Motivering (skydd): Speciellt för Hässelby Villastads kyrktomt är att den, med gräset, de höga tallarna, planteringarna närmast kyrkan och avsaknaden av gravar, mer liknar de omkringliggande villatomterna än en traditionell kyrkogård. Kyrkans exteriör är enkel och karakteriseras av den ljusa slammade putsen och de tre stora spröjsade fönstren. Kyrkan ger ett höjdsträvande intryck från söder med klocktornet som reser sig över kyrktaket, vapenhusets högsmala gavel och de höga fönstren. Numera bryts denna höjdsträvan delvis av ett sekundärt vilplan i galvaniserad plåt under kyrkklockorna.
Kyrkorummet präglas av väl avvägda proportioner och en generös ljusföring, vilken blir särskilt tydlig då vapenhuset nästan helt saknar dagsljus. Kyrkorummet flödar i ljus trots att långsidornas väggar är helt slutna. Fönstren är placerade så att de inte syns från entrén i söder, vilket ger en speciell effekt.
Interiören är liksom exteriören enkel med en dämpad och begränsad färgskala och begränsad utsmyckning. Ljusföring och utsmyckning koncentrerar uppmärksamheten mot dopfunten och altaret.
Båda står mot väggar där kalkmålningar med motiv av vardagliga människor och svenska ängsblommor bidrar till att ge kyrkan en lågmäld karaktär. Kyrkorummet ger ett sammanhållet intryck, trots att ett flertal material och ytbehandlingar har använts.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• den slammade putsen som, både exteriört och interiört, låter murarnas tegelstruktur framträda tydligt • kyrkorummets generösa ljusföring, trots de slutna långväggarna
• kyrkorummets sparsmakade utsmyckning och färgsättning
• kyrkotomtens höga tallar.
Inventeringsår (2004)
Byggnaden är orienterad i nord-sydlig riktning med klocktorn och huvudentré i söder. Det rektangulära långhuset har fasade hörn i söder och ett något smalare vapenhus. Det rakt avslutade koret i norr är både smalare och högre än långhuset. Under koret finns ett bisättningsrum. Väster om koret ligger sakristian, vilken är utbyggd åt söder 1965 med ett förberedelserum. Kyrkan har en murad stomme av tegel, förutom sockeln av betong.
Kyrkans ljust slammade tegelmurar reser sig på en sockel klädd med huggen granit. Det relativt flacka sadeltaket är klätt med skiffer. De snedställda murarna närmast vapenhuset har höga fönster med spröjsade träbågar. Kyrkporten är klädd med koppar och smyckad med fristående skulpturer i brons på handtagen. Skulpturerna, som föreställer profeten Jesaja och aposteln Paulus, är utförda av skulptören Ivar Johnsson. Över kyrkporten reser sig ett klocktorn i form av tegelpelare på var sida om porten, mellan vilka två kyrkklockor hänger över varandra. Pelarna möts i en rund valvbåge, vilken är krönt av ett sadeltak. Högst upp finns ett svart kors av metall. Klockorna är gjutna 1939 av D G Bergholtz & Co, Stockholm. Under klockorna är ett golvplan av galvaniserad plåt monterat sekundärt.
Det lilla vapenhuset, som får indirekt dagsljus från intilliggande kapprum, har golv och väggar av rött tegel. Kyrkorummet ger ett desto ljusare intryck med sina vitputsade väggar, sitt tunt gråmålade trätak, vars mittparti är tunnvälvt och sina bänkar målade i ljust grått. Ljuset kommer från de snedställda fönstren i söder samt från ett stort korfönster i öster. Spröjsarna är av mässing och fönsterglasen är vattrade. Inget fönster är direkt synligt när besökaren är vänd mot altaret. Golvet i mittgången är av tegel. I bänkkvarteren, vilka är öppna med enkla bänkar, ligger en linoleummatta på det tidigare exponerade trägolvet. Över bänkarna hänger fem armaturer av mässing med vita glascylindrar, ritade av Hjortzberg. På väggarna sitter ljushållare av mässing. Längst fram i kyrkorummet, öster om mittgången står dopfunten av röd engelsk sandsten, ett par trappsteg över mittgångens nivå. På muren bakom dopfunten finns en al seccomålning av konstnären och professorn Olle Hjortzberg (1872-1959), far till Folke Hjortzberg. Den föreställer Jesus som håller ett dopbarn. Väster om mittgången, ovanför en dörr till sakristian, är predikstolen placerad. Den är ritad av arkitekten Hjortzberg och utförd i alm med målade fält av fadern.
Innanför ett korgbågigt valv i norr ligger koret med plant, putsat tak. Korväggen pryds av en al seccomålning av Olle Hjortzberg. Motivet är Kristus som predikar för människor. Närmast altaret av slammat tegel med en slipad kalkstensskiva, är ängsblommor målade på väggen. Altarringen är av almfanér. Det är även läktarbarriären i söder, förutom ett sekundärt räcke av mässing. Orgeln på läktaren byggdes 1962 av Olof Hammarberg i Göteborg och har 16 stämmor. Sakristian rymmer bord och stolar ritade av Carl Malmsten. Dessa liksom två stora skåp är av obehandlad furu. I en nisch står ett litet altare ovan vilket en hand är målad på muren.
Övriga inventarier
På altaret står ett krucifix av silver gjort av skulptören Carl Eldh 1939. Till dopfunten hör ett dopfat med lock av silver krönt av ett Kristusmonogram och med två fristående skulpturer i form av hjortar. Det är tillverkat av konstnären och silversmeden Arnold Karlström 1956. På väggen intill dopfunten sitter en träskulptur, "Barnet med sin skyddsängel", gjord av den finländske skulptören Wäinö Aaltonen 1946. Nattvardskalk och ett par ljusstakar av silver är också utförda av Karlström. Ett antependium är komponerat av Olle Hjortzberg men de flesta textilierna är formgivna av Sofia Widén.
Fasadkulör (2004): Gul
Byggnadsdel (2004): Kor - Norr, Kor - Rakt, Sakristia - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2016
Hässelby Villastads kyrka började byggas i mars 1939 och invigdes i oktober samma år. Byggnaden är ritad av arkitekten Folke Hjortzberg (1906–79) som var biträdande länsarkitekt i Stockholms län 1935–1964. 1931 ritade han ett krematorium i Lund.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Hässelby Villastad började växa fram under 1890-talet. De första villorna byggdes av arbetare vid Lövsta sopstation som tog emot sopor från Stockholms innerstad. Fram till 1960-talet satte de många handelsträdgårdarna sin prägel på samhället. Tillgången till gödsel från sopstationen, låga tomtpriser och goda kommunikationer in till stan gjorde att ett stort antal växthus byggdes här. Hässelby Villastad blev 1913 municipalsamhälle och 1926 köping.
1918 fick Hässelby, som då hörde till Spånga församling, en egen komminister, och behovet av en egen kyrkobyggnad uppstod. I Hässelby Villastads första stadsplan, klar 1926, fanns en tomt reserverad för kyrkan. Läget gillades inte av Hässelby Kyrkobyggnadsförening, bildad redan 1919, vilken höll i en insamling till kyrkobygget.
1933 bjöds arkitekterna Hakon Ahlberg, Lars Israel Wahlman och K M Westerberg in till en tävling om kyrkobyggnad med församlingssal. Wahlmans förslag förordades men var för kostsamt. 1936 ordnades en ny tävling som vanns av arkitekt Folke Hjortzberg. Hans förslag, som till viss del påminner om Wahlmans, kom i bearbetad form att utföras med början 1939.
1949 inkorporerades köpingen med Stockholm och 1962 bildade stadsdelarna Hässelby Villastad, Hässelby Gård och Hässelby Strand en egen församling.
År 1939 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, vapenhus.
Arkitekt: Folke Hjortzberg
År 1962 Fast inredning - orgel
År 1965 Teknisk installation - VA
År 1965 Teknisk installation - el
År 1993 Fast inredning - bänkinredning
De två främre bänkraderna tas bort och ersätts av stolar.
År 1999 Underhåll - målningsarbete, interiör
I och med läckage under renoveringen av taket målas väggarna om i kyrkorummet.
År 2003 Fast inredning - läktare
Ett räcke av mässing monteras på barriären.
Jermsten, Elisabet. (2008). Hässelby Villastads kyrka. Hässelby Villastads kyrka, Kyrkokarakterisering år 2004 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin