Motivering (skydd): Frikyrkobyggnaderna har ett högt kulturhistoriskt värde genom att de speglar frikyrkorörelsens historia, en viktig del av den svenska folkrörelsens historia vid sekelskiftet 1900. Frikyrkorörelsen är även starkt knuten till brukssamhällets framväxt under sent 1800-tal och hela 1900-talet. Tallåskyrkans funktion som kommunhus gör även att byggnaden har ett stort lokalhistoriskt värde. Som offentliga byggnader knutna till brukssamhällets historia utgör både Tallåskyrkan och Baptistkyrkan uttryck för riksintresset.
Frikyrkorna utgör solitära byggnader i samhället och som minner om äldre tiders seder och bruk. Särskilt Tallåskyrkans tomt utgörs av en grön oas med stora ekar och tallar.
Inventeringsår 2019
I och med konventikelplakatets upphävande 1858 då andra samfund än svenska kyrkan tilläts, växte sig frikyrkorna starka i Sverige liksom även i Gustavsberg. I Gustavsberg uppfördes Tallåskyrkan som församlingshus till missionsförsamlingen 1901, en uppbyggnad ombesörjd av brukspatron Odelberg. Huset var efterlängtat i församlingen som bildats 1870 och saknat en egen lokal under en tid. Redan året efter uppförandet, 1902, beordrade dock Odelberg att byggnaden även skulle tjäna som kommunalhus. Byggnaden fungerade som både församlingslokal och kommunalhus fram tills det att det nya kommunhuset Runda huset stod färdigt 1954. Byggnaden användes även under denna tid för politiska möten, fackföreningsmöten och som allmän samlingslokal. 1982 överlät Gustavsbergs fabriker kyrkan till församlingen.
1959 gjordes en mer omfattande renovering då byggnaden fick nuvarande exteriört utseende med fasadtegel. Troligen lades även ett nytt plåttak på det gamla vid denna tid. Interiört fick byggnaden nya ytskikt och läktaren byggdes om till ungdomslokal. Även denna upprustning bekostades till stora delar från fabriken. Den senaste stora renoveringen genomfördes 1984 då AB Gustavsbergs dåvarande konstnärliga ledare, Karin Björkquist, ansvarade för den interiöra färgsättningen.
På fastigheten ligger även SMU-gården, missionsförsamlingens ungdomsgård. Byggnaden är en äldre timmerbyggnad som flyttades till platsen 1966. Byggnaden är enligt uppgift ett äldre magasin som flyttats från Aspvik.
1914 byggdes en bostad åt missionsförsamlingens pastorer, numera kallad Länkarnas hus. 1928 började huset användas som kommunalkontor då den kommunala förvaltningen flyttade från fabrikskontoret ut i samhället. På nedre botten fanns expedition och på övre plan bodde kommunens första tjänsteman. Länkarna flyttade in i huset med sin verksamhet 1972. På andra sidan Skärgårdsvägen mot Gustavsbergs centrum ligger den före detta Baptistkyrkan som är samtida med missionshuset. Gustavsbergs Baptistförsamling bildades 1860 och fick ett eget hus 1906. Församlingen höll dessförinnan till i lokaler i värdshuset. Förutom för gudstjänst användes byggnaden till fabrikens ritskola för ungdomar upp till 18 år. Ungdomarna utbildades i att dekorera porslin.
Nyckelord: Religionsutövning
Öppna på kartan Fler i kategorin