Motivering (skydd): STAFSINGE KYRKA är högt belägen på en ås nära Falkenbergs stadsgräns, med omgivande odlingslandskap som är typiskt för kustbygden. Kyrkan uppfördes på ny kyrkplats och ingår i en fornlämningsrik miljö. Kyrkogården närmast kyrkan inhägnas av kallmurade stenmurar, kantade av träd, med smidesgrindar. I kyrkogårdens norra del finns ett vitputsat bisättningsrum. På kyrkogården i väster finns en minneslund med parkliknande karaktär och i söder ytterligare en kyrkogård.
Den vitputsade stenkyrkan uppfördes 1862-65 i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekten Albert Theodor Gellerstedt och utgör en av få kyrkor av hans hand. Byggmästare var Anders Johansson från den kända byggmästargruppen i Sandhult i Västergötland. Kyrkan ersatte en medeltida kyrka på en kyrkplats belägen ca 1,5 km österut. Långhuset avslutas i öster med ett polygonalt korutsprång i två våningar som invändigt är halvrunt. Tornet i väster kröns av en kopparklädd polygonal lanternin med spira. Den sedan byggnadstiden oförändrade exteriörens klassicerande karaktär artikuleras av portalernas arkitektoniska inramning, hörnlisener och listverk. Karaktärsskapande är också takfotslisterna i oputsat gult tegel. Långhusets sadeltak och korutsprångets tak har mönsterlagd skiffertäckning.
Kyrkorummet präglas trots 1900-talets förändringar i huvudsak av byggnadstidens nyklassicism. Den ljusa interiören täcks av ett tunnvalv indelat i fält med listverk och markerad taklist. Koret innefattar en med skrank avdelad sakristia. Altaruppsatsen och predikstolen utfördes 1864 av snickarmästare Johan Edvard Beckquist i Falkenberg. Predikstolens sparsamma utsmyckning utmärker stilepoken. Den originella altartavlan från 1872 är signerad B E Lundberg och föreställer Thorvaldsens Kristus. Läktarorgeln inköptes i samband med den nya kyrkans tillkomst från Kristine kyrka i Göteborg och forslades sjövägen till Falkenberg och sedan vidare till Stafsinge. Orgeln byggdes av Johan Eberhardt och fasaden i rokoko, krönt av en kunglig krona för att påminna om drottning Kristina, utfördes av bildhuggaren Peter Saccow. Den storslagna fasaden är unik i Halland.
Altarpartiet byggdes om 1904 och då tillkom troligen altarringen och dopfunten samt den nuvarande öppna bänkinredningen. Vid en renovering 1936 fick kyrkorummet sin nuvarande ljusa färgsättning och då sänktes predikstolen något. Läktarunderbyggnaderna tillkom 1964, samtidigt som korpartiet ombyggdes ytterligare. Kyrkans två mosaiktavlor av konstnären Leonard Gyllenborg tillkom troligen då. Om den gamla kyrkan, som revs 1863, minner en del av 1700-talstakmålningen i vapenhusets tak samt ett senmedeltida triumfkrucifix.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans framträdande läge i landskapet.
- Kyrkogårdens murar, smidesgrindar och trädrader.
- Kyrkans sedan byggnadstiden föga förändrade exteriör med skiffertäckt tak. - Del av takmålning från 1700-talet.
- Altaruppsatsen och predikstolen.
- Läktarorgeln med unik fasad.
- Triumfkrucifixet
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Kyrkan är högt belägen med omgivande odlingslandskap. Den ligger ca 2 km från Falkenberg in i landet. Framför kyrkan finns en asfalterad parkering.
I väster finns en senare uppförd EKONOMIBYGGNAD lockpanel av trä målad i grön kulör, sadeltak täckt med betongtegel, 2-luftsfönster, målade i brun kulör och enkeldörrar av trä, även dessa är målade i brun kulör. Huset har en plan i L-form.
Framför kyrkan i väster finns, förutom parkeringsplatsen, 2 st trähus klädda med locklistpanel, målad i röd kulör, 2-luftsfönster med vitmålade bågar, moderna enkeldörrar målade i bruten vit kulör och sadeltak lagt med 2-kupigt lertegel. Det ena huset är senare renoverat. I öster finns även ett trähus med locklistpanel, målat i grå kulör.
KYRKOGÅRDEN
Närmast runt kyrkan löper en kallmurad stenmur som är oregelbundet lagd. Huvudingång med smidesgrind samt grindstolpar är placerad i väster. Ännu en ingång finns i söder samt en i öster. Fram till kyrkan och bort i norr mot bisättningsrummet leder en stenlagd gång. För övrigt finns grusade gångar på kyrkogården. Här finns relativt få gravstenar. Inga singelgravar finns här dock enkla gravstenar samt äldre järnkors. Längs muren löper trädrader. Här finns också moderna lyktstolpar med glaslyktor, buskar, häckrader m.m. I öster finns en större gravsten med smidesstaket och häckrader och innanför staketet finns flera gravstenar.
BISÄTTNINGSRUMMET har fasader täckta med vit spritputs. Sockeln är av sten, troligtvis svart granit. På dess södra fasad finns en pardörr av kopparplåt lagd i rektangulära rutor. Den har en omfattning av svart granit och över dörren finns en smideslykta samt ett träkors i brun kulör. Taket är ett sadeltak täckt med tunna spånskivor målade i svart kulör. Vindskivorna är av kopparplåt, likaså hängränna och stuprör. I öster finns 2 st mindre rektangulära 1-luftsfönster med brunmålade bågar samt svart fönsterbänk av sten. I norr finns en liten utbyggnad med en dörrlucka av plåt. Denna del har ett sluttande tak lika övrigt. Här finns också en trälucka, placerad högre upp på fasaden.
I väster finns en senare tillkommen kyrkogård som inramas av ett trästaket, målat i brun kulör. På denna finns gångstigar och lyktstolpar i äldre modell, buskar och trädgrader. Här finns också en minneslund med parkliknande karaktär.
Söder om kyrkan finns ytterligare en kyrkogård, totalt indelas alltså kyrkogården i 3 st delar. Den senare tillkomna delen omgärdas av en stenmur med staplad sten. På kyrkogården finns äldre gravstenar, grusade gångar samt trädrader och en allé m.m. I muren finns en vackert dekorerad smidesgrins från 1896. På kyrkogården söder om kyrkan finns enkla gravstenar samt singelgravar. En del av singelgravarna inramas av smidesstaket. I de östra partierna har man koncentrerat gravvårdarna till singelgravar.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - STAFSINGE
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 958, 1900: 2394, 1995: 3552
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Den nuvarande kyrkan samt ett par gårdar ligger något enskilt, strax norr om Falkenberg. Pastorsexpeditionen är perifert belägen, ett hundratal meter nordväst om kyrkan. Kyrkan ingår i en fornlämningsrik miljö med bl.a. Stomma kulle strax i sydost. Stafsinge kyrka ligger mitt i det öppna odlingslandskapet som är typiskt för kustbygden. Socknen består till övervägande delen av öppen odlingsmark, men präglas också av närheten till Falkenbergs stad. Platsen för den medeltida, nu rivna kyrkan är belägen omkring en kilometer nordost om den nuvarande.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (STAFSINGE KYRKPLATS). Stenkyrka troligen från äldre medeltid. En ritning från 1793 visar kyrkans planform, bestående av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Samma år förlängdes långhuset österut. En teckning av A. Sohlman 1830 (Falkenbergs Tidning 2/4 1938) visar kyrkan efter utvidgningen: en salkyrka med tresidigt avslutat korparti och (enligt Bexell 1817-19) avskärmad sakristia, vidbyggt vapenhus i söder och ett trätorn med rik spira i väster. Byggnaden revs 1863 i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1862-65 efter ritningar av arkitekt A.T. Gellerstedt och består av ett rektangulärt långhus med ett halvrunt korutsprång (utvändigt polygonal), som innefattar en med skrank avdelad sakristia, och i väster ett torn.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil och är utvändigt vitputsad. Fönstren är stora och rundbågiga, och portalerna har givits en arkitektonisk markering. Långhuset täcks av ett flackt sadeltak, och tornet kröns av en huv med reslig lanterninspira. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Det invändigt ljusa kyrkorummet täcks av ett tunnvalv med markerad taklist. Kyrkans orgel inköptes i samband med den nya kyrkans tillkomst på 1860-talet från Kristine kyrka i Göteborg.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan äger ett senmedeltida triumfkrucifix.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin