Motivering (skydd): SKREA KYRKA strax öster om Falkenberg är belägen på södra sluttningen av berget Kyrkebjär, på gränsen mellan slättbygd och skogsmark, omgiven av gles bebyggelse. Kyrkan konstituerar tillsammans med en äldre skolbyggnad och ålderdomshem ett traditionellt sockencentrum. Miljön kompletterades med församlingshemmet 1987. Söder om kyrkan finns också en f d klockarbostad samt en f d arrendegård till kyrkan. Kyrkogården inhägnas av kallmurade stenmurar, kantade av häckar och trädrader, med ingångar genom smidesgrindar.
Den nuvarande vitputsade stenkyrkan uppfördes på medeltida kyrkplats 1855-56 i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom. Kyrkan byggdes delvis på den medeltida kyrkans murar. Det rektangulära långhuset har en tresidig avslutning åt öster samt ett torn krönt av en spenslig kopparbeslagen lanternin med spira. Långhus- och torntaken har skiffertäckning. Kyrkans fasader artikuleras av ett kraftigt entablement och hörnlisener samt tornet av en kransgesims. Kyrkans exteriör är välbevarad sedan uppförandet. Fönstren härrör troligen från byggnadstiden. Nya kopparbeklädda kyrkportar tillkom 1956.
Det ljusa kyrkorummet präglas delvis av det nyklassicistiska stilidealet; altaruppsats, altarring och predikstol. Såväl predikstol som altaruppsats är verk från 1856 av Johannes Johansson i Mjöbäck. På altaret står ett altarkors på en grönmålad kulle modellerad i gips, mot bakgrund av en altarmålning med himlamotiv på duk. Altaruppsatsens sidostycken utgör väggar till bakomliggande sakristia och har fått ny utformning i senare tid. I övrigt präglas interiören av 1900-talets renoveringar och av färgsättningen från 2002, som ligger nära den ursprungliga. Det brädvälvda taket har dekormåleri i form av rosettmålningar från två olika tidsskikt samt en takfotsfris med textband från 1908 och trompe l'oeil-målad taklist från kyrkans tillkomsttid. Bänkgavlarna i jugendstil tillkom troligen 1908 och bibehölls vid en ombyggnad av bänkinredningen 1971. Ambon i koret är i samma utförande. Korgolvet i kalksten från härrör från 2002. Kyrkans ursprungliga orgelfasad av Emil Langlet avlägsnades 1959 och ersattes av en ny, ritad av Troels Krohn. Om kyrkplatsens medeltida ursprung minner malmfunten från 1587 som står på foten till en medeltida kalkstensdopfunt. Läktarunderbyggnader är senare tillkomna.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, trädrader och smidesgrindar.
- Den välbevarade exteriören.
- Innertakets dekorationsmålningar.
- Den fasta inredningen från byggnadstiden; predikstol, altaruppsats, altare, altarring, psalmnummertavla, läktare och portalomfattningar.
- Dopfunten
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2001)
Skrea kyrka ligger c a en halv mil öster om Falkenberg, på södra sluttningen av Kyrkebjäret, en höjdformation invid gamla Europaväg 6/E20. Kyrkan är belägen i ett öppet, flackt landskap med skiftad gles bebyggelse mot öster och väster. Kuperat landskap med bebyggelse i gles blandskog i nord och väster. Från kyrkans lanternin ser man havet i söder.
Runt om kyrkan finns flera lantgårdar av traditionellt utseende och i flera fall med samma lägen som på den äldsta av oss kända lantmäterikartan från 1791. På höjdsträckningen NO om kyrkan ligger en fornlämning. Kyrkan, ett f d ålderdomshem (idag bostad) och en äldre skolbyggnad utgör tillsammans ett traditionellt sockencentrum. Området förtätades 1987 av ett nytt församlingshem som är uppfört nordväst om kyrkan. Parkeringen tillkom 1967 och ligger väster om kyrkan, utanför kyrkogårdsmuren. En bilparkering finns också i nordväst. Sistnämnda är gemensam med församlingshemmet och kringgärdad av låga häckar. Även ytan mellan kyrka, vaktmästeri och skola i norr, är asfalterad och kan användas för parkering.
En låg VAKTMÄSTERIBYGGNAD finns utanför muren i nordost. Byggnaden har fasader av stående locklistpanel i röd kulör och sadeltak belagt med svart plåt. Byggnadens portar i öster är täckmålade i mörkgrön kulör och vindskivorna är i vit kulör.
Ett FÖRSAMLINGSHEM är beläget nordväst om kyrkan. Byggnaden är uppförd i en våning samt källare på gjuten platta med gråmålad betonggrund och fasader av stående lockpanel täckmålad i ljusgrå kulör med vita foder, vindskivor och bågar. Taket är ett sadeltak belagt med rött, tvåkupigt betongtegel. Byggnadens samlingssal och kök är uppförd västra delen i vinkel mot söder. Huvudentrén ligger i söder. Utrymmen för expedition, kontor m.m. ligger i byggnadens östra del.
Norr om anläggningen ligger en ÄLDRE SKOLBYGGNAD för elever med särskilda behov. Byggnaden är uppförd på fogad naturstensgrund och har fasader klädda med stående lockpanel i röd kulör och med vita foder och bågar samt tak belagt med 2-kupigt, rött, taktegel. Öster om byggnaden finns låga, barackliknande byggnader med ljusgulpanel, svart tak och mörka, brunsvarta, bågar. Vidare finns här lekytor för skolan.
Söder om kyrkan ligger en F D KLOCKARBOSTAD, "Ringarbostaden". Fasader av stående locklistpanel i röd kulör och med 2-kupigt rött lertegel på taken samt vita fönsterbågar.
En F D BONDGÅRD, "Dammet", är en f.d. arrendegård till kyrkan och tillhör idag Skrea församling. Marken utarrenderas. Bostadshuset har träfasader i gul kulör och sadeltak belagt med 2-kupigt, rött, lertegel.
KYRKOGÅRDEN
Skrea kyrka och kyrkogård omges av en kallmurad stenmur med innanförliggande häck och trädrad. Kyrkogårdstomten ligger högre än omgivande mark. Den ursprungliga kyrktomten var i stort sett kvadratisk, men gravvårdsområdet har utökats mot öster, där den större delen av gravvårdarna ligger. Öppningar i kyrkogårdsmuren finns i öster, väster, norr och söder. Öppningarna har smidesgrindarna med svängda överstycken som hänger i huggna stenstolpar med runda stenkulor. Asfalterade gångar löper från norra och södra kyrkogårdsöppningarna, snett över kyrkogården, mot entrédörrarna i öster och väster. Det löper även en asfalterad gång utmed kyrkans södra sida. Raka gångar löper från östra och västra kyrkogårdsöppningen mot östra och västra entréerna.
Kyrkan är placerad i kyrkogårdens västra del. Gravvårdar finns på samtliga sidor om kyrkan, men främst i den yngre, östra, delen. Gravvårdar med en låg gravsten och liten, rektangulär, planteringsyta med stenkant dominerar. Här finns ett fåtal äldre, större, ramgravar med stor, högrest, minnessten. Utefter norra muren ligger gravvårdarna i nord-sydlig riktning, för övrigt ligger de främst i öst-västlig. Södra kyrkogårdsmuren följer förbipasserande väg och böjer av mot söder i östra delen.
Kyrkogårdstomten är anlagd med gräsmatta. Bland växtligheten kan nämnas en trädrad av lövträd, bl.a. lönn, ek och kastanj samt samt mot öster en häck av oxel. Ett antal barrträd växer vid, och döljer, norra sidans entréramp. 2 st stora lönnar växer på norra sidan. Vintergröna växter växer vid tornets norra och södra fasader. 3 st större träd står på södra sida. Vidare finns enstaka exemplar av pilar samt några figurklippta buxbom.
Inventeringsår 2005
FÖRSAMLING 1995 SKREA
BEFOLKNINGSTAL
1805: 688
1900: 1825
1995: 3065
FÖRSAMLINGSHISTORIK
Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING
Kyrkan ligger i anslutning till vägen samt viss bebyggelse. Direkt norr om kyrkan återfinns skolan. Läget är på gränsen mellan de stora öppna slättbygderna i Ätrans dalgång och socknens fåtaliga skogsmarker runt berget Kyrkebjär. Huvuddelen av bebyggelsen utgörs av villabebyggelse i Falkenbergs östra utkanter.
RASERAD KYRKA / RUIN
I: Murad gråstenskyrka med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus och smalare rakt avslutat kor. I söder fanns ett vapenhus och i väster ett trätorn. 1797 revs det äldre koret och kyrkan förlängdes österut. Byggnaden revs i samband med att en ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING
II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1855-56 efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom och består av ett rektangulärt långhus med ett lika brett, tresidigt avslutat korparti, som även infattar en med skrank avdelad sakristia, och i väster ett torn.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR
Kyrkan är formgiven i nyklassicistisk stil. De utvändigt vitputsade murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Kring hela kyrkan löper ett kraftigt entablement. Tornet kröns av en kransgesims och har en flack huv med en koppartäckt lanterninspira. Ingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets nord- och sydsidor. Det ljusa kyrkorummet täcks av ett brädvalv, med en dekormålad fris från 1908. Vid restaurering 1971 framtogs rosettmålningar kring de ursprungligen två fästena för ljuskronor. Både altaruppsats och predikstol, tillverkade av Johannes Andersson i Mjöbäck, är från den nya kyrkans byggnadstid.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Foten till en medeltida kalkstensdopfunt utgör underlag till en malmfunt från 1587.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. SKUMMESLÖVS KYRKA
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin