Motivering (skydd): Den omfattande fornlämningsmiljön i och omkring Fjälkestad vittnar om en lång bebyggelsehistorisk kontinuitet. Den tidiga romanska kyrkan är en del i den här kontinuiteten och förekomsten av en emporvåning brukar tolkas som att det funnits en resursstark finansiär till kyrkan eller tornet. Ibland kan det handla om en storman i socknen men i Fjälkestads fall har teorin lyfts att denna person kan ha varit biskopen eftersom socknens sigill innehåller en biskopskräkla.
Till såväl det yttre som det inre karaktäriseras Fjälkestad kyrka av det nyklassicistiska formspråk och de volymer som kan härledas till 1830-talets om- och tillbyggnad av kyrkan. Invändigt är det främst kyrkorummets otraditionella riktning med koret i söder och långhuset i syd-nordlig riktning som är arvet från 1830-talet. Invändigt kan kyrkans karaktär i övrigt härledas till 1921 då den återuppförda kyrkobyggnaden invigdes efter den brand som endast lämnat kvar kyrkans murar. Kyrkorummets mörkt bruna snickerier och golvtegel i brunt framträder tydligt mot de
vitmålade väggarna och valven. Utvändigt höjdes tornet och försågs med medeltidsinspirerat brant sadeltak och rundbågiga ljudluckor med masverk av granit. Invändigt
är det medeltida arvet synligt på den västra väggen som även utgör tornvägg samt i inventarier såsom dopfunten och delar av predikstolen. De två sistnämnda bär även kopplingen till Råbelöfs kyrka som före 1830-talet var annexförsamling till Fjälkestad.
Församlingssalen i byggnadens norra del är ett tidstypiskt tillägg från 1920-talet som sedan moderniserats och fått karaktär av församlingshem enligt det tidiga 2000-talets ideal.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2022)
Kyrkomiljö
Fjälkestad ligger en knapp mil norr om Kristianstad, i övergången mellan det öppna storskaligt brukade odlingslandskapet och den småkuperade skogsbygden. Området är mycket rikt på fornlämningar i form av boplatser och olika typer av gravar som visar på mänsklig närvaro sedan åtminstone yngre stenålder.
Fjälkestad omnämns tidigast 1408 i de skriftliga källorna och skrevs då Falkestathe respektive Filkestahe. I svenskt ortnamnslexikon anses förleden vara dialektordet felke, i betydelsen slem, med syftning på kärrmarkerna i omgivningen. En biskopskräkla finns med i socknens sigill, vilket lett till teorier om att biskopssätet i Lund på något vis haft samröre med socknen och bygget av kyrkan.
Historiskt kartmaterial från 1700-talet visar att Fjälkestad varit en radby, orienterad i huvudsakligen nord-sydlig riktning. Dagens bebyggelse tangerar den gamla bytomten enligt karta från 1702.
Fjälkestad var moderförsamling med grannsocknen Råbelöv som annexförsamling fram till 1836 då de båda socknarna slogs samman. En del inredning och inventarier från Råbelöv överfördes då till Fjälkestad. Råbelövs kyrka förlorade sitt syfte som kyrka och kom under många år att användas som sädesmagasin.
Kyrkogård
Kyrkan ligger på kyrkogårdens sydvästra del och omges till största delen av gräsytor med enstaka bevarade gravvårdar direkt i gräset. Det är framförallt den nordöstra delen av kyrkogården som har en tät beläggning av gravvårdar. De flesta har ursprungligen haft stenramar och singeltäckning men står idag direkt i gräset. I sydöstra hörnet av kyrkogården finns en minneslund och en uppställningsplats för
äldre gravvårdar som flyttats från sina platser. Kyrkogården omges av en kallmur som är äldst i väster och söder. Entrépartier med grindar finns i väster, norr och öster. Kyrkogården omges av en trädkrans. Den äldre delen av trädkransen finns längs norra och östra sidorna och består av lind. Längs kyrkogårdens västra sida utgörs trädkransen av oxel. Inom kyrkogården finns flera solitära träd, bland annat tulpanträd, körsbär, lönn och sorgeträd av björk. Gången mellan norra entrén och kyrkans norra port kantas av klippta idegranar.
Den äldsta kända kartan över kyrkogården är från 1702 då kyrkogården har en långsmal utformning. Kyrkan ligger i den södra änden av kyrkogården. Den västra liksom den södra gränsen förefaller vara desamma 1891 då kyrkogården utvidgades åt norr och öster. Än idag har kyrkogården denna utsträckning. Fotografier från tiden kring sekelskiftet 1900 visar en gängse utformad kyrkogård med glest utplacerade
gravvårdar i vildvuxet gräs, enstaka omfattningshäckar och solitärträd.
Kring 1940 finns ett gångsystem med mjukt svängda gångar runt kyrkan och ett strikt vinkelrätt gångsystem på den östra delen. En trädkrans markerar kyrkogårdens södra och västra gränser, samt den gräns åt norr som gällde före 1891. En
allékantad gång leder från kyrkans östra sida mot häradsvägen i öster där byskolan ligger på andra sidan vägen. En yngre trädrad finns planterad längs norra och östra gränserna. I söder finns en liten, absidformad utbuktning i kyrkogårdsgränsen som är platsen för en gravkammare med en gavel av sten som vetter åt söder. Graven tillhör Fredrik von Rosen som var ägare till godsen Råbelöf och Odersberga.
Byggnader på kyrkotomten
I kyrkogårdens sydvästra hörn finns ett garage uppfört under 1900-talets senare del. Byggnaden har murade och vitputsade väggar, dubbla bruna garageportar åt norr och ett flackt sadeltak täckt med korrugerad plåt.
Källor
Underhållsplan för Fjälkestads kyrka , Ponnert arkitekter AB, 2004
Fjälkestads kyrkogård Vård- och underhållsplan, Barup & Edström arkitektkontor, 2014 Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, 2003
Dahlberg, Markus (Red) (2015). Skåne, Landskapets kyrkor . Riksantikvarieämbetet Ranebo, Theodor. Inventering av kyrkklockor i Lunds stift . Pågående stiftsprojekt.
Internet
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök:
https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/68c9682b-5700-4d80-b617-a37f75ed847b (besökt 2022-09-13) Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/mapsearch (besökt 2022-09-20)
https://www.isof.se/sprak/namn/ortnamn/skansk-ortnamnsdatabas/sok-i-databasen.html (besökt 2022-09-13)
Inventeringsår 2001
Texten saknas
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin