Motivering (skydd): Norra Strö kyrka särskiljer sig från många av områdets andra sockenkyrkor genom sina oputsade murar av naturstenskvader. Byggnadstekniken och materialvalet visar att stora resurser investerades i byggnaden när den uppfördes under 1100-talet. Det medeltida arvet i byggnaden är välbevarat och finns representerat i murar med spår av medeltida sidoaltare, i taklagen, i kalkmålningarna samt genom inventarier som dopfunt och trä-skulptur. Kyrkans äldsta (bevarade) medeltida kalkmålningar som finns i absiden dateras till mellan 1250 och 1300. Övriga kyrkorummet bemålades under andra hälften av 1400-talet. Målningarna återger bibliska berättelser men ger även ledtrådar om det lokala livet, inte minst genom hur olika berättelser från bibeln återgivits. Kyrkan har således en tydlig medeltida karaktär, kompletterad av tidstypisk altaruppsats och predikstol från tidigt 1600-tal vilket berättar om kungamaktens och högre ståndspersoners inflytande över kyrkan. Såväl den danska som den senare svenska nationstillhörigheten ger sig till känna i föremålens detaljer. Altaruppsats och predikstol är goda representanter för den stil som kallas Christian IV renässans, en stil vanligt förekommande i kyrkorna. 1900-talets förändringar finns också närvarande i form av såväl läktarunderbyggnad som färgsättning.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2021)
Kyrkomiljö
Norra Strö socken ligger i övergången mellan slättlandskap och skogsbygd, i det som kallas risbygd, i nordöstra Skåne. Landskapet är öppet och förhållandevis flackt med rationellt brukade åkrar, här och var med insprängda steniga och mer karga betesmarker. Strö gård och andra närliggande gods bidrar till ett typiskt herrgårdslandskap där raka linjer och allésystem är viktiga delar. Äldsta skriftliga belägg för kyrkbyn Strö är från år 1124, då det skrevs Stroy. Norra tillkom i slutet av 1880-talet för att särskilja den från andra byar med namnet Strö. Förekomsten av registrerade fornlämningar i närheten av kyrkbyn är låg, i synnerhet i jämförelse med trakterna österut mellan Bjärlöv och Färlöv. I byn finns en möjlig boplats registrerad och i omgivningarna enstaka gravar samt förekomst av hällristningar i form av skålgropar.
Strö gård var under medeltiden ett klostergods som tillhörde dominikanklostret i Ro-skilde. Efter reformationen övergick gården till olika danska adelsätter som förläning från danska kungahuset, en tradition som upprätthölls av svenska kungahuset efter freden i Roskilde. I Norra Strö har kyrkan alltid legat under kronan och ingen patronatsrätt har förekommit. Godsets olika ägare har trots det lämnat sina avtryck i kyrkan exempelvis i form av påkostade begravningsvapen - epitafier - över medlemmar ur familjer som Lybecker och Rålamb. Makarna Johan Taube och Olive Skram skänkte år 1601 altare, altaruppsats och predikstol till kyrkan.
Kyrkan och kyrkogården ligger inom det möjliga fornlämningsområdet för Norra Strö bytomt/gårdstomt enligt karta från 1701–1705. Fornlämningar skyddas enligt Kulturmiljölagen 2 kap.
Kyrkogård
Norra Strö kyrkogård har en långsträckt rektangulär utbredning, där den västra delen är den senast tillkomna. Kyrkogården omges av en mur vars variationer i murningsteknik och materialval speglar olika tillkomsttider. Kring den äldsta delen av kyrkogården finns en trädkrans av lind. Inom kyrkogården finns några solitärträd; blodlönn, benved, syrén och magnolia. Huvudingången utgörs av en dubbelgrind av smide, tillkom-men på 1870-talet, mellan huggna granitstolpar, flankerad av något lägre enkelgrindar. I kyrkogårdens nordöstra hörn finns en stiglucka av okänd ålder, murad av tegel samt putsad och vitkalkad. Stigluckan har form av en trappstegsportal med tinnarna täckta med enkupigt tegel.
Inom kyrkogården finns spår av ett äldre, grusat gångsystem kvar. På den västra delen är dock alla gångar igensådda med gräs. Området mellan grinden och västporten är av tillgänglighetsskäl hårdgjort med cementplattor med yta av dansk sjösten. Direkt öster om sakristian finns en askgravlund omgiven av en lågt klippt häck. De flesta gravvårdar är placerade direkt i gräset. Enstaka partier av infattningshäckar liksom ett fåtal gravplatser med stenram och grustäckning finns dock kvar.
Källor
Underhållsplan för Norra Strö kyrka, Barup & Edström arkitektkontor AB, 2005
Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Dahlberg, Marukus (red.) (2015) Skåne, Landskapets kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
Frid, Ingela, Sjösten, Nils-Åke & Melin, Karl-Magnus (2020). Norra Strö kyrka: andlig utpost och pionjär i gammal kulturbygd. [Utgivningsort okänd]: Ingela Frid och
Nils-Åke Sjösten.
Melin, Karl-Magnus (2021) Norra Strö kyrka. Hantverksvetenskaplig och dendrokronologisk analys av taklag och återanvända delar av klockehus. Delrapport inom projektet Timmer-manskonst i Lunds stift.
Skånsk ortnamnsdatabas:
https://www3.isof.se/beb/SokOrtnamn.aspx
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/219fc0be-b9d7-42f3-84f7-38460135451a
Inventeringsår 2001
Texten saknas
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin