Motivering (skydd): EFTRA KYRKA är höglänt belägen på medeltida kyrkplats på Klockebjäret mitt i Eftra, söder om Falkenberg. Församlingshemmet (1972) är inrymt i en ombyggd skola sydväst om kyrkan. Till anläggningen hör ett vaktmästarkontor i ett äldre bostadshus i väster. Kyrkogården kringgärdas av kallmurade skalmurar, kantade av äldre trädrader i norr och söder samt en ny trädrad i väster. Ingångarna utgörs av smidesgrindar med grindstolpar av natursten. Socknen är belägen i den kustnära dalgångsbygden Vastadalen som är riksintresseområde för kulturmiljövården.
Den vitputsade stenkyrkan uppfördes åren 1822-24 i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekten Carl Gustaf Blom Carlsson. Till ett befintligt stentorn från 1779 vidbyggdes långhuset och sakristian, då resten av en äldre kyrka rivits. Det äldre tornet fick sin nuvarande utformning med karnissvängd huv och lanternin 1887. Ursprungligen var långhustaket spåntäckt medan sakristian fick kopparplåttäckning. Vid en renovering 1931 erhöll nord- och sydportalerna rusticerade omfattningar. Kyrkan är, trots 1900-talets förändringar, fortfarande en god representant för det nyantika stilidealet.
Eftra kyrka har en för Halland tidig nyklassicistisk inredning, där bildhuggeri- och målningsarbeten utfördes av målarmästaren Peter Hallberg från Halmstad. Altaruppsatsen och predikstolen är samtida med kyrkan. Orgelfasaden i nyklassicistisk stil tillkom 1834 när kyrkan fick sitt första orgelverk. Psalmnummertavlorna inköptes 1874. Interiören omgestaltades genomgripande vid en renovering 1891-93, efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson, delvis syftande till att förstärka den nyantika karaktären. Många antikiserande drag tillkom, såsom pilastrar och pelare bärande ett klassicerande entablement, altarringen med genombruten palmettdekor, nya fönsteromfattningar samt kassettering av trätunnvalvet med listverk och måleri.
En renovering 1931 under ledning av arkitekten Axel Forssén syftade till att dämpa 1890-talets detaljrika inredning. Innertaket kläddes med träfiberplattor, nya bänkgavlar tillkom och viss inredning fick förenklade former eller borttogs. Ett framträdande modernt inslag i kyrkorummet är östväggens freskmålningar som utfördes 1962 av konstnären Waldemar Lorentzon från Halmstadgruppen. Takets kassettering framtogs vid en renovering 1976, då kyrkorummet också fick en enhetligare färgsättning där Lorentzons fresk var utgångspunkten. Den medeltida dopfunten i granit härrör från 1200-talet och är en av tre medeltida funtar i Halland där cuppan har formen av ett tärningskapitäl. Foten av sten är senare tillkommen. Interiören präglas av tillkomsttiden samt av flera omgestaltningar. De antikiserande elementen dominerar tillsammans med 1890-talets tillägg. Korpartiets monumentala uppbyggnad är ovanlig.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, grindar och trädrader.
- Kyrkans framträdande läge i landskapet.
- Den nyklassicistiska inredningen; altare, altaruppsats, predikstol, psalmnummertavlor och orgelfasad. - 1890-talets tillägg i interiören.
- Altarmålningarna av Waldemar Lorentzon (1962).
- Den medeltida dopfunten.
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Eftra kyrka ligger vackert belägen på en höjd med utsikt över det halländska odlingslandskapet.
Framför kyrkan i väster finns en grusad parkeringsplats.
Sydväst om kyrkan finns ett FÖRSAMLINGSHEM med fasader klädda med en gul locklistpanel, 2-luftsfönster, sadeltak med eternitplattor, kupa, veranda samt trädgård.
I väster finns en EKONOMIBYGGNAD som bl a används som vaktmästeri. Detta är ett äldre boningshus med sadeltak med 2-kupiga tegelpannor, locklistpanel i röd kulör, vita knutar, äldre port med gångjärn, m.m.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkan kringgärdas av en kallmurad skalmur och i norr och söder finns äldre trädrader medan det i väster har planterats nya trädrader. Ingångar finns i väster, med huvudingång, svart järngrind och raka grindstolpar av natursten, samt en ingång med grind och stentrappa och handledsräcken i järn i öster och i norr. Den äldre kyrkogården ligger runt om kyrkan medan det i norr finns en senare tillkommen kyrkogårdsdel. Fram till kyrkan leder en asfalterad gång med inslag av vita stenar. Sedan leder grusade gångar runt kyrkan och ut i sidogångarna i norr och söder.
Gravvårdarna är lagda från N-S och vissa är s k singelgravar med naturstensram och några svarta järnkors finns. På kyrkogården finns rabatter inramade av en huggen sten, buskar och träd samt bänkar och lyktstolpar av trä med avfasade hörn, täckmålade i brun kulör med blyinfattad glaslykta. I väster vid huvudingången ligger en stor rund sten som är kluven i mitten med årtalet 1904.
Den nya kyrkogården i norr inramas av en kallmurad skalmur samt trädrader. Ingång finns i väster genom en svart enkel järngrind med kraftiga stenmurade grindstolpar. Även i det nordvästra hörnet finns en ingång med trappa av natursten samt handledare av trä. Längst bort i norr finns en ingång lika den i väster. Grusade gångar leder runt i kvarteren och gravvårdarna ligger i N-S riktning. Även stensatta gångar finns. Dessutom finns långa häckrader. Lyktstolpar med rund vit glaskula.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - EFTRA
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 682, 1900: 1366, 1995: 744
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan liksom bebyggelsen i Eftra är tämligen höglänt belägen på bergsidan till Klockebjäret. Kyrkan ligger mitt i bebyggelsen som ligger utsträckt längs landsvägen. Strax söder om kyrkan finner man skolan. I miljön kring kyrkan återfinns lämningar efter hålvägar som antyder områdets betydelse i forna tiders kommunikationsnät. Socknen ligger i kustnära dalgångsbygd till största delen bestående av öppna odlingsmarker, främst belägna i Vastadalen. Vastadalen bildar riksintresse med sitt levande och välhävdade landskap. Stora inslag av förhistoriska lämningar, traditionell bondebebyggelse liksom kyrka och storgårdar av medeltida ursprung är några spännande inslag.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med rak avslutat korparti i öster, en sakristia utbyggd på östgaveln samt i väster ett torn.
I: Stenkyrka med romansk planform, bestående av rektangulärt långhus och smalare kor. Kyrkan ombyggdes 1777-1779 (ÖIÄ:s ombyggnadsritning från 1776 visar ett smalare kor med halvrund avslutning i öster; huruvida denna återger ett absidkor eller en sakristietillbyggnad får dock betecknas som osäkert). Enligt ritningen förlängdes då långhuset i väster och ett torn tillfogades. Kyrkan revs med undantag av tornet i samband med uppförandet av en ny kyrka på samma plats.
II: Långhus och sakristia uppförda 1822-24 efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson, i anslutning till det äldre stentornet.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad. År 1887 förhöjdes tornet och fick då karnissvängd huv och lanternin. Ingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets nord- och sydsidor. Kyrkans interiör förändrades vid en restaurering 1891-93, efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson, där kassettering av taket med listverk och målningar ingick. Även antikiserande drag tillkom då, exempelvis pelare och pilastrar som uppbär en klassisk fris, altaruppsatsen i samma stil, samt fönstrens omfattningar. Ny restaurering 1931, efter förslag av arkitekt Axel Forssén, innebar bl. a. att taket inkläddes med träfiberplattor. Ett framträdande, modernt inslag i kyrkorummet är östväggens al frescomålningar som utfördes 1962 av konstnären Waldemar Lorenzon. Vid 1976 års restaurering framtogs åter kassettaket från 1893.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin