Motivering (skydd): Kyrkomiljön med den vitkalkade kyrkan, stenmurar och trädkrans ligger mitt i det flacka odlingslandskapet. Bebyggelsekontinuiteten i Kiaby socken samt i och omkring kyrkbyn är mycket lång, med spår från stenålder och framåt. Tidiga skriftliga källor nämner både kyrkan och socknen och avslöjar att här fanns en kyrkobyggnad redan innan dagens kyrka uppfördes. Den historiska bytomten överlappar dessutom boplatser från förhistorisk tid. Kiaby kyrka tillhörde ärkebiskopen i Lund innan den skänktes till premonstratenserklostret i Vä. Den hör till en grupp tidiga tegelkyrkor med rakt avslutade kor som byggdes i nordöstra Skåne under 1200-talet.
1200-talskyrkan i Kiaby är bevarad, med tillägg av torn och nykyrka. Den medeltida kyrkans karaktär är främst synlig i östra gavelfasaden med dekorationsmurning och blinderingar. Inne i tornets första våningsplan är den medeltida västgaveln bevarad i ursprungligt skick med röda tegelmurar och vitkalkade blinderingar – så som hela kyrkan sannolikt såg ut från början. En stor del av taklaget bedöms vara bevarat från medeltiden. Bland inventarierna återfinns dopfunt, altarskåp, Mariaskulptur och krucifix från medeltiden. Det nära sambandet mellan Kiaby kyrka och Bäckaskogskloster har lyfts som en förklaring till kyrkans högkvalitativa, medeltida träskulptur. I kyrkorummet är korets vägg- och valvmålningar, altarskåpet, krucifixet, Madonnaskulptur samt dopfunten bevarade.
Ännu en tydlig årsring i kyrkans karaktär är 1600-talet då herrskapsbänkar, predikstol och altartavla tillkom. De kungliga sigillen på herrskapsbänkarna får ses i relation till försvenskningen av Skåne efter att landskapet tillfallit Sverige.
Nykyrkan byggdes, i likhet med många andra kyrkotillbyggnader, för att bemöta befolkningsökningens behov av en större församlingskyrka.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2021)
Kyrkomiljö
Kiaby socken ligger i nordöstra Skåne. Socknen gränsar i norr mot Oppmanna socken, den omfattar näset mellan Oppmannasjön och Ivösjön samt sträcker sig kring södra delen av Oppmannasjön. Kyrkbyn ligger vid sjöns södra strand i ett område mycket rikt på fornlämningar från stenålder och framåt i form av boplatser, gravar och lösfynd. Sannolikt har vattenvägarna i det sjörika området varit avgörande för den tidiga bebyggelseetableringen. Sjön har sänkts vid flera tillfällen under 1800- och 1900-talen. Kyrkogården och dagens Kiaby ligger inom den historiska bytomten enligt kartor från 1695 och 1727. Den historiska bytomten överlappar flera förhistoriska boplatsområden. Direkt öster om kyrkogården finns en boplats daterad till vikingatid med kontinuitet in i tidig medeltid. Strax nordväst om kyrkogården finns ett grav- och boplatsområde med fornlämningar från stenålder fram till nyare tid.
Det äldsta namnbelägget för Kiaby finns i ett brev från 1170 då namnet skrevs Kyeby. I brevet överförs Kiaby kyrka tillsammans med ett kapell i Kjuge till premonstratenserklostret i Vä av Biskop Eskil. Eftersom dagens kyrka i Kiaby byggdes först under tidigt 1200-tal har brevet tolkats som bevis för att en tidigare kyrka, sannolikt av trä, har funnits i närheten. Kiaby är också en av de första platser som omnämnts med det latinska ordet för socken, parrochia, inom Lunds stift, detta kring år 1180. När premonstratensernas kloster i Vä brann under 1200-talets början flyttades verksamheten successivt till Bäckaskog där ett nytt kloster anlades. En abbot i Bäckaskog omnämns 1241 och klosterkyrkan beräknas ha stått färdig kring 1280. Efter reformationen upphörde klosterverksamheten ganska snart och Bäckaskog kom att ges i förläning åt olika adelsmän. Dessa var inledningsvis förpliktigade att ge nödtorftigt underhåll åt munkarna och att ta hand om byggnaderna. Skriftliga källor visar att klostret – som blev Bäckaskogs gods - ägt minst 115 gårdar, bland annat omfattande hela Ivö. På 1680-talet drogs Kiaby socken tillsammans med Bäckaskogs gods in till kronan och blev översteboställe vid Skånska Kavalleriregementet. Under hela 1800-talet arrenderades slottet av den svenska kungafamiljen.
Beträffande kapellet i Kjuge fanns det ungefär 28 liknande, fristående kapell i Skåne under medeltiden. De flesta revs under 1500-talet. I prästrelationerna från Skåne som skrevs under sent 1600-tal anges att grunden på Kjuge kapell fortfarande var synlig. I norra delen av socknen fanns länge ett hemman med namnet Capellet där ytterligare ett tidigt kapell ska ha funnits.
Enligt Gillbergs beskrivning av Christianstad län år 1767 hade både kyrkoherden och klockaren sin bostad på klostret. I en förteckning över boställen i de olika socknarna anges att det från och med 1725 fanns ett klockarbol – en klockargård – i Kiaby, med komministern som innehavare. På enskifteskartan från åren kring 1815 framgår att klockarebolet var ett gatehus med tomt och hage, som innehades av vice pastorn.
Kyrkogård
Kyrkogården hade länge en kvadratisk grundform och från 1688 finns uppgifter om ett klocktorn av trä. Av 1727 års karta framgår att det låg ett gathus med kålgård på det som idag är västra kyrkogården. Kyrkogården har utvidgats åt norr 1872 och åt väster 1892. Fotografier från 1930-talet visar att kyrkogården hade samma utformning som idag med en tätt planterad men relativt ung trädkrans in-nanför muren. Kyrkogården var indelad i rektangulära, men inte rätvinkliga kvarter. Utspritt fanns kringgärdade och påkostade gravplatser och under 1930-talet förefaller framför allt kyrkogårdens nordvästra del ha fått en mer samordnad utformning med singeltäckta gravplatser i raka rader. Direkt norr om kyrkogården där församlingshemmet ligger idag fanns ett lövskogsparti.
Kyrkogården är rektangulär med kyrkan i den sydöstra delen. Kyrkogården omges av kallmurar, undantaget längs västra sidan där en häck av, huvudsakligen, hagtorn avgränsar mot Bäckaskogsvägen. Längs kyrkogårdens västra gräns utgörs trädkransen av gamla storvuxna lindar, och längs södra gränsen huvudsakligen av storvuxna lönnar. Längs östra gränsen är trädraden av lind relativt nyplanterad. Norr om kyrkogården ligger en parkering, ekonomibyggnader och församlingshem.
Det finns ingångar till kyrkogården i norr och öster. I norr finns en dubbelgrind av järnsmide mellan två grindstolpar av huggen röd granit. Det östra grindpartiet har en tredelad smidesgrind och grindstolpar av röd granit, likt den norra grinden. I väster fanns tills nyligen en ingång till kyrkogården som vette direkt ut på Bäckaskogsvägen, denna har planterats igen med likadan häck som avgränsar hela västra delen av kyrkogården.
I kyrkogårdens nordvästra hörn ligger en minneslund och i sydväst en askgravlund omsluten av en klippt häck. Mitt i askgravlunden finns en murad, brunnsliknande installation med plats för blommor.
Källor
Underhållsplan för Kiaby kyrka, Ponnert arkitekter AB, 2006
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, 2003
Dahlberg, Markus (Red) (2015). Skåne, Landskapets kyrkor. Riksantikvarieämbetet Ranebo, Theodor. Inventering av kyrkklockor i Lunds stift. Pågående stiftsprojekt.
Internet
https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0001&pid=alvin-record:218822 Plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, Lunds Universitet
Barbro Sundnér. Lunds universitet, Institutionen för arkeologi och antikens histo-ria (2015). Medeltida kyrkor i Skåne: Del A. Svensk nationell datatjänst. Version 2.0. https://doi.org/10.5878/002642
https://kmb.raa.se/cocoon/bild/kont-178d60103e7d846e2f415f31667c464769884f83?form_name=showimage&form_action=back&offset=1 Kulturmiljöbild, besökt 2021-03-15.
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/b5556cb4-3b46-480c-b5da-67f433a7859a (besökt 2021-03-15)
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/omraden/backaskog-kjugekull-kiaby.html (besökt 2021-03-15)
Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=1&yMin=6213101&xMin=457866&yMax=6214101&xMax=458866 (be-sökt 2021-03-15)
Skånska ortnamnsdatabasen: https://www.isof.se/sprak/namn/ortnamn/skansk-ortnamnsdatabas/sok-i-databasen.html (besökt 2021-03-15)
Historiska museets hemsida: https://historiska.se/upptack-historien/artikel/kvinnan-fran-barum/ (besökt 2021-03-15)
Statens fastighetsverks hemsida: https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/skane-lan/backaskog-slott/ (besökt 2021-03-23)
Övriga källor
Topografiska arkivet på Regionmuseet i Skåne ”Kiaby socken”.
Inventeringsår 2001
Texten saknas
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin