Motivering (skydd): Miljön kring Ingarö kyrka och Kolström har varit bygdens samlingspunkt. Förutom kyrkan innehöll sockencentrum gästgiveri och handelsbod, nu borta, samt den Ödmannska skolan från 1770-talet, några nyare skolor och prästgården från 1924. Kyrkomiljön präglas av närheten till vattnet med strandpartiets vassruggar och av den omgivande naturens skogspartier. Kyrkogården karakteriseras av grusgångar, stora gräsbevuxna kvarter och höga björkar samt gravmonument över kända personer. Flygbaronen Carl Cederström, Sveriges förste flygare, ligger begravd här.
Ingarö kyrka är med sin timmerkonstruktion och sin brädfodrade fasad en typisk skärgårdskyrka. Flera omfattande restaureringar har genomförts, den för interiören mest genomgripande 1932, då predikstolen flyttades från sin ursprungliga plats över altaret. Samtidigt fick exteriören ett tillägg i öster med sakristians tillbyggnad i norr och söder och en skrudkammare som inreddes över sakristian. Den förstorade orgelläktaren, tillkommen under 1800-talet för att utöka antalet platser, tyder på en växande skärgårdsbefolkning. I övrigt är kyrkorummets form och takets ellipsformade, höga valv intakta från byggnadstiden. Den nuvarande färgsättningen från 1972 är möjligen ett försök att återskapa 1700-talskaraktären.
Av äldre inredning återstår den ovanliga predikstolen med under 1970-talet framtagen originalmålning samt den för 1700-talet karaktäristiskt formade altarringen med konkavt rundade hörn liksom korbänken och kyrkvärdsbänken i koret. Vidare har de slutna bänkkvarteren med sin yttre storlek och form sedan 1700-talets slut liksom väggarnas panel och pilasterindelning bevarats.
Att tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
· Ingarö sockencentrum med kyrka, prästgård, Ödmannska skolan och senare skolbyggnader · kyrkogårdens utformning och vegetation som en del av miljöns naturvärden
· kyrkobyggnadens timrade konstruktion och exteriörens träpanel och spåntak kyrkobyggnadens i stort sett oförändrade planform och interiörens arkitektoniska utformning · fast inredning från kyrkans byggnadstid
· inventarier från kyrkans byggnadstid
· personhistoriska gravmonument.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2006)
Omgivningen
Ingarö kyrka har ett sällsynt vackert läge vid Kolström, dominerande på en naturlig höjdsträckning ovanför vattnet och vida synlig i terrängen från den gamla sträckningen av Ingarövägen. Kyrkan nås även med reguljär båttrafik från Stockholm till Ingarö brygga intill kyrkogården. Vid 1900-talets slut har en ny vägsträckning byggts söder om kyrkan som härifrån är knappt skönjbar, däremot syns klockstapel och övrig bebyggelse som tillhör det gamla sockencentrat från den nya vägen. Intill kyrkogården ligger en långtidsparkering för pendlare. Bebyggelsen i kyrkans omgivning består av ett rödfärgat timmerhus, byggt efter 1810 och inrett till skola 1828 samt logen vid kyrkan. Den f d "Ödmannska skolan" finns kvar, som en flygel till prästgården.
Kyrkomiljön
Den äldsta delen av kyrkogården utgörs av kvarteren närmast söder om kyrkan. Utvidgningar har skett vid fem olika tillfällen, senast 1986, både mot sydost med höjden där klockstapeln är belägen, mot söder och mot norr. Kyrkogården inhägnas på tre sidor av ett grönmålat spjälstaket med huvudingången i väster markerad av hamlade träd. Ingång till kyrkogården finns även i söder och öster. Gångsystemet utgörs av grusgångar som vidgas till grusplan framför kyrkans huvudentré i väster. Bland gravarna i den äldsta delen finns större monument över kända personer i socknen. Särskilt bör minnesvården över Sveriges förste flygare, baron Carl Cederström, nämnas. Han omkom vid ett flyghaveri 1918. Gravstenarna omges i dag helt av grästäckta kvarter. Trädvegetationen består främst av höga björkar som får kyrkogården att smälta in i den lövskogspräglade omgivningen. I sluttningen mot Kolström invigdes 1976 en minneslund, delvis omgestaltad 2002, med en låg mur av betongsten.
Klockstapeln från 1871 står på en bergknalle sydost om kyrkan. Den har kvadratisk planform, är brädfodrad och rödfärgad med svarta ljudluckor och svart plåttak som kröns av en spira med kula och stjärna. I klockstapeln hänger storklockan, gjuten i Stockholm 1634 och inköpt till församlingen 1818 samt lillklockan, gjuten 1871 hos Bergholtz i Stockholm av två äldre klockor. Ett gravkor finns insprängt i berget. Det är skänkt 1928 av Carl Frisk och hans maka och invigt 1929 av Nathan Söderblom. Idag fungerar det som förråd.
Kyrkobyggnaden
Ingarö kyrka är till formen en salkyrka med vapenhus i väster samt utvidgad sakristia i öster. Antalet sittplatser i kyrkan har utökats med lösa stolar till cirka 200.
Inventeringsår (2006)
Omgivningen
Ingarö kyrka har ett sällsynt vackert läge vid Kolström, dominerande på en naturlig höjdsträckning ovanför vattnet och vida synlig i terrängen från den gamla sträckningen av Ingarövägen. Kyrkan nås även med reguljär båttrafik från Stockholm till Ingarö brygga intill kyrkogården. Vid 1900-talets slut har en ny vägsträckning byggts söder om kyrkan som härifrån är knappt skönjbar, däremot syns klockstapel och övrig bebyggelse som tillhör det gamla sockencentrat från den nya vägen. Intill kyrkogården ligger en långtidsparkering för pendlare. Bebyggelsen i kyrkans omgivning består av ett rödfärgat timmerhus, byggt efter 1810 och inrett till skola 1828 samt logen vid kyrkan. Den f d "Ödmannska skolan" finns kvar, som en flygel till prästgården.
Anläggningen
Den äldsta delen av kyrkogården utgörs av kvarteren närmast söder om kyrkan. Utvidgningar har skett vid fem olika tillfällen, senast 1986, både mot sydost med höjden där klockstapeln är belägen, mot söder och mot norr. Kyrkogården inhägnas på tre sidor av ett grönmålat spjälstaket med huvudingången i väster markerad av hamlade träd. Ingång till kyrkogården finns även i söder och öster. Gångsystemet utgörs av grusgångar som vidgas till grusplan framför kyrkans huvudentré i väster. Bland gravarna i den äldsta delen finns större monument över kända personer i socknen. Särskilt bör minnesvården över Sveriges förste flygare, baron Carl Cederström, nämnas. Han omkom vid ett flyghaveri 1918. Gravstenarna omges i dag helt av grästäckta kvarter. Trädvegetationen består främst av höga björkar som får kyrkogården att smälta in i den lövskogspräglade omgivningen. I sluttningen mot Kolström invigdes 1976 en minneslund, delvis omgestaltad 2002, med en låg mur av betongsten.
Klockstapeln från 1871 står på en bergknalle sydost om kyrkan. Den har kvadratisk planform, är brädfodrad och rödfärgad med svarta ljudluckor och svart plåttak som kröns av en spira med kula och stjärna. I klockstapeln hänger storklockan, gjuten i Stockholm 1634 och inköpt till församlingen 1818 samt lillklockan, gjuten 1871 hos Bergholtz i Stockholm av två äldre klockor.
Ett gravkor finns insprängt i berget. Det är skänkt 1928 av Carl Frisk och hans maka och invigt 1929 av Nathan Söderblom. Idag fungerar det som förråd.
Kyrkobyggnaden
Ingarö kyrka är till formen en salkyrka med vapenhus i väster samt utvidgad sakristia i öster. Antalet sittplatser i kyrkan har utökats med lösa stolar till cirka 200.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Ingarö kyrka började byggas 1790 och invigdes 1792. 1932 byggdes sakristian till mot norr och söder samt byggdes en våning på för skrudkammare efter ritningar av arkitekt Ragnar Hjort (1887-1971).
Ingarö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården.
Inga var namnet på en av Värmdö skeppslags tretton fjärdingar. 1740 möter man namnet Ingarö första gången och 1776 inrättas en skola, vars förste skolmästare var prästen Samuel Ödmann. Han blev så småningom även den förste komministern på ön. Kyrkan, från början kallad Pilhamns kapell, byggdes på initiativ av och med ekonomiskt stöd från baron Anders Cederström på Beatelunds gård. Familjen Cederström donerade även bostället Pilhamn att använda som komministerbostad. Ursprungligen var Ingarö kapellag under Värmdö, då med namnet Pilhamns kapellförsamling. 1825 blev Ingarö kapellförsamling under Värmdö och från 1902 är Ingarö självständig församling i Gustavsbergs pastorat. Först 1919 blev Ingarö egen socken.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SLM Stockholms läns museum arkivet
Haglund, S, Kyrkor kring Stockholm, Södertälje 1981
Karlsson, A M, Ingarö kyrka. 1987
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Ingarö blev självständig församling 1902. Tidigare hette den Pilhamns kapellförsamling och var kapellag under Värmdö. Kyrkan stod färdig 1792. Det är ett träkapell med rektangulärt långhus, vidbyggd sakristia i öster och vapenhus i söder, mansardtak. Sakristian ombyggdes 1932. Inredningen är i huvudsak från kyrkans byggnadstid. Vissa förändringar skedde vid restaureringen 1932, bänkarna moderniserades och predikstolen flyttades.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996
Inventeringsår 2016
Ingarö kyrka började byggas 1790 och invigdes 1792. 1932 byggdes sakristian till mot norr och söder samt byggdes en våning på för skrudkammare efter ritningar av arkitekt Ragnar Hjort (1887–1971).
Ingarö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården.
Inga var namnet på en av Värmdö skeppslags tretton fjärdingar. 1740 möter man namnet Ingarö första gången och 1776 inrättas en skola, vars förste skolmästare var prästen Samuel Ödmann. Han blev så småningom även den förste komministern på ön. Kyrkan, från början kallad Pilhamns kapell, byggdes på initiativ av och med ekonomiskt stöd från baron Anders Cederström på Beatelunds gård. Familjen Cederström donerade även bostället Pilhamn att använda som komministerbostad. Ursprungligen var Ingarö kapellag under Värmdö, då med namnet Pilhamns kapellförsamling. 1825 blev Ingarö kapellförsamling under Värmdö och från 1902 är Ingarö självständig församling i Gustavsbergs pastorat. Först 1919 blev Ingarö egen socken.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Haglund, S, Kyrkor kring Stockholm, Södertälje 1981
Karlsson, A M, Ingarö kyrka, Uppsala 1987
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
År 1928 Utvidgning - Begravningsplats
Begravningsplatsen utvidgas.
År 1973-1974 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgas mot norr.
År 1975 Nyanläggning - Minneslund
Minneslund anläggs öster om kyrkan.
År 2002 Nyanläggning - Minneslund
Förändring och nyanläggning av minneslund enligt förslag från Nova Markkonsult AB.
Nilsson, Gunilla. (2008). Ingarö kyrka. Ingarö kyrka. Kyrkokarakterisering år 2006 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin