Motivering (skydd): Ysane kyrka och kyrkogård är en kulturhistoriskt värdefull och väl samlad månghundraårig kyrkomiljö. Kyrkan utgör ett landmärke och en viktig symbol för socknen. Kyrkans exteriör med den markerade medeltida östgaveln med blinderingar och släta putsfasad speglar de kyrkor som under det sena 1700-talet och tidiga 1800-talet fick behålla delar av den äldre kyrkan samtidigt som torn restes och långhuset utökades för att kunna rymma den växande församlingen. Kyrkans murverk, äldre putslager, ribbvalvet, kalkmålningar, sakramentsnisch, äldre fönsteröppning är medeltida spår och bärare av viktig, historisk information. Kortaket med sin täckning av munk- och nunnetegel knyter an till en äldre tradition för stiftets kyrkor. Det tillskrivs ett särskilt värde då tekniken är ålderdomlig och få exempel finns idag bevarade på kyrkobyggnader.
Kyrkans inre bevarar en tydlig medeltida prägel i koret genom de välbevarade valven och korväggen. Ett särskilt värde är knutet till kalkmålningarna och kyrkomålarens Nils Håkansson, (Nicolai Haquini) namninskription. Altaruppsatsen och predikstolen har ett kulturvärde som ligger i att de speglar reformationstidens karaktäristiska kyrkorumsinredning.
Orgel och läktaren representerar med sin placering på västläktaren ett traditionellt mönster. De utgör en motsvarighet i väster till kyrkans huvuddel i öster med kor och altare. Orgelfasaden från 1922 ansluter i utformning och materialval till kyrkorummets nyklassicistiska prägel och upplevs som en väl integrerad del av kyrkorummet.
Inventeringsår (2002)
Se ovan Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2013)
Ysane kyrka finns i norra delen av samhället Ysane, invid väg E22 och beläget nordost om Sölvesborg. Församlingshemmet, från 1960-talet, ligger i nära anslutning till kyrkan, norr om kyrkogården. Kyrkogården utbreder sig söder och väster om kyrkan. En gråstensmur med markerade putsfogar, löper utmed norra, södra och östra sidan. Den är avtäckt med gråskifferflisor oh kalkstensflis. Den västra sidan utgörs av en delvis kallmurad stenmur. I söder, öster och norr inramas kyrkogården av en trädkrans. Utmed dessa sidor är ingångarna belägna. De markeras av järngrindar. Kyrkogården är indelad i rektangulära kvarter och gångarna är belagda med grus. Gravarna är grusgravar med buxbomsinramning. I kyrkogårdens östra del finns ett gravkapell.
Inventeringsår 2013
FÖRSAMLING 1995 YSANE, SANKTA GERTRUD
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 760, år 1900: 1157, år 1995: 1403
FÖRSAMLINGSHISTORIK Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING Kyrkan ligger avskilt vid en större väg i tätorten ca 1 km öster om Vesankanalen. Utblicken är vid och spiran syns ända till grannsocknen Gammalstorp. Till kyrkomiljön hör ett modernt församlingshem. Prästgården återfinns omedelbart väster om kyrkan. Strax norr om kyrkan, på en låg bergsrygg, finns ett gravfält bl.a. med bronsåldershögar. Socknen består av ett brett odlingsstråk med enskiftade gårdar kring Vesankanalen.
RASERAD KYRKA / RUIN
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING Kyrkan består av rektangulärt långhus med rakslutet, smalare korparti i öster och torn i väster. Kyrkan är uppförd av natursten och tegel. Den äldsta kyrkan uppfördes omkring 1300 eller under 1300-talets förra hälft och lär ha varit helgad åt Sankta Gertrud, vägfararnas helgon. 1777 förlängdes långhuset åt väster, och i samband med tillbyggnaden ändrades koret till sakristia, idag återställt. Kyrkans nuvarande utseende tillkom vid en ombyggnad 1862 efter förslag av L. Hedin. Det medeltida vapenhuset i söder revs, långhuset förlängdes och tornet uppfördes i väster.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR Kyrkan är vitputsad och täcks av ett sadeltak. Även koret - som är lika högt som långhuset - har sadeltak. Tornet kröns av en huv med åttakantig lanternin och en liten spira. Kyrkans två ingångar är belägna i väster och söder. I mitten av 1400-talet välvdes kyrkan, och 1459 dekorerades valven med målningar av "Vittskövlemästaren" Nils Håkansson. Vid ombyggnaden 1862 revs långhusvalven och ersattes med nuvarande trätunnvalv. De senmedeltida kalkmålningarna i koret togs fram och konserverades vid en restaurering 1938.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997. / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.
Inventeringsår 2020
Källor och litteratur, ett urval
Underhållsplan för Ysanes kyrka 2004-12-31, Barup & Edström Arkitektkontor AB, Simrishamn. Blekinge. Landskapets kyrkor. red. Mariann Ullén. 2002. Sockenkyrkoprojektets landskapsrapporter, Riksantikvarieämbetet.
Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, Blekinge, band II Bräkne härad och Listers härad, William Anderson. 1926-1941.
Milton, Hans och Nilsson, Ingemar, Bland heliga kvinnor och män, 2012.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin