Bildkartan › Religion & ritualer

Näsums kyrka från 1870-1871 i Bromölla kommun, Skåne

Typ: Kyrka

Beskrivning

Motivering (skydd): Den omfattande fornlämningsmiljön kring dagens Näsum vittnar om en lång bebyggelsekontinuitet. Både fornlämningsmiljöerna och dagens Näsum ligger i en dalgång som mynnar vid sjön. Närhet till vattenvägarnas infrastruktur har varit av stor vikt för den förhistoriska etableringen kring Ivösjön. Genom dalgången meandrar sig Holjeån mellan två skogsbeklädda åsar. Socknen ligger i nordöstra Skånes skogstrakter som var relativt glesbefolkade innan befolkningsökningen under 1800-talet. Den högresta och vitkalkade kyrkan är en av de största landsortskyrkorna att byggas i Skåne under det sena 1800-talet. Kyrkan ligger på en höjd i byns västra del och utgör ett tydligt landmärke på gränsen mellan det tätbebyggda samhället och dalgångens jordbrukslandskap.

Näsums kyrka är den tredje kyrkobyggnaden på platsen och av ovanligt monumental karaktär. Till skillnad från sina föregångare vänder dagens kyrka sin entré mot samhället i öster och har koret placerat i väster. Föregångaren var en nyklassicistisk byggnad, medan dagens kyrka som stod färdig 1871 är mer högrest med drag av historiserande stilar vilka främst uttrycks genom dekorativa putselement såsom rundbågefriser. Den flersidiga, absidiala sakristian är ett tidstypiskt attribut liksom de rundbågiga gjutjärnsfönstren med dekorativt spröjsverk. Ursprungligen var kyrkan avfärgad i gul kulör med ett svart papptak, men har senare anpassats till nya ideal med vita fasader och koppartak. De interiöra förändringarna speglar både förändrade stilideal och demografiska förändringar. Kyrkan byggdes för 1000 församlingsmedlemmar. Knappt 100 år senare decimerades bänkplatserna till hälften och den utvecklingen har fortsatt in på 2000-talet. Den för kyrkan ursprungliga altaruppsatsen med ett skrank mot sakristian och ett stort, förgyllt kors på altaret återfinns idag i sakristian. Dagens altaruppsats har en nyklassicistisk utformning och tillkom på 1960-talet.

Det finns ett antal inventarier i dagens kyrka som vittnar om och knyter an till tidigare kyrkobyggnader. Den äldsta är en av kyrkklockorna, daterad till 1300-tal. Dopfunten och delar av predikstolen, ombyggd till skåp, är från 1600-talet. I vapenhuset finns bl.a. invigningstavlan till 1790-talets kyrka. Föremålen förkroppsligar sambandet till platsens äldre kyrkohistoria.

Inventeringsår (1992)

Byggnadsdel (1992): Kor - Korutsprång, Kor - Polygonalt korutsprång, Kor - Väster, Torn - Öster

Inventeringsår (2020)

Näsums kyrka är en salskyrka med absidial, flersidig sakristia, i väster och torn i öster. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade på en sockel av huggen granit. Tornets hörn är avfasade och snedställda, de östra hörnen är murade likt stödmurar nedanför klockvåningen. Längs med takfoten har långhuset och sakristian ett listverk med två raka språng och en rundbågelist. Rundbågelister följer även tornets gavelrösten. I dessa finns dessutom nedsänkta grekiska kors i samtliga väderstreck. Portar finns i väster, norr och söder, och en enkeldörr finns i sakristian. Huvudentrén i tornet har en dubbel fyllningsdörr målad i brunt, med ett spröjsat överljus. Portalomfattningen är slätputsad och murad med tre språng. Den har ett spetsigt gavelfält krönt av ett förgyllt kors. Nord- och sydportalerna har likadana dörrpartier som västra entrén, omfattningarna har trappstegsgavlar och kröns av förgyllda kors.

Sakristians dörr är kopparkädd med ett listverk på konsoler över dörren. Vid sakristians södra vägg finns en plåttäckt nedgång till pannrummet, omgiven av ett järnstaket. Långhuset har sex fönsteraxlar, tornet har en och sakristian tre. Samtliga fönster är rundbågiga av gjutjärn och består av inner- och ytterfönster. Fönstren har slätputsade omfattningar i tre språng och fönsterbänkar av kalksten. I sakristian finns två kvadratiska fönster med murad mittpost under de rundbågiga. Tornet har runda fönster i tre väderstreck och rundbågiga ljudluckor i samtliga väderstreck, alla med omfattningar med tre språng. Taken, sadeltak över långhuset, brutet tak över sakristian och ett konformat tak med frontespiser på tornet, är alla täckta med falsad kopparplåt. Tornets gavelspetsar kröns av förgyllda fialer. Tornspetsen och långhusets gavelspets i väster kröns av förgyllda kors.
Interiör
Kyrkans huvudingång går via tornet i öster. Entréhallens, eller vapenhusets, väggar är slätputsade och vitmålade, golv och sockel är av kalkstensplattor. Taket är av brädor och vitmålat, dekorerat med siluetten av en oregelbunden rektangel i grått. Längs norra och södra väggarna leder gråmålade trätrappor vidare upp i tornet. I nordvästra hörnet är två gravhällar av kalksten monterade. Mot södra väggen är invigningstavlan för 1793-års kyrka monterad. Tavlan är av kalksten med förgylld text. I anslutning till denna finns även ett par stenar från föregående kyrkobyggnader och en äldre gravvård i trä.

Ytterporten är en ramverksdörr målad i mörkt och ljust grått, med ett lunettformat överljus. Ytterligare en ramverksdörr i samma kulörer som ovan, leder via ett vindfång vidare till kyrkorummet. Ett glasat dörrparti med lodräta träspjälor utgör vindfångets inre dörrparti, mot kyrkorummet.

Kyrkorummet består av tre skepp varav det mittersta är högst. Det mittersta kröns av ett tunnvalv, sidoskeppens tak är platta. Samtliga är klädda med smal oljemålad träpanel. Tunnvalvet vilar på träpelare som håller upp ett kraftigt polykromt bemålat listverk. Längs ytterväggarna löper ett profilerat listverk i takhöjd. Väggarna är slätputsade och vitmålade och snickerierna hållna i ljus- respektive mörkgrå kulörer med accentkulör i rött samt förgyllda detaljer. Golvet är belagt med kalkstensplattor. Långhuset har en orgelläktare i öster med underbyggnader som rymmer pentry, RWC och mötesrum. I mötesrummet finns en samling porträtt över tidigare kyrkoherdar samt makarna Textorius, vilka var stora donatorer till kyrkan.

Orgelläktaren är lika bred som mittskeppet och vilar på fristående träkolonner. Läktarbarriären är bruten och utgörs av ett nedre och övre profilerat listverk och ett mellanparti med spegelfyllningar. I barriärens mitt är ett ryggpositiv till orgeln placerat. Färgsättningen är densamma som i övriga kyrkorummet. I kyrkorummets västra del, på var sida om orgelläktaren, finns förrådsbyggnader med väggar av träpanel, och ett övre listverk som knyter an till orgelläktarens i färgsättning.

Kyrkorummet domineras av två stora bänkkvarter med mittgång och sidogångar. Längs ytterväggarna finns väggfasta sittbänkar. Koret är inkorporerat i långhuset. I dess södra del är predikstolen och en kororgel placerad, och bakom kororgeln har en hörna med sittplatser och ljusbärare inretts. I norr finns dopfunten samt ett mindre kvarter med tvärställda bänkrader. Koret domineras av en altaruppsats i nyklassisk stil, altare och altarring. På ömse sidor om altaruppsättningen finns vitmålade fyllningsdörrar som leder till sakristian i absiden.

Sakristian har liksom kyrkorummet slätputsade och vitmålade väggar, ett grått listverk mot det vita och slätputsade taket. Rakt åt väster finns en ytterdörr med dubbla dörrblad med fyllningar. Mot den östra väggen står kyrkans ursprungliga korskrank av trä. I var ände finns en fyllningsdörr, skranket består huvudsakligen av rundbågefält med ett listverk överst. Skranket är målat i två grå kulörer med detaljer som kapitäl, blomsterorneringar och en äggstavsfris i trompe l’oeil. Mot skranket står det ursprungliga altaret med altarprydnad i form av ett stort, förgyllt kors.

Uppgång till kyrkvinden och tornets övre våningar sker via trappor i tornet. Från luckor i taket på ömse sidor om orgeln nås vinden över långhusets lägre skepp. Tornets andra våning har ett trägolv och en trappa längs norra väggen vilken leder upp till tredje våningen, som är oinredd. Murverket består av spräckt gråsten. Åt söder, öster och norr finns runda gjutjärnsfönster med spröjs formade likt en fyrklöver. Fönstersmygarna är murade i tegel. Bjälklaget är av kraftiga furubjälkar och golven av furuplank. Trappor i furu leder vidare till klockvåningen som huvudsakligen upptas av klockbocken. Murhörnen är av gråsten medan de rundbågiga muröppningarna för ljudluckorna är murade i tegel. Taket är tillverkat av handhyvlade brädor. Via stegar kan man komma vidare upp i tornspiran. Klockbocken har flera inskriptioner av besökare och hantverkare – både inhuggna och skrivna med blyerts.

Inredning och inventarier
Altaruppsatsen från 1962 är utförd i klassicistisk stil med kolonner och en tempelgavel som omger en central oljemålning. Målningen återger Kristi korsfästelse i en rundbågig, förgylld ram. Enligt uppgift i kyrkans underhållsplan är den målad på 1850-talet av August Malmström och har tidigare tillhört Svenska kyrkan i S:t Petersburg. Målningen flankeras av två kolonner och två pilastrar på en kraftig sockel. Kolonnerna och pilastrarna bär ett listverk, ett entablement, och en tympanon, vilket är den triangulära övre konstruktionen. Två grå nyanser med röda respektive förgyllda detaljer utgör färgsättning. Kyrkans altare är en del av altaruppsatsen, av trä med slät panel på sidorna och kannelerade pilastrar vid hörnen.
I den absidiala sakristian finns kyrkans ursprungliga altaranordning från 1870-talet bevarad. Mot ett skrank med rundbågemotiv och krönande listverk är ett träaltare och ett stort förgyllt kors placerade.

Altarringen, också från 1962, är något längre än halvcirkelformad. Smäckra ståndare med kannelyrer bär upp en tillika smäcker överliggare. Knäfallet är klätt med textil på en gråmålad sockel.

Predikstolen, på en flersidig pelare, med baldakin och trappa är samtida med kyrkan. Samtliga delar är tillverkade av trä målat i två grå kulörer med accenter i rött och förgyllning. Korgen har sex sidor varav en döljs av den pelare predikstolen är placerad intill. Övriga sidor har fyllningar med förgyllda ramar och målningar av kristna symboler. Ovanför dessa finns ett listverk som påbörjas med en horisontell list, sedan inhuggna kors varpå följer en utkragande del med bl.a. en trompe l’oeil bemålad vulst. Korgens avslutas upptill av en överliggare klädd i röd textil. Korgens nedre kant skiljs åt från den karnisformade undersidan av en förgylld kranslist. Baldakinen är oktagonal. Sidorna är gråmålade, dekorerade med förgyllda kors. Längs undersidans kanter hänger stiliserade tofsar. I hörnen på baldakinens ovansida finns franska liljor. Baldakinen kröns av ett förgyllt kors och från undersidan är en förgylld duva nedpendlad.

Dopfuntens äldsta delar är snidade i ek, medan den övre skivan, äggstavslisten, de enkelt profilerade listerna och fotplattan är gjorda i furu och senare tillkomna. Funten har en kolonnfot med förgylld akantus kring basen och vilar på en profilerad fotplatta. Cuppan är åttasidig med ett nedsänkt urtag för dopfatet. Längs sidan finns den snidade inskriptionen som daterar funten ”1681 Hr Iens Sorbonius”. Jens Sorbonius var kyrkoherde i Jämshögs församling till vilken Näsum var annexförsamling. Till dopfunten hör ett dopfat i mässing från 1674.

Bänkinredningen är samtida med kyrkan men starkt decimerad. Idag finns tre slutna bänkkvarter i kyrkorummet; två i långhuset och ett mindre i korets norra del. Mot ytterväggarna är bänkkvarteren öppna. Bänkarna är utförda i ramverkskonstruktion med fyllningar, rakt avslutade upptill och målade i ljust grått, rött och vitt med förgyllda detaljer.

Kyrkans orgel är tillverkad 1963 av Frede Aagard. Orgelfasaden är från 1888. På 1960-talet installerades också ett ryggpositiv i läktarbarriären. Orgelfronten från 1880-talet är utförd i nyklassicistisk stil med pilastrar och listverk och kröns av ett lunettfält med en strålande sol i mitten och en förgylld, rundbågig kam i ytterkant. Orgelpiporna är uppdelade i tre rundbågiga fält. I korets södra del finns en sentida kororgel med orgelhus och orgel i ljust trä.

Storklockan är gjuten av Magnus Bergstedt år 1766. Lillklockan är i Lunds stifts inventering av kyrkklockor daterad till 1300-tal. Klockbocken är av furu.


Fasadkulör (2020): Vit
Antal våningar (2020): 01
Byggnadsdel (2020): Absid - Väster, Kor - Fullbrett, Torn - Öster

Inventeringsår 2022

Dagens kyrka i Näsum stod klar 1871 och var då den tredje kända kyrkobyggnaden på platsen. När den första byggdes är okänt, men den ska ha byggts till med en korsarm år 1744. Lillklockan i dagens kyrka har daterats till 1300-tal vilket betyder att den med största sannolikhet tillhört kyrkans föregångare på platsen. Delar av kyrkans predikstol från 1600-talet har byggts om till ett skåp som står i kyrkorummets nordvästra del. En text på dörrens överliggare berättar att en kyrkoherde och hans två hustrur bidragit med medel till predikstolen. Samma kyrkoherde, Jens Sorbonius, och hustrun Magdalena Larsdotter Gemse införskaffade dopfunten till kyrkan. Vid tiden var Näsum annexförsamling till Jämshög i Blekinge.

Den första kyrkan på dagens kyrkplats revs och ersattes av en ny kyrka uppförd mellan åren 1793 och 1796. Enligt skriften Skåne – Landskapets kyrkor hade 1700-talskyrkan i Näsum en latinsk korsplan. Detta stämmer dock inte överens med ett fotografi av kyrkan som hänger i nuvarande kyrkan. Fotografiet visar en ljust putsad salkyrka, med fem fönsteraxlar, en raksluten absid och ett torn krönt av en lanternin. Till skillnad från dagens kyrka var koret traditionellt placerat i öster och tornet i väster. Av arkivhandlingarna vet vi också att kyrkan i likhet med flera kyrkor i nordöstra Skåne hade en altarpredikstol. Nära sjuttio år efter att kyrkan byggdes var den i så dåligt skick att kostnaderna för renovering och nybygge var desamma. Valet föll på en ny kyrka.

Näsums nuvarande kyrka uppfördes i murverk 1870–71, efter ritningar av arkitekten vid Överintendentsämbetet, Johan Erik Söderlund. Kyrkan orienterades med tornet och huvudingången mot byn i öster och koret mot väster, tvärt emot traditionen. Trots att kyrkan var en av de största landsbygdskyrkorna att byggas i Skåne under perioden 1860–1950, med plats för 1000 personer, var den redan otillräcklig år 1900 då socknen hade drygt 2000 invånare. Kyrkan ska ursprungligen ha varit avfärgad i en ockragul kulör och taket var täckt med tjärpapp. År 1888 införskaffades en ny orgel av orgelbyggare E A Setterqvist i Örebro. Orgelfasaden ritades av arkitekt Lindegren, troligtvis Agi Lindegren, även han anställd vid Överintendentsämbetet.

På 1930-talet ersattes tjärpappen på kyrkans tak med kopparplåt och kyrkan avfärgades i vitt. Kyrkan renoverades invändigt och ett pannrum grävdes under sakristian. På 1950-talet lades koppartaken om.
Under 1960-talets första år genomgick kyrkan en omfattande renovering. En diskussion om att kyrkan var för stor för församlingen, med alltför många sittplatser, hade väckts redan under 1950-talet och Domkyrkoarkitekten Eiler Graebe presenterade då förslag på hur detta kunde åtgärdas. Renoveringen som kom att genomföras 1961 till 1962 skedde under ledning av länsarkitekten i Växjö. Det är oklart i vilken omfattning Graebes planer kom till användning. Kyrkorådets mål var ett förminskat och mer smyckat kyrkorum. Antalet sittplatser i kyrkan halverades, bland annat genom att de bakre bänkraderna togs bort och ersattes med läktarunderbyggnader. Likaså togs bänkrader bort i koret så att detta kunde utvidgas. Det för kyrkan ursprungliga korskranket och altaruppsatsen vändes mot sakristian och en vägg byggdes mot koret där en ny altaruppsats och altarring tillkom. Orgelläktaren utökades en meter åt väster och ett nytt ryggpositiv sattes in i läktarbarriären. Golvet i kyrkorummet fick ett nytt betongbjälklag och lades med kalkstensplattor. På 1980-talet tillkom innerfönster av gjutjärn. Fönstren ritades av arkitekt Torsten Leon-Nilsson.

Under 2012 och 2013 genomgick kyrkan en inre renovering med syfte att öka tillgängligheten och förbättra förutsättningar för social samvaro i kyrkorummet. En ramp och dörrautomatik installerades vid norra porten och plats för rullstolar och rollatorer gjordes genom att en bänk halverades och en annan togs bort i de främre bänkkvarteren. De bakre bänkraderna togs också bort och ersattes med bord och stolar. Framför hörnrummen i kyrkorummets västra del byggdes teknik- och förvaringsutrymmen. I koret flyttades altaret och altarringen närmre varandra.



År 1870-1871 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och torn
Arkitekt: Johan Erik Söderlund

Mer information

Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka

Koordinater: 56.170388,14.495758

Öppna på kartan Fler i kategorin



Annat i närheten


ID: ebo757613