Motivering (skydd): Kring Österslöv finns lämningar efter förhistoriska boplatser från flera tidsperioder från bronsålder till nyare tid. Stenkyrkan uppfördes under sent 1100-tal och sedan medeltiden finns ett dokumenterat samband till godset Karsholm, en relation som formaliserades i och med patronatsrätten som infördes 1648 och avskaffades 1921. Från den äldre kyrkan finns ett fåtal inventarier bevarade; såsom dopfunt med baldakin, målningar som hört till en läktarfront och eventuellt till en altaruppsats. Det medeltida arvet återfinns i kyrkans murverk till vilket både tegel och gråsten, även bemålade sådana, återanvänts. Kyrkans karaktär domineras dock av arkitekten Helgo Zettervalls ursprungliga intentioner som genomfördes i detalj och omfattade allt från konstruktioner till detaljer som predikstol och altaruppsats. 1929 renoverades kyrkan på ett genomgripande sätt varvid exteriören förenklades och många av de dekorativa utvändiga detaljerna togs bort. Invändigt målades kyrkan om så att den eklektiska och mörka målningen som bidragit till den ursprungliga upplevelsen av kyrkorummet ersattes med i det närmaste enfärgade, ljusa väggar med grå valvbågar, pilastrar och andra arkitekturelement. Det är än idag dessa två årsringar som till största delen karaktäriserar kyrkobyggnaden, trots att mindre och mer sentida ändringar också genomförts.
Österslövs kyrkas kritvita torn med sin rikt utsirade putsdekoration och gjutet krönkors ligger direkt norr om platsen för den medeltida kyrkan. Tornet fungerar som ett landmärke som syns vida omkring i det böljande odlingslandskapet och över Råbelövssjön. Kyrkans volym och yttre formspråk är, förenklingar till trots, unikt. Stilen är eklektisk nyromansk där volymerna är utdragna på höjden. Fönsterarkader i absid och stödtorn påminner om medeltida motiv som bl.a. återfinns i Lunds domkyrka – men också i en allmän medeltidsromantik. I sin ursprungliga yttre form med stödtorn och nockbalustrad och trappstegsgavlar för uttrycket tanken till såväl morisk som engelsk kyrkoarkitektur. Parallellerna till ett moriskt arkitektoniskt språk återfinns invändigt i hästskoformade valvbågar där anfangen är närmre varandra än valvens yttre punkter. Invändigt är också kyrkorummets höjd i relation till det relativt smala långhuset karaktärsskapande. Intrycket förstärks av flera högt belägna ljusinsläpp som tornets rosettfönster, trefönstergrupper över läktarna i korsarmarna och absidens fönsterarkad.
Inredningen är huvudsakligen ursprunglig för Helgo Zettervalls kyrkorum och ritad just för detta. Rundbågemotiven som används i de större arkitektoniska elementen återkommer i bänkinredning och predikstol samt altaruppsats.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2021)
Kyrkomiljö
Tätorten Österslöv sträcker sig längs delar av Råbelövsjöns östra strand, en dryg mil nordost om Kristianstad. Landskapet är mjukt kuperat och sluttar ner mot sjön i väster, medan ett utsträckt odlingslandskap omger samhället i övriga väderstreck. Kyrkan och den äldre kyrkbyn ligger i norra delen av samhället. I omgivningarna finns flera lämningar efter forntida boplatser och gravar, som kan härledas till tiden från yngre bronsålder, mellan år 1100 och 500 f.kr, fram till nyare tid, vilket innebär tiden efter år 1500.
Den första kända kyrkan i Österslöv var en romansk stenkyrka som förmodas ha uppförts under slutet av 1100-talet. Ortnamnet Österslöv, med äldsta belägg år 1320, är enligt svenskt ortnamnslexikon sannolikt sammansatt av ett forndanskt mansnamn – Østar – med efterleden löv som betyder arvegods. I skriften Österslövs kyrka – från medeltid till nutid anges att förleden hänvisar till det geografiska läget på östra stranden av Råbelövssjön.
Den historiska bytomten, enligt utbredning på karta från 1783–84, är registrerad som möjlig fornlämning i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister. Enligt en karta från år 1700 bestod byn av 15 gårdar, ett antal gathus, klockargård och präst-gård. Gårdarna var huvudsakligen grupperade i en klunga kring en öppen plats strax nordväst om kyrkan medan gathusen låg österut. Prästgården är en av länets äldsta bevarade och ligger kvar på ursprunglig plats direkt söder om kyrkogården. Sedan 1921 används prästgården som församlingshem. Patronatsrätt till kyrkan har från 1648 fram till 1921 tillhört Karsholms slott. Slottet finns omnämnt från mitten av 1300-talet, och flera av de adliga danska släkter som ägt godset har under år-hundraden begravts i Österslövs kyrka. I samband med laga skifte år 1832 flyttades majoriteten av bebyggelsen ut ur bykärnan. År 1885 invigdes järnvägsstationen i Österslöv som en av stationerna på sträckan mellan Kristianstad och Immeln.
Österslövs kyrka och kyrkogård ligger inom det möjliga fornlämningsområdet för den historiska bytomten enligt kartor från 1783–1784. Området skyddas enligt Kulturmiljölagen 2 kap.
Kyrkogård
Den medeltida kyrkan i Österslöv låg söder om dagens kyrka och den äldre kyrko-gården gränsade i söder mot den gamla prästgården medan den norra gränsen gick ungefär där kyrkan idag är uppförd. 1866 utvidgades kyrkogården norrut, dels över en del av prästgårdens mark – dels över en allmänning där en byggnad som kallades hospitalet låg. Hospitalet användes som fattighus och ska ha ägts av kyrkans patronus på Karsholm. Sannolikt revs byggnaden i samband med att kyrkogården utvidgades eller i samband med att den nya kyrkan uppfördes.
Än idag utgör den gamla prästgården kyrkogårdens södra avgränsning, medan vägen till Arkelstorp respektive Kälkestad utgör avgränsningar i väster och norr. Åt öster gränsar kyrkogården till en mindre väg och ett större område med lövskog.
Kyrkogården norr om kyrkan avgränsas av en klippt häck, undantaget mot öster där en kallmur löper längs hela kyrkogårdens längd. I söder avgränsas kyrkogården dels av de gamla prästgården och dels av en hög kallmur. I väster, mitt för kyrkans torn, finns huvudingången i form av dubbla smidda grindblad mellan stenpollare. På var sida om denna löper en svagt konkav kallmur söderut mot ett gravkapell och den gamla prästgården. I anslutning till begravningskapellet finns ännu ett grindparti. En oregelbunden trädkrans av bland annat lind omger kyrkogården. Från huvudentrén i väster löper gångvägar runt kyrkobyggnaden och vidare till östra kyrkogårdens gräns. Mellan huvudentrén i väster och kyrkans västport är gången sedan 1978 belagd med smågatsten. Kyrkogården söder om kyrkan är in-delad i kvarter som avskiljs med grusade gångar. Majoriteten av gravplatserna inramas av klippta buxbomshäckar, och vintergröna buskar och träd är ett karaktärsskapande inslag. Den norra delen av kyrkogården består till cirka hälften av liknande strukturer och i övrigt av rader med gravvårdar som står direkt i gräset.
Byggnader på kyrkotomten
1950 uppfördes ett bårhus av länsarkitekt Allan Nilsson precis utanför kyrkogårdens sydvästra hörn. Den kvadratiska byggnaden har murar av tegel som slammats och vitmålats, och täcks av ett sadeltak med lätt utsvängd takfot. Taket är lagt med enkupigt lertegel. Längs kortsidorna finns en enkelt murad takfris. På södra väggen finns en slätputsad rundbågig nisch i murverket. På västra sidan finns två parställda, rundbågiga fönster. På var sida om entrén till bårhuset finns två vildvuxna idegranar planterade.
Källor
Underhållsplan för Österslövs kyrka, Ponnert arkitekter AB, 2007
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, 2003
Bodin, Anders (2017). Helgo Zettervalls arkitektur [Elektronisk resurs]. Diss. Stock-holm: Kungliga Tekniska högskolan, 2017. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-206814
Dahlberg, Markus (Red) (2015). Skåne, Landskapets kyrkor. Riksantikvarieämbetet Olofson, Christer & Olén, Benkt (1978). Österslövs kyrka: från medeltid till nutid. Österslöv: Församl. Palm Lundström, Yvonne (2010). Gamla skolan – Bygdegården i Österslöv. I: Årsbok / Villands härads hembygdsförening. (2001-). Kristianstad: Villands härads hembygdsförening.
Ranebo, Theodor. Inventering av kyrkklockor i Lunds stift. Pågående stiftsprojekt.
Internet
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/1a41ddf8-6e19-4143-b7aa-df9f29c6f997 (besökt 2022-05-02)
Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor: https://www.lantmateriet.se/sv/Kar-tor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/(besökt 202-05-02)
Skånska Ortnamnsdatabasen: https://www3.isof.se/beb/SokResultat.aspx?kategori=ortnamn&sprak=1&namn=%c3%96stersl%c3%b6v&filnamn=600077588&landskap=Sk%c3%a5ne&lan=Kristianstads&harad=Villands&socken=%c3%96stersl%c3%b6v&kommun=Kristianstad&lokal=&id=C%3a%5cinskannat%5c23C47514.pdf&ovrigt=&bild=Villands&artal=1320&belagg=%c3%96sterl%c3%b6ff&lanskod=&sockenkod=&sokharad=%25&soksocken=%25&sokkommun=%25&soklandskap=Sk%c3%a5ne&soklan=%25&sokbland=rubbet.ortnamn&sortering=Bel%c3%a4ggs%c3%a5r%2c+Bebyggelsenamn%2c+Socken%2c+H%c3%a4rad%2c+L%c3%a4n&soknamn=%25%c3%96stersl%c3%b6v&sokejnamn=&soklokal=%25&sokejlokal=&sokovrigt=&sokkategori=ortnamn&soksprak=Alla&rad=0&lng=14.251543&lat=56.097862&prec=E&kart-siffra=&ntolk=0&selindex=0&sida=0 (besökt 2022-05-02)
Inventeringsår 2001
Texten saknas
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin