Motivering (skydd): Augerums griftegård med Bokens och Ekens kapell ligger cirka en mil norr om Karlskrona och strax öster om kyrkbyn Augerum i ett kuperat odlingslandskap med inslag av löv- och barrskog. Den nära nio mil långa Lyckebyån passerar tätt intill Augerums kyrka som stod färdig 1822 och då ersatte en tidigare medeltida kyrka på platsen. I trakten ligger flera kulturmiljöer med höga historiska värden. Till dessa hör bland annat Augerums och Mölletorps kvarnar på en kvarnplats med kontinuitet sedan åtminstone 1700-talet, bruksmiljön i Lyckeåborg samt storgårdarna Mariefors och Augerums gård med välbevarade trädgårdsanläggningar och arbetarbostäder.
Augerums griftegård anlades av Karlskrona stadsförsamling 1973–1980 med anledning av att platsbrist förväntades uppstå på Wämö begravningsplats. För ritningarna anlitades arkitekten och landskapsarkitekten Per Friberg, som när trädgårdsarkitekter övergick till att bli landskapsarkitekter under 1900-talets andra hälft var en av landets mest inflytelserika aktörer. Vid sidan om sin egen verksamhet var han professor i landskapsarkitektur på SLU i Alnarp 1964–1985 samt gästprofessor vid Harvard och Berkeley i USA 1981–1982. Augerums griftegård anses tillsammans med den ungefär samtidigt anlagda Görvälns griftegård (Järfälla församling, Stockholm stift) vara ett av Fribergs främsta verk, där han haft ett helhetsgrepp och ritat allt från den storskaliga landskapsgestaltningen med gravkvarter, vegetation, vägnät, parkeringsplatser och servicestationer till byggnader, inredning och inventarier.
Fribergs verk kännetecknas av en minimalistisk modernistisk ansats med ett klassiskt anslag, där det befintliga landskapet är utgångspunkten. I Augerums griftegård kommer detta till uttryck i hur skogsbestånd av ek och bok behandlats som signaturarter som återanvänts i nygestaltad vegetation samtidigt som bebyggelsen anpassats efter befintliga träd. Tematiken understryks av att arterna fått namnge de båda kapellen. Utformningen av Ekens och Bokens kapell tar avstamp i 1960- och -70-talens arkitekturideal med ett avskalat formspråk och en exteriör slutenhet. Samtidigt är en begynnande postmodernism tydligt närvarande i såväl den lekfullt asymmetriska placeringen av byggnadskropparna som i detaljer som taktäckningen i kopparplåt med dess säregna kraftiga vulster. Interiört präglas såväl kapellen som övriga byggnader av de genomgående ytskikten i omålad furu, Fribergs favoritmaterial, samt den subtila ljusverkan som tillskapats genom lanterniner och högt sittande fönsterband.
Griftegården är även ett uttryck för den efterfrågan på ceremonirum för begravningar för andra religioner än kristendomen liksom konfessionsfria begravningar som uppstod under 1900-talets andra hälft. I stället för klassiskt kristna symboler och arkitekturelement hämtades inspiration nu från naturen och tankar kring kretslopp, pånyttfödelse och årstidernas växlingar. I Fribergs arbete med Augerums griftegård var den heliga vägen fram till kapellen – Via Sacra – helt central för gestaltningen av anläggningen.
Friberg har själv även benämnt det som Kistans väg, en värdig väg för kistan fram till ceremonirummet och vidare ner mot gravkvarteren, ackompanjerad av den porlande vattentrappan som också ska ses som en del i ett kretslopp eller oändlighetsperspektiv. Denna heliga väg beskrivs målande i landskapsarkitekten professor Thorbjörn Anderssons The Architecture of Per Friberg:
Färden går utmed en stenmur på höger sida. Plötsligt får vi som i en glimt skymta kapellets soldränkta södra fasad, där det vetter ut mot sin dal. Kapellet försvinner och vägen tar sig vidare in i skogklädd terräng där den gör som en metkroksrörelse. Därefter anländer vi till entréplatsens glänta och ser klockstapeln och sedan den relativt slutna och arkitektoniskt neutrala nordsidan av kapellet. Vyn över dalgången är ännu dold för oss. Till vänster ligger parkeringen, sidoordnad.. Går vi in och passerar kyrkorummet kommer vi ut på terrassen med sitt skuggande pergolatak. Här finns källan som skickar ut sitt vatten i vida bågar och i dess förlängning dalgången som försvinner bort. Gravarna är placerade utmed flankerna, skymda bakom diagonalt ställda häckar. Dalgången är hållen fri och formad lätt konkav. På så vis ges rumslighet även i landskapets väldiga skala. Längs dalens mittaxel avtecknar sig vajande gräs i motljus, på sidorna slår häckarna sina slagskuggor som skapar relief.
Griftegården är drygt 40 år efter invigningen i stort oförändrad och har som en nydanande begravningsanläggning där Friberg i brytpunkten mellan modernism och postmodernism förenar landskap, trädgård och byggnad synnerligen höga arkitekturhistoriska värden. Det faktum att betydande delar av anläggningen aldrig börjat nyttjas eller nu tagits ur bruk sätter ofrånkomligen också en prägel på platsen. Projektets storskalighet och dess lokalisering relativt långt från Karlskrona speglar bilismens centrala roll i samhällsplaneringen och de visioner för befolkningsutveckling som ännu rådde i kölvattnet av rekordåren, liksom hur intresset för kistbegravningar avtagit till förmån för andra gravskick.
Inventeringsår (2020)
Kyrkomiljön
Augerums griftegård med Bokens och Ekens kapell ligger strax öster om kyrkbyn Augerum i ett kuperat odlingslandskap med inslag av löv- och barrskog. Socknen har medeltida ursprung och sträcker sig från de höglänta norra skogsbygderna vid Smålandsgränsen via den sjörika mellanbygden ner till den kustnära och flackare dalbygd där kyrkbyn återfinns. Den nära nio mil långa Lyckebyån passerar tätt intill Augerums kyrka som stod färdig 1822 och då ersatte en tidigare medeltida kyrka på platsen. Augerums och Mölletorps kvarnar som ligger strax intill kyrkan på en kvarnplats med kontinuitet sedan åtminstone 1700-talet utgör två av länets största kvarnbyggnader. Den gamla landsvägen norr om kyrkan som löper genom ett landskap av odlingsmarker och löv- skogspartier kallas i folkmun för ”Prästavägen”, ett minne om de täta förbindelserna med församlingen i Lösen till vilken Augerum länge utgjorde annex.
I trakten ligger flera kulturmiljöer med höga historiska värden. Till dessa hör bland annat bruksmiljön i Lyckeåborg och storgårdarna Mariefors och Augerums gård med välbevarade trädgårdsanläggningar och arbetarbostäder. I anslutning till Augerums gårds huvudbyggnad, som är belägen norr om kyrkan, återfinns en avenboksallé som utgör resterna av en botanisk trädgård från tidigt 1700-tal, vilken på sin tid väckte internationellt intresse och var den första att beskrivas enligt Carl von Linnés sexualsystem.
Kyrkogård
Griftegården är anlagd i nord–sydlig riktning i övergången mellan skog och åkermark. Huvudbyggnaden med krematoriet och Ekens och Bokens kapell är belägen på den högre belägna marken i norr och öster därom finns en stor och öppen gräsyta där klockstapeln är placerad. På terrassen söder om kapellen finns källan till vattentrappan som slingrar sig ner över dalgången, där synfältet domineras av en öppen obrukad yta väster om vattentrappan. Gravkvarteren är från denna position något dolda, väster om vattentrappan, och diagonalt ordnade bakom häck- och trädplanteringar. Från parkeringen norr om huvudanläggningen kan besökaren färdas vidare med bil, förbi servicebyggnaderna till en vägsträckning som följer griftegårdens östra sida. I anslutning till denna väg finns mindre parkeringar ordnade vid gravkvarteren. Endast ett mindre antal av gravkvarteren har tagits i bruk, i norr respektive söder. De norra kvarteren är avsedda för kristna kistbegravningar och domineras helt av lågt och enkelt hållna gravstenar. Kvarteret längst i söder har tagits i anspråk för muslimska begravningar, där gravvårdarna har ett mer varierat uttryck både avseende form och material. Ytterligare ett kvarter i anslutning till detta avses tas i bruk för muslimska gravar. Växtligheten är i såväl de kristna som de muslimska kvarteren mycket sparsmakad och begränsar sig till enstaka låga häckar eller planteringar vid gravarna. För anläggningen i stort är vegetationen gestaltad för att samspela med den naturliga växtligheten på platsen. De välklippta stora gräsytorna kontrasterar skarpt mot de kuperade skogsområdena, samtidigt som ek och bok, som var de dominerande trädslagen på platsen sedan tidigare, har plockats upp i nyplanteringar av träd och häckar. Vid parkeringen i norr finns dessutom ett större antal relativt unga askar.
I en ritning av Per Friberg från 1974 finns ett område för minneslund markerat längst söderut i planen. Denna tycks aldrig ha utförts, istället tillkom senare en stor minneslund norr om parkeringen vid huvudbyggnaden. Enligt uppgift i utvecklingsplanen för griftegården från 2023 är minneslunden troligen ritad av Ewe Nilsson, Asarum, som även står bakom den mindre askgravlund som tillkom söder om kapellen 2003.
Byggnader på kyrkotomten
Öster om huvudbyggnaden finns ett flertal byggnadslängor som bland annat inrymmer expeditionsbyggnad, kaffestuga och garage/maskinhallar. Byggnaderna är samkomponerade med huvudbyggnaden och har samma ytskikt. På höjden strax nordväst om huvudbyggnaden står en klockstapel i vitmålad stolpkonstruktion i trä. Klockstapeln har en lägre och en högre del, där det under flacka pulpettak med samma taktäckning som anläggningens övriga tak hänger vardera en kyrkklocka.
Källor och litteratur
Utvecklingsplan för Augerums griftegård (2023), Ankdammen konsult – Heritage management, Karlskrona, Malmö och Varberg.
Begravnings- och krematoriekapell i Lunds stift, Rapport 2018:39, Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne, 2018.
Andersson, T., Architecture of Per Friberg, Stockholm: Arkitektur förlag, 2005. Winter, K., Augerums griftegård, Augerum 1980, Tidskriften Arkitektur 1992:4, ss 32–35. Platsbesök 2020-05-25.
Inventeringsår 2002
Landskapskyrkogård, mjukt och känsligt utformad i kulturmiljö av jordbrukskaraktär med inslag av skogsdungar. Diskret och luftigt kapellkrematorium av trä i ett plan, beläget i ett skogsbryn och väl anpassat till naturen. Två kapell. Från kapellkrematoriet leder en vattenväg ner till en damm på begravningsplatsen.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin