Motivering (skydd): VESSIGE KYRKA är högt belägen i landskapet på medeltida kyrkplats och omges av äldre bebyggelse. Nordväst om kyrkan ligger samhället Vessigebro, nordost om Falkenberg. Prästgården angränsar till kyrkogården och den närbelägna klockaregården fungerar idag som församlingshem. Kyrkogården inhägnas av en låg stenmur som genombryts av ingångar med smidesgrindar, kantad av äldre trädrader. Kyrkogården är senare utvidgad åt väster och har gångsystem av grusade gångar. Kyrkan ingår i Ätradalens riksintresseområde för kulturmiljövården.
Den nuvarande vitputsade stenkyrkan uppfördes 1856-59 i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Byggmästare var Anders Johansson från den kända byggmästargruppen i Sandhult. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett något smalare, halvrunt korparti i öster samt ett torn i väster, krönt av en huv med öppen lanternin. Den nya kyrkan ersatte en medeltida kyrka från 1100-talet. Grundmurarna till den nya kyrkan lades utanför den gamla kyrkans murar och sten från det medeltida murverket användes i den nya. I senare tid har kyrkans nordportal igensatts. Kyrkan är välbevarad sedan byggnadstiden och tidstypiskt utformad med sparsamt dekorerade vitputsade fasader och stora rundbågiga fönsteröppningar.
Invändigt har kyrkan en tydlig nyklassicistisk prägel och den mycket välbevarade fasta inredningen från byggnadstiden finns kvar. Predikstolen och altaruppsatsen, med altarkors på ursprunglig plats, är verk (1859) av Mjöbäckssnickaren Johannes Andersson. Kyrkorummet präglas också av färgsättningen samt av den öppna bänkinredningen och orgelfasaden från senare delen av 1800-talet. Förutom dopfunten av trä från 1859 finns även en medeltida dopfunt som minner om kyrkplatsens historiska kontinuitet. I den igenmurade nordportalen utfördes 1959 ett mosaikarbete av konstnären Leonard Gyllenborg. Läktarunderbyggnader och läktartrappan i kyrkorummet är senare tillkomna.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, trädrader och grusade gångar.
- Kyrkans framträdande läge i landskapet.
- Kyrkans sedan byggnadstiden välbevarade exteriör.
- Innertakets bemålade takfris.
- Den fasta inredningen sedan byggnadstiden.
- Orgelfasaden och dopfunten från 1800-talet.
- Mosaiken från 1959.
- Den medeltida dopfunten och triumfkrucifixet.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2002)
Kyrkan är högt placerad i landskapet på en höjd. Runt om kyrkan finns en äldre bondgård samt ett flertal trähus. Landskapet är kuperat med skogspartier och ängs- och betesmarker samt kullar. Norr om kyrkan ligger byn Vessigebro. Genom byn rinner Ätran. Framför kyrkan i öster finns en asfalterad parkeringsplats. Här finns också stenlagda murar, buskar som ramar in parkeringen. Dessutom ramar dessa in klockaregården som ligger söder om kyrkan. Norr om detta ligger prästgården.
KLOCKAREGÅRDEN fungerar idag som FÖRSAMLINGSHEM. Planen är i L-form. Huset har byggts till, troligtvis på 80-talet. Huset har en sockel av cement, grå, locklist panel, gul kulör, 2-luftsfönster indelade i 3 st spröjs i varje luft. Fönsterbågar och foder är täckmålade i bruten vit kulör. Moderna enkeldörrar med överdel i glas med spröjs samt spegelfyllnader i nedre delen. Sadeltak lagt med 2-kupigt tegel, skorsten, vindskivor av trä, vit kulör.
Själva PRÄSTGÅRDEN omringas av en stenmur samt har en smidesgrind med grindstolpar. Tomten gränsar till kyrkogården. Fasaderna har en lockpanel, sadeltak med takkupor, frontespis och en liten balkong. Fönstren är 2-luftsfönster indelade i 8 små rutor/luft. På prästgårdens tomt finns ett äldre uthus med locklistpanel i röd kulör, sadeltak täckt med svart korrugerad plåt, används som garage idag.
KYRKOGÅRDEN
Muren som är en fyllnadsmur, är ganska låg, och består av staplad sten. Vissa partier har fog. Huvudingången till kyrkan är placerad i öster och här finns en smidesgrind med grindstolpar av natursten med naturstenskulor överst. Vänster om grinden finns en liten stentrappa avsedd för de som ej fick bli begravda i vigd jord. I söder finns en öppning in till den gamla klockaregården. I de västra delarna är muren lägre än i öster. Runt muren finns planterade äldre trädrader. Fram till kyrkan och runt om kyrkan leder grusade gångar. Det finns moderna grå lyktstolpar med glaslyktor med detaljer i koppar.
Gravvårdarna ligger från S-N. En del är äldre små stenhällar från 1700-talet. En större familjegrav finns i norr, med järnstaket och större pyramidformad gravsten. Dessutom finns ytterligare en stor och massiv gravsten av natursten.
Kyrkogården är smalare i öster och brer sedan ut sig mot söder. Den södra delen mot klockaregården avgränsas av träd och buskar. En smidesgrind finns också in till prästgården. På kyrkogården finns även äldre järnkors från 1800-talets början samt s k singelgravar med grusfyllnad.
Längst bort i väster finns en nyare del av kyrkogården. Muren är liknande den andra, det är en stenmur, fyllnadsmur, med fog. Även här finns planterade trädrader. Gravvårdarna ligger i raka enkla kvarter med buskar. I sydväst växer en del lövträd och här rinner "Lilleån". Längst bort i väster finns även en enkel smidesgrind som ingång till den nya kyrkogården. Den nya kyrkogården ligger i två etapper med en trappa emellan. På kyrkogården finns även en belysningsarmatur avsedd för fasaderna. I väster finns en öppning i muren vilken leder till den nya kyrkogården. I söder mot ån finns ett enkelt trästaket. Marken sluttar starkt nedåt här. I sydväst finns även ett murat parti och nedanför denna del har kyrkogården en mer parkliknande karaktär med trädalléer och större gräsmattor med buskar och häckrader. Bortanför detta finns två st äldre trähus. Längst ner i söder finns en enkel grind av trä med grindstolpar och precis nedanför denna ligger ett av de äldre trähusen. I söder finns större huggna stenblock samt trädrader som avdelar denna del av kyrkogården.
I väster finns även en EKONOMIBYGGNAD, troligtvis uppförd på 1980-talet med grå cementsockel, locklistpanel i röd kulör, vita knutar och vindskivor, sadeltak täckt med lertegel, enkeldörrar med panel och ett litet fönster, 2-luftsfönster indelade i tre rutor/luft.
Inventeringsår 2005
FÖRSAMLING 1995 VESSIGE
BEFOLKNINGSTAL
1805: 839
1900: 1192
1995: 742
FÖRSAMLINGSHISTORIK
Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING
Kyrkan ligger mitt i bebyggelsen i Vessige. Strax nordost om kyrkan återfinns pastorsexpeditionen och i norr ett servicehus och ålderdomshem. Kyrkan och bebyggelsen ligger vid mötet mellan Lillån och Ätran, med Lillån passerande direkt söder om kyrkan. Socknens västra delar består främst av öppna odlingsmarker kring Ätrans dalgång, med stora kuperade skogsmarker i öster. Vessige ingår i Ätradalens riksintresseområde (se Abilds sn).
RASERAD KYRKA / RUIN
I: Murad gråstenskyrka, sannolikt från äldre medeltid, som hade ett rektangulärt långhus och ett sannolikt absidförsett kor. I söder fanns ett vapenhus som revs i slutet av 1700-talet. Kyrkan var tornlös och klockorna hängde i en fristående klockstapel av trä. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING
II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1856-59 delvis efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander och består av ett rektangulärt långhus med ett något smalare, halvrunt korparti i öster samt ett torn i väster.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR
Kyrkan är uppförd i tidstypisk klassicistisk stil och är utvändigt vitputsad. Viktiga avsteg gjordes från Scholanders ritningar, både beträffande planen som exteriörens utformning. Byggnaden är försedd med rundvälvda fönsteröppningar och sydportalen har ett lunettfönster ovanför dörren. Tornet kröns av en huv med en öppen lanternin. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets södra långsida (nordportalen i senare tid igensatt). Tidigare fanns en motsvarande ingång i norr, men denna är nu igensatt. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett tunnvalv. Altaruppsatsen är liksom predikstolen i nyklassisk stil och från kyrkans byggnadstid. I kyrkan används idag en medeltida kalkstensdopfunt, men fragment av ytterligare en medeltida stenfunt har påträffats. Dopfunten har sin placering vid den igenmurade nordportalen, där 1959 ett mosaikarbete av konstnären Leonard Gyllenborg insattes.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
I kyrkan finns ett senmedeltida triumfkrucifix.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin