Motivering (skydd): ÅRSTADS KYRKA är högt belägen på medeltida kyrkplats i de centrala delarna av tätorten och socknen, öster om Falkenberg. I anslutning till kyrkan finns pastorsexpedition och församlingshem samt ett bårhus i norr. Kyrkan kringgärdas av låga kallmurade stenmurar med gräsbeväxt överdel, kantade av trädrader och smidesgrindar. I den södra muren finns järnfästen i vilka man förr band hästarna. Årstad ingår i Ätradalens riksintresseområde för kulturmiljövården.
Den nuvarande stenkyrkan ersatte en medeltida kyrka och uppfördes i nygotisk stil 1888-90 efter ritningar av arkitekten Claes Grundström, som en av två kyrkor av hans hand. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med polygonalt avslutat korparti, tvärskepp och utvändiga trapphustorn samt ett torn krönt av en hög spira i väster. De oputsade fasaderna i grovhuggen granit är försedda med strävpelare och murarna genombryts av tidstypiska spetsbågiga fönsteröppningar. De branta takfallen har liksom tornspiran plåttäckning. Exteriören är sedan byggnadstiden relativt välbevarad. Aluminiumfönster med isolerglas insattes på 1990-talet.
Interiören präglas idag av en renovering som genomfördes 1959 då den nygotiska karaktären dämpades genom att bland annat korfönstrens glasmålningar ersattes med tonade rutor i ramverk, den södra läktaren borttogs och den nuvarande ljusa färgsättningen tillkom. Kyrkorummets originalfärgsättning gick i blått och lila med ekådrad inredning men ommålades 1912 i vitt och guld. I samband med renoveringen 1959 insattes i koret en av landets största altartavlor, utförd av konstnären Pehr Hörberg på 1780-talet för den gamla kyrkan. Det mittersta korfönstrets glasmålning borttogs och fönsteröppningen igenmurades då. Altartavlan avviker från den nygotiska inredningen i övrigt och präglar kyrkorummet till viss del. Altartavlans krönskulptur är utförd av konstnären Eric Nilsson i Harplinge. Interiören präglas emellertid fortfarande av den ursprungliga nygotiken, med spetsbågiga valv och fönsteröppningar och den nästan intakta välbevarade nygotiska inredningen, samt av 1950-talets färgsättning. Såväl orgelverket som orgelfasaden är i ursprungligt skick.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, grusade gångar och trädrader.
- Den sedan byggnadstiden föga förändrade exteriören i nygotisk stil.
- Den fasta inredningen sedan byggnadstiden; predikstol, altare, altarring, psalmnummertavlor, dopfunt, läktare och bänkinredning.
- Orgeln med verk och fasad i ursprungligt skick.
- Altartavlan av Pehr Hörberg.
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Kyrkan är högt belägen i de centrala delarna av socknen.
Parkeringsmöjligheter finns i söder och norr.
FÖRSAMLINGSHEMMET ligger i nordost och byggdes under 1980-talet. Fasaderna har en rödmålad lockpanel, vita gavlar, sadeltak täckt med betongtegel, 1-luftsfönster med spröjs, farstukvist.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkan kringgärdas av en låg kallmurad stenmur med gräsbeväxt överdel. Huvudingången är placerad i väster med svarta smidesgrindar som sitter i grindstolpar av natursten. Även sidorna i gången innanför grindarna är murad en bit. En naturstenstrappa med svartmålad ledstång leder upp till kyrkan. Vid muren finns även en planterad låg häck. I norr finns planterade trädrader, likaså i väster och i söder men ej i öster. Grusade gångar leder fram och runt kyrkan samt ut i sidogångarna. Vid portalen finns ett handledsräcke av svart smide. Ytterligare en kyrkogårdsgrind finns i norr samt en i nordost med små trappsteg på muren.
Gravvårdarna är lagda i N-S riktning. S.k. singelgravar med naturstenskarm finns på kyrkogården. På kyrkogården finns lyktstolpar med runda glaskupor och planterade buskar och tujor. Även träbänkar med svartmålade sidostycken finns utplacerade.
I norr finns ett BISÄTTNINGSRUM med en pardörr täckt med kopparplåt, fasad av cement samt sten, platt plåttak.
Kyrkogårdens sydöstra del är indelad i tre etapper. Här finns trappor av natursten med svarta ledstänger. Denna del har två grindar i söder lika de i västra delen av kyrkogården. I den södra muren finns järnkringlor i vilka man förr band sina hästar. En senare tillkommen mur av släthuggen sten finns i sydost.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - ÅRSTAD
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 838, 1900: 1589, 1995: 1224
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i tätorten Årstad, med pastorsexpeditionen direkt i sydväst, på andra sidan vägen. Församlingshemmet ligger i anslutning, norr om kyrkan. Kyrkan och bebyggelsen ligger på gränsen mellan odlingsmark och skogsmark. Socknen består till övervägande delen av öppen odlingsmark. Årstad ingår i Ätradalens riksintresseområde (se Abilds sn).
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Stenkyrka med rektangulärt långhus, ett vapenhus i söder och ett trätorn i väster. Långhuset hade brutet yttertak, och trätornet var försett med huv och spira. Kyrkan torde ha utvidgats österut, varför dess ursprungliga östavslutning är oklar. Byggnaden revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes, sannolikt på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1888-90 efter ritningar av arkitekt Claes Grundström. Kyrkan har korsformad plan bestående av ett rektangulärt långhus med polygonalt avslutat korparti, samt tvärskepp i nordöst och sydöst. I väster ett torn.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Oputsad murverkskyrka i nygotisk stil. Murarna genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar. Hela kyrkan är försedd med strävpelare och tornet kröns av en hög och spetsig spira. Huvudingång via tornets bottenvåning. Interiörens berövades mycket av sin nygotiska stilprägel vid en genomgripande restaurering 1959, då bland annat korfönstrens glasmålningar ersattes med tonade rutor i ramverk, och en altarmålning från den gamla kyrkan, utförd av Pehr Hörberg på 1780-talet, insattes i kyrkan.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I Hallands länsmuseum i Halmstad förvaras kyrkans gamla predikstol från 1500-talets slut.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin