen ligger enskilt i norra utkanten av Slöinge. I miljön ingår också gamla Prästgården. Landsvägen skär sedan länge igenom bebyggelsen och avgränsar kyrkomiljön. Kyrkan ligger mitt i det öppna odlingslandskapet som också dominerar i socknen som helhet.
RASERAD KYRKA / RUIN
-
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING
Murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med halvrund koravslutning i öster. I väster ett torn och på korets norra sida en vidbyggd sakristia.
I: Murad stenkyrka med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus och smalare kor (enligt syneprotokoll). Ett äldre trätorn i väster ersattes 1822 med ett torn i sten, och i samband härmed revs också ett vapenhus som tidigare funnits i söder. Kyrkan revs med undantag för tornet i samband med uppförandet av nytt långhus och kor.
II: Långhus och kor byggt 1834-1835 intill det bevarade västtornet, efter ritningar av J. W. Gerss. År 1951 tillfogades en sakristia i norr.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR
Kyrkans arkitektur är typisk för byggnadstiden. Byggnaden är utvändigt vitputsad och murarna genombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett sadeltak, valmat över koravslutningen, och tornet kröns av en flack huv och lanternin. Ingång genom tornets bottenvåning i väster samt mitt på långhusets södra långsida. Interiören har förändrats vid återkommande restaureringar under 1800- och 1900-talen. Vid en större restaurering 1951 dekorerades bland annat det välvda innertaket av konstnären Einar Forseth med målningar. Altaruppsats och predikstol är båda utförda i nyklassisk stil och från 1830-talet. Altaruppsatsen ändrades på 1880-talet, då den i mitten fick en målning utförd av konstnären Severin Nilsson. Kyrkan har en medeltida kalkstensdopfunt, och ovanför dopaltaret hänger en målning från 1947 utförd av Einar Forseth.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
I kyrkan förvaras ett medeltida triumfkrucifix.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin