Motivering (skydd): Mjällby kyrka och kyrkogård utgör en kulturhistoriskt värdefull flerhundraårig miljö med rötter i medeltid. Miljön präglas idag framförallt av senare delen av 1700-talet där kyrkan genom sitt läge och sin speciella utformning utgör ett viktigt landmärke och en symbol för socknen. Kyrkomiljön speglar tillsammans med skolbyggnaderna äldre tiders sockencentrum.
Kyrkans exteriör med släta putsfasad och enkla utsmyckning samt det brutna taket och den spånklädda tornhuven tillmäts kulturvärden då de är välbevarade och representerar en för det sena 1700-talets typiska ideal som är kännetecknande för den klassiska svenska sockenkyrkan. I Lunds stift är den i första hand företrädd i Blekinge medan den är mer sällsynt bland de skånska kyrkorna. Under åren 1760-1860 tillkommer förhållandevis många kyrkor i Blekinge, sammantaget byggdes 13 kyrkor dvs. 39% av landskapets dåvarande 32 kyrkor. Av dessa gestaltades närmare hälften i tidens karaktäristiska nyklassiska arkitekturstil.
Flera, inom kyrkodekoreringar och kyrkorestaureringar , kända personer har svarat för renoveringar i Mjällby kyrka. Illusionsmåleriet på långhusets östra mur är utfört av konstnären Carl Strömberg som bland annat också utförde altarväggen i Carl Gustafs kyrka i Karlshamn 1843. Theodor Wåhlin (1864-1948) som ledde 1920-års restaurering var domkyrkoarkitekt i Lund från 1902 fram till sin död. Wåhlin var en av Sveriges mer namnkunniga kyrkorestaureringsarkitekter.
Kännetecknande och värdefulla delar av den nyklassiska interiören är det stora, ljusa kyrkorummet, tunnvalvet, de ljusa putsväggarna och de höga fönstren. Typisk är även sakristians placering bakom altaret i ett avskilt rum.
I interiören avläses framförallt nybyggnadstiden 1788-1792 men även 1600-talets kyrkorum genom den påkostade altaruppsatsen, predikstolen och dopfunten. De tillskrivs särskilda värden och speglar en lång brukartradition för församlingen samtidigt som de representerar den praktfulla inredning som hör samman med reformationstidens kyrkorum. Kyrkans läge i en trakt där fiske och sjöfart har haft stor betydelse återspeglas i kyrkorummet genom två votivskepp.
Orgeln med hög och rikt dekorerad 1880-tals fasad och den mycket breda och svängda läktaren bildar en dominerande komposition i kyrkans västra del och ansluter till ett traditionellt mönster som är kännetecknande för 1800-talets stora och nybyggda kyrkor. Orgeln utgör en motsvarighet i väster till kyrkans tyngdpunkt med kor och altare i öster. Tillsammans upplevs orgel och läktare som en betydelsefull del av kyrkorummet.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2013)
Kyrkan består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, smalare och lägre sakristia i öster och torn i väster. Kyrkan är uppförd i natursten. Kyrkan har vita, spritputsade fasader med stickbågiga fönsteröppningar. Långhus och kor täcks av brutna sadeltak. Takmaterialet är rött enkupigt tegel. Tornet kröns av en karnissvängd huv med lanternin. Huven har mönsterlagd spåntäckning. På västra torn sidan finns årtalet 1791. Porten i tornets västra fasad är huvudingång. Ingång finns även på långhusets södra sida och i sakristian. De markeras av slätputsade, rundbågiga portaler. Södra sidans portal bär årtalet 1790 och texten ”SOLI DEO GLORIA”. Portarna, dubbeldörrar av 1700-tals typ, är klädda med panel i ett rombmönster och brunmålade. Fasaderna pryds av profilerad takgesisms och portaler. Sockeln är putsad och målad i mörkt grått. Fönsteröppningarna är indelade i nio bågar, utförda i trä och målade i grått. Glasrutorna är blyspröjsade. Solbänkarna är i kalksten. Mot väster finns två tidstypiska runda fönster i gavelpartiet. De motsvarande på östra gaveln är igenmurade. På den östra kortsidan finns en gravhäll, daterad till 1300-tal, monterad.
Kyrkan har rektangulärt långhus med fullbrett kor i öster med bakomliggande sakristia, som nås via en dörr i korväggen. Kyrkorummets trätunnvalv, som har ett av lister uppbyggt kassettak, tillkom vid en restaurering 1896-1897 efter ritningar av arkitekten Agi Lindegren. Korväggen bakom altaruppsatsen upptas av en klassicistisk kolonnarkitektur utförd i grisailleteknik av Carl Strömberg 1839. Utmed väggarna finns en bröstningspanel som består av fyllningar från den äldre kyrkans inredning. Fyllningarna har dels ett figurativt måleri, dels marmorering. Väggytorna är målade i vitt. Bänkarna är uppdelad i fyra kvarter och åtskilda av mitt- , tvär- och sidogångar. Kyrkans golv täcks av grå kalksten. Läktaren i väster tar upp hela långhusets bredd och har svängd form med indraget mittparti. Läktaren har gradänger med bänkar, vars gavlar har skuren renässansdekor troligen från den gamla kyrkans inredning. Läktaren bärs upp av arton pelare och nås via en trappa i vapenhuset samt en modern spiraltrappa. Källare finns under och norr om sakristian. Kyrkorummets uppbyggnad och skala präglas dels av nybyggnadstidens gustavianska ideal, dels av 1800-talets klassicerande ideal medan rummets till sin inredning till stor del speglar reformationstiden och dess liturgi med predikstol, altaruppsats och dopfunt, som är utfört i högklassisk renässans.
Kyrkans fasta inredning och inventarier
Altaret utgörs av ett altarbord från 1600-talet. Altarskivan är i trä med marmoreringsmålning. Framsidan täcks av ett antemensale i trä med arkadindelning och målningar föreställande kyrkofärderna.
Altaruppsatsen, från 1621 är ett s.k. additionsaltare. Den är utförd i ek, rikt skulpterad och utformad i renässansstil. Den har polykrom bemålning och förgyllning. Uppsatsen är tre våningar hög och har sju mindre tavlor med oljemålning. I samband med att korväggen fick sin grisaillemålning 1839 kortades uppsatsen ned för att anpassas till målningen. Altaruppsatse är skänkt av Tage Thott.
Altarring, troligen från 1896-1897 , är tresidig med avfasade hörn och barriär med balustrar. Målning i grågrön färgton med förgyllda detaljer.
Dopfunten, från 1620-talet, är utförd i trä med polykrom bemålning och förgyllda detaljer. Den är utformad i renässansstil och har åttkantig form utan markering av cuppa eller skaft. Den är uppställd på stativ och kan flyttas. Dopfunten är placerad i korets sydöstra del.
Predikstolen med baldakin är från 1610. Korgen har sexsidig form och dekor i form av arkadbågar med de fyra evangelisterna, listverk och änglahuvuden. Baldakinen är sexsidig med kröndekor. Båda är polykromt bemålade och har förgyllda detaljer. Predikstolen bärs upp av ett fyrsidigt stöd. Placering i långhusets nordöstra del.
Bänkinredningen, från nybyggnaden 1788-1792, delvis förändrad bland annat 1920 då de ursprungligen fyra bänkraderna, varav de yttersta väggfasta, minskades till nuvarande två. Bänkarna är fasta med luckor med släta fyllningar. De är målade i en grå färgton med blågrå och blå detaljer.
Orgeln är byggd 1972 av Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund. Fasaden tillhör kyrkans orgel från 1885, ritad av arkitekt Ludvig Peterson. Den är av triumfbågstyp med högt rundbågigtmittfält och två lägre sidofält. Samtliga fält har pipor. Fasaden avslutas upptill av en lyra. Fasaden är målad i en grå färgton med förgyllda detaljer. Spelbordet är inbyggt. Ryggpositivet inbyggdes i läktarbarriären på 1950-talet. Det har lägre mittfält och högre sidofält, alla med fält med pipor. Läktararriären består av ett ramverk med profilerade fyllningar och listverk. Den har samma målningsbehandling och färgton som orgelfasaden.
Fasadkulör (2013): Vit
Inventeringsår 2020
Mjällby kyrka är uppförd 1788-1792 på samma plats som socknens medeltidskyrka. För ritningarna svarade troligen arkitekt Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. En restaurering gjordes 1896-1897 efter ritningar av arkitekten Agi Lindegren. Kyrkan restaurerades åter 1920 av arkitekten Theodor Wåhlin, då bl.a. bänkinredningen moderniserades och predikstolen flyttades närmare altaret. 1940-1946 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekten S Ullén, som bl.a. omfattade utvidgat korparti, ommålning samt framtagning av de ursprungliga färgerna på altaruppsats, predikstol och dopfunt. 1972 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekten Hanna Victorsson, bl.a. borttogs delar av bänkinredningen under läktaren, de ursprungliga färgerna på kordekorationen framtogs, golvet omlades med kalksten och korpartiet höjdes.
Källor och litteratur, ett urval
Underhållsplan för Mjällby kyrka 2004-12-18, Ponnert Arkitekter AB, Degeberga Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 1 Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 1989
Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, Blekinge, band II Bräkne härad och Listers härad, William Anderson. 1926-1941.
Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Blekinge. Landskapets kyrkor. 2002 (red. Mariann Ullén). Sockenkyrkoprojektets landskapsrapporter, Riksantikvarieämbetet
År 1600-1629 Fast inredning - predikstol
Predikstol. Renoverad 1734 av målaren Cunitz från Sölvesborg
År 1620-1629 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av ek. Troligen tillverkad av samma bildhuggare som har gjort altaruppsatsen
År 1621 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats. Renoverad 1734 av målaren Cunitz från Sölvesborg
År 1788-1792 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen, från nybyggnaden 1788-1792, delvis förändrad bland annat 1920.
År 1788-1792 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn och sakristia. En medeltida stenkyrka revs i samband med uppförandet av den nya.
Arkitekt: Jacob Wulff
År 1835 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Grisaillemålning på altarväggen
Konstnär - Dekormålare: Carl Strömberg
År 1839 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Korväggen föreställande en klassicistisk kolonnarkitektur utförd i grisailleteknik av Carl Strömberg 1839.
Konstnär - Dekormålare: Carl Strömberg
År 1885 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Fasad från 1885, ritad av arkitekt Ludvig Peterson.
Arkitekt: Ludw. Petersson
År 1896-1897 Fast inredning - altarring
Altarringen troligen tillkommen vid renoveringen 1896-1897.
År 1972 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln är byggd 1972 av Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund. Fasaden tillhör kyrkans orgel från 1885, ritad av arkitekt Ludvig Peterson.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Wulff,Jacob:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin